Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26, den 26 mars 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAu
tfltr JbtognfU
»ttau.- item. A.-B. Mmgt SUpmfam,
den viktiga staden conflans PÅ WOEVRESLÄTTEN, ofta nämnd såsom hemsökt af franska flygare.
delat kamrer L. ett hugg i hufvudet, för hvilket denne störtat
medvetslös till golfvet. Fröken Wolf. som vid tillfället
befann sig i ett innanför expeditionslokalen liggande
lunchrum, hörde antagligen bullret, då kamrer L. föll omkull, och
skyndade ut i expeditionsrummet.
Hvad som de närmaste sekunderna tilldrog sig vet man
genom berättelserna af en kund. en ung fröken D., som just
i detta ögonblick kom in i lokalen. Hon såg rånaren komma
ut från afskrankningen vid kassafacket med en revolver i
handen och plötsligt stå ansikte mot ansikte med fröken
Wolf. Förbrytaren höjde vapnet mot fröken W., som med
ett förskrämdt rop: "Å, nej!" ryggade tillbaka några steg.
Två skott föllo, och fröken Wolf syntes fly tillbaka inåt
frukostrummet, från hvilket en dörr leder ut till förstugan.
Gripen af skräckfylld fruktan smög sig vittnet till den
fasansfulla ogärningen ut ur banken, men ägde icke
sinnesnärvaro och styrka nog att slå allarm och tillkalla hjälp,
utan blef apatiskt stående ute på gatan. När mördaren
efter någon minut, till synes fullkomligt oberörd, kom ut ur
banken följde hon, utan att vara fullt med/eten om sina
handlingar, efter honom några gator, men förlorade honom
till sist ur sikte. Först därefter telefonerade hon till
polisen. utan att dock ännu äga tillräckligt sinneslugn för att
kunna lämna någon klar redogörelse för hvad saken gällde.
Senare har dock den unga damen meddelat viktiga
upplysningar om förbrytarens signalement. Enligt dessa uppgifter
är mördaren en 30-års man under medellängd, med fyllig
kroppsbyggnad, liuslagd och med ett rödblommigt. friskt
ansikte samt välkiädd. Hvad man ytterligare vet om honom
är att han i en järnhandelsaffär i närheten af banken någon
dag förut inköpt den yxa han vid mordgärningen använde.
Den första upptäckten af det utspelade fasansfulla dramat
giordes af en fru Eriksson, portvakt i det hus. hvari
banklokalen är inrymd. Hon hade hört ett buller ute i förstugan
och när hon sprang ut fann hon här fröken Wolf. som låg
sanslös och blödande pà golfvet. I tro att en
olyckshändelse förelåg skyndade hon in till sitt och telefonerade efter
ambulansvagnen. Under tiden hade personer, som bodde i
våningen öfver bmken. och hvilka hört skotten, rusat ned
och tillkallat polis. När denna kom tillstädes, hade
mördaren emellertid redan lämnat banklokalen, dock utan att ha
varit i tillfälle att sätta sig i besittning af bankens för daeen
osedvanligt stora kassa. — Offren för den hemska
förbrytelsen fördes omedelbart till Sabbatsbergs sjukhus, där de
dock inom kort och utan att hafva återkommit till
medvetande afledo. Fröken W, hade träffats af tvenne skott, ett i
tinningen och ett i strupen.
Kamrer Lundgren, som var född i Stockholm 1887, inträdde
år 1910 i Arbetarpngens banks tjänst och förordnades
förlidet år till föreståndare för afdelningskontoret vid
Humlegårdsgatan. Han efterlämnar maka och två barn,
Kamrer L. var en i Stockholm ganska’bekant person. Det
var han som för några år sedan bildade det populära
kapellet "Spiskroken", en synnerligen duktig amatörorkester,
som med mycket hifall uppträdtfcb a. üå Barnens Dag och
andra välgörenhetsfester
Fröken Vera Wolf var född i Stockholm 1895. Efter att
tidigare hafva varit anställd som kassakontrollant hos A.-B.
Stockholms Folkbank öfvergick hon till samma befattning i
Arbetarringens bank. Hon sörjes närmast af föräldrar och
syskon.
- 410 -
VÄRLDSKRIGET.
Jättekampen vid Verdan, som började den 21
febr., har fortsatt under veckan 12—19 mars.
Med korta pauser har den oerhörda
kraftmätningen, hvari hela kriget tycks kulminera, pågått i
fyra veckor utan att något afgörande kommit till
stånd. Efter de två föregående akterna i dramat,
tyskarnes framstöt till Doüaumont och de i
anslutning härtill utförda operationerna på västra sidan
af Meuse, hvilka ledde till ett framskjutande af
tyskarnes linje till Forges och Regneville,
började på tisdagen den 14 en ny tysk offensiv, hvars
hufvudkraft insattes likaledes på västra
Meuse-stranden mellan Béthincourt och floden.
Tyska rapporten af den 15 tillkännagaf, att
schle-siska trupper fört sin linje fram från trakten väster
om Corbeauskogen till höjden vid Mört Homme,
hvarvid 1,000 fransmän togos till fånga. Under
det dessa rörelser utvecklades pågick på högra
sidan om floden, på Verduns norra och östra front
endast artilleristrider af stor häftighet. Vid
Mort-homme-höjden stötte den tyska framryckningen
på ett förbittradt motstånd, och båda parterna
häfdade i sina rapporter, att höjden i fråga var i dess
besittning. Förklaringen tycks vara en oklarhet
i fråga om lokalbenämningen; en fransk
kommuniké af den 16 utredde saken så, att tyskarne hade
höjden 265, medan den egentliga
Morthomme-ställningen, på höjden 295, hölls af fransmännen.
På detta trånga af snitt, Béthincourt—Cumières,
c:a 3 km., stod den sega kampen vägande ännu
vid veckans slut. Ännu är lika ovisst, hvilken
utgång den tyska offensiven mot denna
hörnpelare i det franska försvaret skall få. — På
torsdagen, den 16, inledde tyskarne en serie häftiga
attacker riktade mot det förut omstridda
Vaux-fortet på Verduns östsida. Anfallen slogos tillbaka.
Händelserna på andra delar af västfronten ha
varit af mindre betydelse. Lokala framgångar ha
fransmännen haft att anteckna i Champagne söder
om S:t Souplet, i Vogeserna och annorstädes;
tyskarne ha vunnit små terrängstycken mot
engelsmännen vid Neuve Chapelle bl. a. Enligt tyska
rapporten af den 16 förmärktes från denna dag en
stark ökning i de allierades verksamhet i Flandern,
där artilleriet började spela med växande kraft,
likaså i trakten af Roye och Reims.
Forts, å sid. 416.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
