Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38, den 18 juni 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST STRIDSBERG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
1 vår yngsta stads historia intager den man,
hvars bild i dag tinnes återgifven å Hvar 8 Dags
första sida, en synnerligen framstående plats. Det
var nämligen fabrikör Ernst Stridsberg, som år
1892 först väckte frågan om utverkande af
stadsrättigheter åt Trollhättans samhälle, och i icke
mindre än tjugoett år stod han som ordförande i
den kommitté, som hade sig anförtrodd den
närmaste vården at den rätt invecklade frågans
lösning. När han år 1913 af åldersskäl nedlade denna
post, hade stadsfrågan redan i två år principiellt
varit löst i den riktning han önskat, och när två
år senare äfven de praktiska svårigheterna
undanröjts, skyndade den nya staden att insätta honom
i sin första stadsfullmäktigförsamling, hvars
vördade och allmänt aktade Nestor han är. Då han
för någon tid sedan på grund af sjuklighet önskade
draga sig tillbaka, lyckades Trollhättans
stadsfullmäktige genom en enhällig framställning förmå
honom att för det närvarande afstå från att
förverkliga sin afsikt.
Ernst Viktor Stridsberg tillhör en gammal
Norrlandssläkt, hvars anor kunna följas tillbaka till
början af 1600-talet, då kyrkoherden Haquinus
Bartholdi bebodde prästbostället i Spånga, som
bar namnet Stridsberga, hvarefter hans söner togo
benämning. Själf är han född i Stockholm den
16 augusti 1839 samt son till sekreteraren i
öfver-ståthåilareämbetet Gustaf Adolf Stridsberg och
hans maka i andra giftet Charlotta Ulrika
Wann-qvist. Efter att ha erhållit sin grundläggande
undervisning i Katarina skola åren 1849-55 idkade
han de följande fem åren studier vid Teknologiska
Institutet, ’hvarefter han erhöll anställning vid
Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna. Redan
här fäste han sin uppmärksamhet vid det
egendomliga förhållandet, att sågblad icke tillverkades
i vårt land trots den ypperliga råvara, som stod
till buds, och trots det stora inhemska behof, som
förelåg. När Stridsberg 1863 lämnade Eskilstuna
för att företaga en utländsk studieresa, satte han
därför som en huvuduppgift för sig att förvärfva
kännedom om sågbladsfabrikationen. Sedan han
iörgäfves sökt erhålla sådan i Tyskland, for han
vidare till England och fann här hvad han
efterträdde. Redan följande år ineick han här bolasr
med en engelsman Mr H. M. Marsden och bedref
nu tillsammans med denne under firma Warsden
& Stridsberg tillverkning af sågblad och
maskin-knifvar.
Det hade emellertid alltid varit hans tanke att
så snart lägenhet yppad£ sig återvända till
fäderneslandet och göra detta delaktigt af den nya
industrien. År 1867 fann han tiden inne att
förverkliga denna tanke. Vid hemkomsten inköpte
han fastigheten Holmen i Torshälla, som förut
ägts af fabrikören Johan Thermænius,
grundläggaren af den sedermera så bekanta firman Joh.
Thermænius & Son i Hallsberg, och omedelbart
igångsatte han här den första egentliga
sågbladstillverkning, som ägt rum i vårt land. Följande
år ingick ingeniören J. O. Biörck i affären, som
då fick firmanamnet Stridsberg & Biörck, hvilket
den behöll, äfven sedan den sistnämnde år 1870
utträdt ur densamma. De vid Torshälla
tillverkade sågbladen vunno snart nog en ganska
vidsträckt marknad och från att till en början ha
bedrifvit rörelsen med en personal af endast 4 à 5
arbetare kunde Stridsberg efter få år (1879) mönstra
en arbetarestock at icke mindre än 75 man vid
fabriken i Torshälla.
Då hade emellertid Stridsberg redan beslutit
öfverflytta verksamheten till Trollhättan. År 1876
inköpte han här de tre s. k. Wikströmska
sågverken, belägna å västra delen af Malgön, invid
Gullöfallen i Göta älf. Det största (sydligaste) af
dessa sågverk refs 1877, hvarpå ett plåtvalsverk
här uppfördes, som följande år började sin
verksamhet. Sedan äfven en sågbladsfabrik jämte ett
härdningshus blifvit uppförda, öfverflyttades år
1879 hela tillverkningen från Torshälla till
Gullö-fors bruk.
Här har Stridsberg haft glädjen se sin
fabriksverksamhet allt mera växa och utvidgas. År 1899
började planeringen för företagets utvidgning på
västra sidan af Göta älf å lägenheten Strömsvik
invid Trollhättan och då staten år 1906 inköpte
Malgön för sin stora kraftverksanläggning,
flyttades hela etablissementet hit. Å detta område,
som omfattar sjutton tunnland, äro nu uppförda
fabrikslokaler, hvilka jämte
administrationsbyggnader tillsammans upptaga en golfyta af icke
mindre än nära tre tunnland. Till verket höra 1,500
elektriska hästkrafter, hvilka staten förbundit sig
tillhandahålla i utbyte mot den Stridsberg
tillhöriga vattenkraften. Som specialiteter angifvas:
cirkulärsågar, ramsågar, vedsågar,
maskinhyveljärn och maskinknifvar samt filar. Bruket, som
är försedt med eget martinverk, tre valsverk och
sågverk, är icke blott ledande inom sin bransch
här hemma utan bedrifver äfven en mycket
betydande export.
År 1912 ombildades finran till bolag under namn
af aktiebolaget Stridsberg och Björck, men med
bibehållande af samma ägare och ledning som:
förut. Det arbetar med ett aktiekapital af kr.
1,500,000.
Vid sidan af sin industriella verksamhet, har
Stridsberg, som i inledningsorden antyddes med
• lif och lust ägnat sig åt offentliga värf. I många
år har han varit ordförande i Trollhättans
kommunalstämma, i dess kommunalnämnd, i dess
hälsovårdsnämnd, i dess sparbank och i dess vägstyrelse,
hvartill kommit verksamheten inom
stadskommittén. Äfven i det politiska lifvet har S’ridsberg
deltagit. Åren 1888-1897 hade han. säte i Första
kammaren som representant för Älfsborgs läns
landsting och var därvid särskildt verksam för
patentlagstiftningens utveckling.
Kammarmajoriteten insatte honom i bankoutskottet, där han
tjänstgjorde som suppleant 1890 —94 och som
ordinarie ledamot 1895 —97. Af jämförelsevis
frisinnad läegning var Stridsberg för öfrigt vid mer
än ett tillfälle Trollhättans kandidat vid
Andra-kammarvalen, vid hvilka han dock icke lyckades
erhålla majoritet.
Bland utmärkelser, som tillfallit Stridsberg, må
nämnas, att han senaste Gustatsdagen fick
mottaga kommendörstecknet af första klass af
Vasaorden. Både somindustriell föregångsman och
outtröttligt verksam kommunalman hade han giort sig
väl förtjänt däraf. Och man kan endast "önska,
att lycka och frid må omhägna den verksamme
mannens återstående lefnadsdagar.
- 594 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
