Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26, den 26 mars 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK TIDNINGSMAKT.
Efter portratt. lM*t Bengt SUftmram,
lörd alfred northcliffe, ägare till Times, Daily Mail,
Evening News, m. fl. af Englands största och inflytelserikaste
tidningsföretag.
De två ryktbara engelska tidningsmän, hvilkas
porträtt här meddelas, äro födda samma år, 1865,
men representera likväl helt skilda tidsåldrar.
Den ene är en typ för 1800-talets brittiska
dagspress, moderniserad till formen men icke till
innehåll och grundsatser; den andre är dess
fullständigt omstöpande revolution. Och på utgången af
kraftmätningen mellan de olika
utvecklingsprinciper, som i dem hafva sina mest utpräglade
stridsmän, beror säkerligen Englands och det brittiska
rikets framtid i mycket hög grad.
Adertonhundratalets engelska tidningar utgjorde
iu till större delen lysande föredömen för hela
den öfriga världens press genom sin lugna
gedigenhet, sina grundliga utredningar och sin
förnäma objektivitet. Icke minst värderades de för
sina oöfverträffade korrespondenser från alla
länder, hvari man i regeln kunde vara viss om att
erhålla klara och ärliga besked om ställningar och
förhållanden, besked som gåfvos lika tryggt vare
sig de tycktes gagna eller strida mot Englands
särintressen. Också utöfvade den engelska
pressen då under många decennier en utomordentligt
stor makt; exempelvis "Times" uttalanden i
viktiga internationella frågor betraktades i hemlandet
och långt utanför dess gränser nära nog som
"kungsord".
Men medan dessa tidningar af den gamla typen
i inre engelska spörsmål ledde de bildade
samhällskretsarnas opinion och därmed väsentligt
också styrde de styrande i parlament och
regering, förmådde de i följd af sin ålderdomliga tyngd
och bredd i framställningen samt sina dyra priser
m. m. föga eller icke alls påverka de stora
massorna af folket.
När så verkningarna af det politiska lifvets de-
- 412 -
mokratisering i England skapat en tillräckligt
mottaglig jordmån för en annan sorts tidningstyp,
valde de nya männen tyvärr icke en sansad
utveckling på det beståendes grund, utan införde
en ödesdiger "amerikanisering" af tidningspressen.
Nu, fram mot sekelskiftet, skapades plötsligt ett
antal smärre och lättare tidningar, som med
tyngden och hårdsmältheten kastade äfven
vederhäftigheten öfver bord och som ägnade sig åt de
djupa lagren af befolkningen för att ockra på deras
lidelser och tillfälliga stämningar, icke för att
upplysa och vägleda dem.
Dessa nymoderna organ fingo hastigt ett mycket
stort inflytande, och de äldre tidningarna måste
snart välja mellan att totalt gå under — såsom
nyligen det gamla förnäma konservativa organet
"Standard" — eller att mer eller mindre
grundligt imitera de nya konkurrenternas metoder.
Det engelska folket har genom pressens
amerikanisering otvifvelaktigt fått vida billigare läsning,
men dennas kvalitet har mestadels väsentligt
försämrats.
"Daily News" frisinnade utgifvare Alfred G.
Gardiner har lyckats hålla en gyllene medelväg
i sträfvandet att följa med i den tekniska
utvecklingen utan att prisgifva den engelska pressens
goda traditioner. Han har befriat sin tidning från
öfverflödig tyngd, men söker samvetsgrannt
bevara vederhäftigheten och idétroheten. Hans egna
uppsatser, som ofta framträda öfver signaturen
"A Q. Q.", äro verkliga mönster af god
journalistik och höja sig vida öfver dagslände-nivån. Deras
glänsande stil och ypperliga innehåll tillförsäkrar
dem också bestående värde, när de samlas till
rätt digra volymer.
Till svenska språket har för kort tid sedan öf-
Forts. å sid. 415.
Jtfler portratt rUrJU:’ Bmqt SV/vtrtf*rrt
a. g. gardiner, utgifvare af daily news och en af
den engelska prässens mest inflytelserika personligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
