Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40, den 2 juli 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL OTTO BONNIER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den 20 juni fyllde hr Karl Otto Bonnier,
innehafvare af ett af vårt lands största bokförlag och
det på det skönlitterära området ojämförligt
främsta, nämligen Albert Bonniers, sextio år.
l(art Otio Bonnier är född i Stockholm den 20
uni 1856, son till bokförläggaren Albert Bonnier
och hans maka Betty Rubenson. Efter att ha
genomgått sex klasser i Nya elementarskolan
beslöt han ägna sig åt faderns yrke och arbetade
till en början ett år i Looströms bokhandel vid
Norrbro för att sätta sig in i
sortimentsbokhandeln, hvilken motsvarar hvad i andra branscher
plägar kallas detaljhandeln. För vidare utbildning
begaf han sig därefter till Leipzig,
världsbokhan-delsstaden framför andra, och tillbragte äfven
någon tid i Wien. Nu insjuknade han emellertid i
ett svårt bröstlidande och måste för sin hälsas
skull tillbringa icke mindre än fyra år i Schweiz
och Italien, där han under moderns ömma vård
hade lyckan fullständigt återvinna hälsan, så att
han år 1880 åter kunde börja arbeta, nu i sin
faders affär i Stockholm. Sex år senare blef han
delägare i firman, af hviiken han vid faderns
frånfälle år 1900 blef ensam innehafvare
Albert Bonniers förlagsfirmas anor gå tillbaka
så långt som till 1837. Då förlade nämligen
Albert Bonnier vid 17 års ålder sin första bok, som
bar den egendomliga titeln: "Bevis att Napoleon
aldrig existerat. Stort Erratam." Arbetet — en
liten miniatyrbok — var en öfversättning af
sedermera kompositören J.A.Josephson af en fransk
satir öfver Strauss’ Leben Jesu och rönte
framgången att utgå i två upplagor. Det var
emellertid först efter hemkomsten från en studieresa till
Leipzig, Wien och Budapest år 1842 som Albert
Bonnier upptog ett fullt målmedvetet arbete för
sin förlagsaffär. År 1844 började folkkalendern
Svea utgifvas och därmed trädde förlaget i den
nära förbindelse med vårt lands inhemska
litterära förmågor, som gifvit det dess särställning
både under dess grundläggare och dess nuvarande
innehafvare. Ur den långa raden af svenska
författare, som fått sina arbeten förlagda genom den
Bonnierska firman anteckna vi som exempel:
Afzelius, H. B. Palmaer, Adlersparre, Me|lin, August
Blanche. M. S. Schwartz, Starbäck. Talis Qualis,
Johan Börjesson, Joh. Nybom, Sehlstedt, von
Qvanten, Ernst Björck, Frans Hedberg, Viktor
Rydberg, Gustaf af Geijerstam, Tor Hedberg, Oscar
Levertin, Tavaststjerna, Edv. Fredin, August
Bondesson, A. U. Bååth, Heidenstam, Selma Lagerlöf,
Gustaf Fröding, Ellen Key, Axel Lundegård, Ola
Hansson, Hjalmar Söderberg och August Strindberg
för att icke tala om de yngre författarne som
Berger, Gustaf Ullman, Vilhelm Ekelund, Siwertz,
Anders Östergren, Ossiannilsson och andra. Karl
Otto Bonnier har, såsom synes af denna
namnlista, vid sitt förlagsurval tillämpat samma
principer som dem, hvilka han i en minnesuppsats
för Svenska bokhandeln tillskref sin fader med
följande ord: "Aldrig lät Bonnier skrämma sig att
frångå den princip, som varit hans vägledande
under hela hans långa verksamhet, nämligen att
uppsöka och understödja allt och alla inom litteraturen,
som visade verklig begåfning, oafsedt åsikter och
meningar, samt att vara den talangfulle unge
skriftställarens befordrare och rådgifvare, men
-aldrig hans censor". Betydelsen häraf för vår sven-
ska litteraturs frodiga växt och kraftiga utveckling
kan knappast öfverskattas och om hegemonierc
inom den nordiska bokvärlden under de sista
årtiondena öfvergått från Danmark-Norge till Sverige,
har för visso äfven Karl Otto Bonnier sin andel
däri. Att författarne också satt värde på honom,
därpå finnes många bevis i den intressanta
korrespondens, som bokförlaget har i sin ägo.
Bland viktigare moment i det Bonnierska
förlagets utveckling under sin nuvarande chef må
särskildt nämnas öfvertagandet af firman Adolf
Bonniers förlag, hvarigenom utgifvandet af nya
folkupplagor af Bellman, Nicander, Stagnelius, Anna
Maria Lenngren och andra våra klassiska
författare öfvergått till detsamma; vidare öppnandet år
1911 af filialer i Leipzig och Newyork i syfte att
äfven i utlandet göra svensk litteratur och odling
känd; startandet af de s. k. enkroneböckerna o. s. v.
Karl Otto Bonnier är liksom sin fader en
hän-gifven anhängare af den liberala åskådningen. Och
liksom den senare tidigt sökte främja denna genom
utgifvandet af hitåt syftande skrifter, så har äfven
den förre icke skytt uppoffringar för den
frisinnade saken. Särskildt må erinras om de
förtjänster han inlagt om denna genom startandet år
1914 af veckotidskriften "Forum", hvilken under
prof. Torgny Segerstedts ledning utvecklat sig till
ett organ för fri diskussion af mycket hög rang.
Vidare må erinras om de förtjänster K. O.
Bonnier inlagt om folkbildningen genom det stora
antal populärvetenskapliga skrifter, som utgått från
hans förlag. Studentföreningen Verdandis
banbrytande småskrifter utgå sålunda härifrån och
till dem foga sig ett flertal andra serier med
liknande uppgifter, att särskildt nämna den under
benämningen "Vetenskap och Bildning" utgående,,
hvari ett flertal för en bredare allmänhet njutbara
fast till sitt väsen rent vetenskapliga arbeten
in-förlifvats med vår svenska bokskatt.
Bland utmärkelser, som kommit Karl Otto
Bonnier till del, förtjänar särskildt ihågkommas den i
ett enda exemplar tryckta bok, innehållande
bidrag af öfver ett femtiotal svenska författare, som
öfverlämnades till honom på hans femtioårsdag..
Vidare har han af sina yrkesbröder under lång
tid (1904—12) hedrats med ordförandeskapet i
Svenska bokförläggareföreningen, liksom han alJ6
framgent är ordförande i bok- och
musikhandlar-nes pensionsförening. Hans politiska åskådning
markeras af, att han sedan åtskilliga år tillbaka är
ordförande i styrelsen för Dagens Nyheters
aktiebolag.
Sin omtanke om de yngre författarne har
bokförläggare Bonnier bl. a. ådagalagt genom den af
honom och Albert Bonniers öfriga arfvingar år
1901 upprättade stiftelsen Albert Bonniers
stipendiefond, hvars afkastning årligen af en
sakkunnig-nämd utdelas till förtjänta skönlitterära förmågor.
På senare år har Bonnier i sin omfattande
verksamhet haft ett värdefullt och välbehöfligt stöd af
sina söner. Själf står han emellertid alltjämt midt
uppe i arbetet, vaken, omtänksam och" energisk
sådan han måste vara för att motsvara firmans
traditioner. Allmänna voro också de välönskningar,,
som på sextioårsdagen uttalades därom, att han
ännu länge måtte bli i tillfälle att verka i den
svenska litteraturens och bokälskande allmänhetens»
tjänst.
- 626 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
