Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19, den 6 februari 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF COLLIJN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sedan några år tillbaka har Gustaf Collijns
namn på ett allt mera uppmärksammadt sätt
knutits till den svenska scenkonsten. Såsom chef
för Intima teatern i Stockholm har han i Sverige
beredt väg för det moderna intima skådespelet
och för detsamma skapat en sådan stående scen,
som redan i utlandet har sina motsvarigheter
framför allt i Reinhardts Kammarspiele i Berlin, i Yeats
och Beerbohm Tree’s teatrar i London samt i
Konstnärliga teatern i Moskwa.
Gustaf Collijn är född i Stockholm den 11
november 1880 och son till den synnerligen
framstående affärsmannen P. A. Collijn och hans maka,
Jenny Agrell. Det är på mödernet han främst har
att söka sitt konstnärliga påbrå. Morfadern, Johan
Jakob Agrell, var en på sin tid känd
musikhisto-risk personlighet, som i egenskap af högt
begåfvad amatör spelat samman med holkapellisten
Conrad . Nordqvist samt konserterat med Jenny
Lind. Äfven en dotter till denne, Anna Agrell, en
favoritelev till lady Hallé, började en glänsande
bana som violinist, som dock tidigt bröts af en
dödande bröstsjukdom. Intresset för scenen och
dess mästare tycks mycket tidigt ha vaknat hos
Gustaf Collijn. ’ Redan 1902, vid endast 21 års
ålder, debuterar han med ett märkligt arbete öfver
den store österrikiske dramaturgen Franz
Grill-parzer, som väcker Levertins uppmärksamhet och
sympati. Man spårar i detta verk en mer än
vanligt glödande kärlek till dramats mästare och
dramatiken. Denna kärlek för snärt Gustaf Collijn
utomlands, där han en följd af år på Paris och
Berlins största teatrar bedrifver de intensivaste
studier. Vid denna tid ligger teaterns renässans
som en befruktande idéfläkt öfver världen. Från
äldre former, som flutit ut i rena schabloner söker
man sig till nya — närmare sanningen, närmare
lifvet. Reinhardt, den djärfve nyskaparen, blir en
uppenbarelse, en vägledare. Dennes mästerliga
förmåga att iscensätta såväl den stora dramatiken
som den intimare entusiasmerar den unge svenske
blifvande teaterchefen och dramatikern. Det är
vid denna tid han ända till 35 kvällar å rad pius
matinéer sitter som en uppmärksam åskådare på
Reinhardts sedermera världsberömda teatrar.
Under dessa studieår vistas han än i Paris, än i
Berlin, studerar och skrifver själf. I Paris knyter
han en på andlig frändskap grundad
vänskapsförbindelse med Maurice Mæterlinck. År 1909 har
Gustaf Collijn sin första premiär på utländsk scen
i det Théåtre des Arts då uppför hans drama
"Tystnadens torn" med så framstående förmågor som
de Mux och Vera Sergine i hufvudrollerna. Två
år senare går samma pjäs på Neues
Schauspiel-haus med Tilia Durieux som Semiramis.
Efter studieåren utomlands återvänder Gustaf
Collijn till Sverige och grundar år 1910 i
Stockholm’ teatertidningen Thalia. Medan han själf i
densamma bedrifver en uppmärksammad
verksamhet som teaterkritiker, kan han äfven med
sina goda internationella förbindelser erbjuda den
nyheten att oafbrutet i sin veckotidning införa
originalaniklar från utlandets största teaterkännare
sådana som Pierre Mortier i Gil Bias, Siegfried
Jacobsohn i Schaubühne samt Sven Lange, den
kände danske författaren och kritikern.
Den mera negativa verksamheten som kritiker
ger dock ingen hel tillfredsställelse och först 1911.
då Gustaf Collijn tillträder sin befattning som
Intima teaterns chef få hans gedigna kunskaper och
högt siktande teaterintresse sitt rätta fält. Här
skapas en ny modern svensk scen för det intima
dramat — en kammarspelscen af den art
Strindberg drömde om. För en sådan scen var Gustaf
Collijn rätte mannen. Hans konstnärliga blick,
hans betydande förmåga att träffa repertoar, hans
eminenta talang .som regissör och icke minst hans
aldrig tröttnande omsorg att för iscensättningen
endast låta det bästa duga ha småningom höjt
hans teater till den rangplats den numera intar i
den svenska teaterpublikens medvetande. Medan
öfriga teatrar spela med gamla, redan erkända namn
har direktör Collijn samlat den yngre falangen af
förmågor och genom lämplig rollfördelning
utvecklat deras individuella begåfning och gjort
något däraf. Under hans konstnärligt förestående
ledning har äfven uppstått en så god
karaktärs-skådespelare som Lars Hanson, hvilken under de
år han varit först vid Intima teatern kreerat
åtskilliga af repertoarens hufvudroller och nu senast
nyskapat en originell och fängslande gestalt af
Stridbergs "Gustaf III". Bland öfriga af teaterns
förmågor må nämnas fru Edith Erasloff, den
begåfvade finska skådespelerskan, samt hrr Einar
Fröberg, Albert Ståhl, Albin Lavén och Rune
Carl-stén.
Verksamheten som teaterledare har emellertid
ej tagit intresset från det dramatiska
författarskapet. År 1912 utkom sålunda samtidigt på svenska
och tyska Gustaf Collijns hittills mest betydande
arbete, 3-aktsdramat "Stoft", som erhöll samfälldt
erkännande af såväl den svenska som utländska
prässen, samt år 1913 dramat "Janus". I dagarna
har man dessutom att å Intima teatern motse
uppförandet af hr Collijns senaste verk,
karaktärskomedien "Takrännan".
Utan att vidare ingå på den goda litterära
tradition Intima t atern har bakom sig och som iu
omfattar de bästa dramatiska namn samtiden har
att bjuda, däribland i Sverige rrämst Strindbergs,
kan det vara af intresse att vidröra en af dess
framtidsidéer att gifva en hel klassisk komedicykel,
som ända från Dahlins "Den svenske sprätthöi<en%
kommer att upptaga bl. a. Shakespeares "As you
like it?", Moliéres "Den inbillningssjuke",
Aristo-fanes "Lysastrata" samt den af Hjalmar Söderberg
öfversatta och aldrig förr i Sverige gifna
Holberg^-pjäsen "Spökeri" eller "Falskt alarm". För en
sådan repertoar måste man ha en litterär
tradition bakom sig och en fostrad publik med
sig, och Intima teatern har att räkna med båda
delarna.
Den insats hr Collijn gjort inom svenskt
teater-lif har icke framkämpats utan svårigheter och
betydande ekonomiska uppoffringar — en om sitt
mål mindre medveten ledare hade måhända låtit
idén stanna vid enbart försök. Men hr Collijn
äger i hög oråd de egenskaper som föra en
konstnärlig gärning af denna art till en slutlig seger —
en diktares blick för det diktades poesi, en
fegissörs kunskaper för dess sceniska
gestaltning.
- 290 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
