Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, den 14 november 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
ägnade att lugna den upprörda stämningen, och
regeringens ställning anses åter ha blifvit fastare.
Från Grekland ingick på torsdagen den
uppseendeväckande underrättelsen, att Zaimis ministär
förvägrats ett förtroendevotum af kammaren,
hvarpå ministerchefen inlade sin afskedsansökan
hos kungen. Situationen på Balkan kan därmed
möjligen inträda i ett nytt skede. Dock anses tör
gifvet att Venizelos ätidå icke kommer till mak-
tirtr r- portratt.
Forts fr. sid. 106.
ten utan
Zaimis
endast
efterträdes
af sin
meningsfrände Gunaris. Af allt att döma ämnar konung
Konstantin allt fortfarande hålla landets öde i sina
egna. kraftiga händer.
T. v.: ELSE HEIMS, Max
Reinhardts maka och
tillhörande hans gästspelstrupp i
Stockholm. Spelar bl. a. Olivia
i "Trettondagsafton".
Samma porträtt i förstoring
återfinnes å omslaget till detta n:r.
Veckans
Porträttgalleri måste till följd
af bristande utrymme
stå öfver till nästa
nummer.
T. h.: EBON STRANDIN I
"MAROUF". Ett vacke>-t
porträtt af vår populära
premierdansös vid K. Teatern taget af
H. 8, D:s Stockholmsfotograf.
är Elsa, min lilla flicka, hon är ju hela mitt lif
numera, det är för hennes skull jag lefver, finns kvar,
å jag är så trött ibland, Ernst...
— Så, så.
— En natt drömde jag att hon dog. Hon
sjuknade, hon dog, hon bäddades i kistan, man åkte
i väg med henne, allt gick på några sekunder,
tyckte iag. Det är ditt straff, sade en röst i
drömmen. Hvad skall jag straffas för? frågade iag.
Men ingen svarade. Kan ingen säga mig hvad jag
har gjort för ondt? skrek jag så mycket jag orkade,
och ändå märkte jag i drömmen att man inte hörde
mig, att man inte kunde höra, för det kom inga
ord. Det var förfärligt. Jag vaknade i kallsvett:
bredvid mig, i sin lilla säng, sof Elsa frisk och
kry, och jag grät af lycka. Och så gick allt som
vanligt och iag hade nästan glömt min dröm, men
en morgon — samma dag jag ringde till Ernst —
märkte jag att flickan hade feber. Hon såg precis
ut som iag sett henne i drömmen den där natten.
Hon tuggade med läpparna alldeles som i drömmen
och kastade sig af och an. Jag kom ihåg allting,
och jag vet inte hur det var med mig. I ett
ögonblick var jag förvissad om att iag skulle mista henne.
Min man ville kalla på doktorn.
— Husläkarn? sade Lemke.
— Ja. Hon smålog blekt.
Då i samma minut, iörstod jag att det var Ernst
iag måste ha tag i. Ernst var räddningen, rädd-
ningen skulle komma irän den som jag en gång
gjort ondt, det var för att jag skulle förödmjukas,
tror jag, tror inte Ernst det? Jag kan inte göra
mig riktigt reda för alltsammans. Jag vet bara att jag
behärskades af drömmen. Vi kvinnor äro sådana.
— Och om flickan inte kunnat räddas? Hade
Marta sagt mig allt detta då?
Jag vet inte. Kanske nej.
— Det var ett högt spel som spelades med mig,
skrattade doktorn. Det är inte lätt att stå sig mot
bakgrunden af en dröm. Jag drömde en gång om Marta...
— Och iag stod mig illa, jag vet det. Men iag
hade stått mig ännu sämre, om den drömmen
blifvit verklighet.
Lemke satt tyst. Ett ögonblick for det igenom
hans hufvud att han skulle fråga om mannen kände
till alltsammans. Men han hejdade sig. Det där
leendet fick betyda hvad det ville.
— Farväl, sade han.
— Ernst kommer inte ... tillbaka?
— Nu behöfs jag inte mer.
Det var en liten bitterhet i orden som inte
undgick henne.
— Förlåt. Jag rår inte för alltsammans. Och
jag kan inte tacka med ord.
Doktorn gick. Han var glad när han åter satt
hemma och såg staden nedanför sig i
aprilskymningen, som slukade alla drömmar och alla öden
i sitt violblå töcken.
INNEHÅLL: Professor Henrik Schück (biografi och helsidesporträtt). — Konungen besöker skyttegrafsanläggningarne på Djurgården.. —
Drottningens återkomst till Stockholm. — Minnesutställningen öfver O. Säger Nelson. — Konsulinnan Maria Ekman †. — En storartad dova’ion.
- H. 8 D s litterära mtdarbetare. — Svensk-danska federationsmat:hen å Stadion. — Världskriget. — "Fru Marta", ber. af Bo Bergmin
L/tertryck af text eller illustrationer I HVAR 8 DAG utnn angifvande af källan förbjudes vid laga påföljd.
För Berättelser och Historieiter gäller ovilkorligt förbud.
F. A. B. HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GOTeBORO,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
