Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23, den 5 mars 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN BERG
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
När prof. John Berg fyllde femtio år, inleddes
en af de många hyllningar, som då kommo honom
till del i dagspressen, med det valspråk en
berömd fransk läkare för sig uppställt: "Soignez les
malades avec bonté, traitez-les avec douceur"
-"vårda de sjuka med godhet, behandla dem med
mildhet". På ett sannare och innehållsrikare sätt
kunde en karaktäristik af honom näppeligen
gifvas. Ty godhet och mildhet äro just de
utmärkande egenskaper, som satt sin prägel på John
Bergs läkarepersonlighet, och det är lika mycket
de som hans diagnostiska skarpsinne och hans
säkra kirurghand, som gjort honom till en af vårt
lands mest anlitade och högst uppburne läkare,
för hvilken det icke är en vacker fras, utan
lefvande värklighet, att han vigt hela sin lefnad åt
den lidande mänsklighetens tjänst. Från den
tjänsten åtgår han icke, därför att han i dagarne vid
uppnådd pensionsålder lämnar det
professorsämbete vid Karolinska institutet han så länge och
framgångsrikt utöfvat.
Johan (föhn) Vilhelm Berg är iödd i Stockholm
den 2 mars 1851, son till den svenska statistikens
berömde nydanare, den äfven som läkare
framstående öfverdirektören Fredrik Theodor Berg och
hans maka Emma Stokoe. Genom Maria skola
och Stockholms gymnasium ledde vägen till
mogenhetsexamen, hvarefter han 1869 blef student
i Upsala. Från början besluten att välja läkarens
yrke bedref han sina studier med allvar och ifver.
Efter att 1874 ha aflagt medicine kandidatexamen
i Upsala, öivergick han till Karolinska institutet,
där han 1878 genom medicine licentiatexamen
förvärfvade sig venia practicandi. Följande år företog
han med offentligt anslag en resa till utlandet, som
definitivt gaf honom hans lifs riktning. Vid
klinikerna i Wien och Berlin, Leipzig och Paris,
London och Edinburgh studerade han kirurgi och
återvände hem rustad med allt det vetande, som
inom denna rikt blomstrande gren af läkekonsten
stod samtiden till buds. Redan på våren 1881 var
han färdig med sin förtjänstfulla gradualafhandling.
"Studier öfver tungkräftan och dess behandling",
promoverades till medicine doktor af Upsala
medicinska fakultet och förordnades till docent i
kirurgi vid Karolinska institutet.
Vid detta hade Berg redan 1877 78 varit fäst
som amanuens vid dess rättsmedicinska
institution. Nu blef han förordnad till e. o. professor i
topografisk anatomi och operationslära. Redan
1885 kom han emellertid på sin rätta plats, i det
han utnämndes till e o. professor i kirurgi. Den
28 sept. 1893 fick han efter lärarekollegiets
kallelse öfvertaga det ordinarie professorsämbetet i
samma ämne. Vid följande vårtermins slut
tillträdde prof. Berg denna lärostol, som han nu
lämnar, med föreläsning om den moderna
hjärnkirurgien.
En väsentlig del af Bergs verksamhet vid
Karolinska institutet har gifvetvis legat i hans
kirurgiska undervisning. Redan 1878—79 hade han
varit amanuens vid Serafimerlasarettets kirurgiska
klinik. Efter hemkomsten från den utländska stu-
dieresan tjänstgjorde han hvarje sommar under
åren 1881—84 såsom biträdande öfveikirurg
därstädes. Vid sin utnämning till e. o. professor
erhöll han fast anställning i nämnda egenskap och
tjänstgjorde tillika som öfverläkare vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Som
ordinarie professor slutligen har han sedan 1893
varit öfverkirurg vid Serafimerlasarettet.
Den kliniska undervisning Berg här meddelat
hör till det yppersta, som förekommit vid någon
nordisk läroanstalt, och om kirurgien står högre
i Sverige än i de flesta andra länder, är det till
icke ringa del Bergs förtjänst. Med den största
uppmärksamhet följde han den kirurgiska
vetenskapens framsteg, på samma gång han själf
verksamt främjade den och genom ett mångsidigt
författarskap i "Hygien", "Nordiskt Medicinskt
Arkiv-o. s. v. sörjde för att göra egna och andras
rön lättillgängliga för den skandinaviska
läkare-världen. Som kirurg har han för öfrigt utmärkt
sig för den största mångsidighet, och om det än
synes, som om han med en viss förkärlek ägnat
sig åt hjärnkirurgien och neuralgiernas operativa
botande, finnes det ingen del af kirurgien, för
hvilken han stått främmande. En oerhörd praktisk
har han bemästrat; lika mot hög och låg har han
vunnit allas sympatier, och makten af hans
varmhjärtade, förtroendeväckande personlighet har varit
sådan, att nervlidande kännt sig lugnade redan
genom sättet för hans yttre framträdande.
Patienternas tacksamhet har ej häller varit mindre än
de talrika lärjungarnes.
Ett särskildt omnämnande förtjänar det intresse
Berg visat det Gymnastiskt-ortopediska institutet.
Efter att 1880—85 ha varit biträdande läkare vid
detsamma, blef han 1886 ledamot och sedermera
ordförande i dess direktion. Han har vidare varit
ledamot i styrelsen för tandläkarepolikliniken i
Stockholm och i styrelsen för Stockholms
sjukhem Ar 1905 bildades på hans initiativ Svenska
läkaresällskapets cancerforskningskommitté —
kräftsjukdomens latinska benämning är cancer —
hvilken i maj 1910 aflöstes af Svenska
cancerföreningen med filialer på skilda platser inom landet.
Stockholmsafdelningen har som bekant upprättat
ett radiumhem vid Scheelegatan och för dettas
tillkomst har professor Berg iklädt sig äfven
ekonomiska uppoffringar.
Naturligtvis ha en mängd utmärkelser kommit
prof. Berg till del. Ar 1900 kallades han till
ledamot af krigsvetenskapsakademien, 1901 af
vetenskapsakademien, 1911 till hedersledamot af Svenska
läkaresällskapet, 1913 till ledamot af K.
medicinalstyrelsens då nyupprättade vetenskapliga råd. På
hans sextioårsdag hade han ock glädjen få från
lärjungar och beundrare mottaga ett särskildt
fest-häfte af Nordiskt medicinskt arkivs kirurgiska
afdelning, hvilken sedan 1901 stått under hans redaktion.
Sedan 1881 är prof. Berg i äktenskap förenad
med Maria Louise Santesson, dotter till prof. Carl
Santesson, äfven han på sin tid Skandinaviens
främste kirurg, och dennes maka Vilhelmina von
Diiben.
- 354 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
