Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45, den 6 augusti 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR IVAR TENGBOM.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Till professor i arkitektur vid Konsthögskolan
i Stockholm har K. M:t som bekant nyligen
utnämnt arkitekten Ivar Tengbom. Utnämningen
har at flera skäl länge väntats med spänning af
intresserade kretsar och nu väckt en viss
uppmärksamhet äfven utanför dessa. K. M:t har vid
valet följt minoriteten inom Konstakademien
hvilken bland sina medlemmar räknade arkitekterna
professorerna Clason, Dahl, Lauerstedt och
Wahlman samt hrr Anderberg och Westman. Den nye
professorn är en ung man och har hittills icke
beklädt någon lärarebefattning med undantag för en
tids vikariat vid Tekniska högskolan iör professor
Lauerstedt.
har Tengbom är född den 7 april 1878 i Vireda
i Småland. Han genomgick Chalmerska institutet
och Konstakademiens arkitektskola, där han
eröfrade kungl, medaljen 1901, ocn företog därefter
de sedvanliga utländska studieresorna i olika
repriser däraf med statsstipendium 1905—1906.
Därvid torde han ha förvärfvat särskild kännedom om
iransk arkitektur, gammal och ny, under sin
Parisvistelse, ett inflytande som sedermera utfyllts med
teoretiska studier af modern tysk byggnadskonst.
Till omväxling med resorna praktiserade han på
olika arkitektkontor, blef arkitekt i
öfverintendents-ämbetet 1907 och idkade egen verksamhet sedan
1906 i samarbete med arkitekt E. Torulf i
Göteborg, så att Tengbom var chef för firmans
Stockholmskontor. Denna förbindelse fortgick till 1912,
då den upplöstes och arkitekt Tengbom öfvertog
Stockholmskontoret. Under denna tid har han varit
en flitigt anlitad arkitekt utan att direkt
speciali-cera sig för något område, men har därjämte tagits
i anspråk för facklig och litterär verksamhet af
olika slag. Vid de stora byggnadstäflingar som
förekommit i Stockholm har’han i regeln deltagit
och alltid blifvit bemärkt, äfven om han
naturligtvis icke alltid hemfört afgörande seger. Han fick
sålunda andra pris vid rådhustäflingen i Stockholm
1905, likaledes andra pris vid täflingen om
Engelbrektskyrkan samma år och i täflingen om ny
stadsplan för Katarina församling i Stockholm 1910
hade han tillsammans med arkitekt Torulf och
stadsingeniör Lilienberg utarbetat ett förslag som
inköptes af prisnämnden.
En betydelsefull uppgift fyllde arkitekt Tengbom,
då han var redaktör för Teknologföreningens
tidskrift "Arkitektur" från 1908 till 1911 och själf
flitigt medarbetade i den med olika uppsatser. Han
medverkade därvid till den rangplats denna
tidskrift då förvärfvade och alltjämt bibehållit, trots
sitt begränsade utrymme, bland svenska
konsttidskrifter. Ett annat byggnadslitterärt arbete har
han utfört i samarbete med arkitekt John
Åkerlund, då han redigerat det vackra samlingsverket
"Gamla svenska allmogehem" som utgafs 1912 af
mecenaten grosshandlaren Gustaf Carlson. Det
bör tilläggas att den nye professorn under flera år
varit medlem af styrelsen i Teknologföreningens
afdelning för husbyggnadskonst, därvid som vice
ordförande vid olika tillfällen och som sekreterare
och att han innevarande år valts till medlem af
Eva Bonniers donationsnämnd i Stockholm. Dessa
små fakta förtjäna omnämnas, då de visa det
förtroende professor Tengbom åtnjutit bland männen
af facket och öfverhufvudtaget bland konstnärerna.
Indirekt ha de utan tvifvel medverkat till att valet
nu fallit på honom.
Men aet är naturligtvis i första rummet den
själfständiga och omfattande arkitektverksamheten
som gifvit honom den nödiga auktoriteten. Fastän
många år ännu icke förflutit sedan den började,
har denna verksamhet gifvit många betydelsefulla
resultat. Det första stora slaget vanns 1909 vid
täflingen till rådhus för Borås, då den
Torulf-Tengbomska firman erhöll första pris. Detta
förslag, som också vederbörligen kom till utförande,
kännetecknades af ett synnerligen lyckligt
förhållande mellan de relativt små proportionerna
och den på en gång värdiga och lefvande formen.
Där fanns drag af svenska slottsbyggnader och af
italienska småstadsrådhus men så personligt
omformade att det inte kunde bli tal om imitation
eller kopiering. Året därpå fick han uppdraget att
bygga kyrka i Arvika och synes i det originella
uppslag han där utarbetade tagit något intryck af
den äldsta formen iör Stockholms storkyrka, denna
blygsamma kyrka med spetsigt högt torn som syns
på några af de äldsta bilderna af Stockholm.
Därnäst följde en helt modern uppgift att bygga det
af makarna Simon och Mathilda Sachs donerade
barnsjukhuset vid Årstaviken i Stockholm. Här
framträder Tengboms sinne för helt moderna
tankar i yttre som i inre afseenden och särskildt en
erkännansvärd sträfvan att lysa upp och förfina
själfva sjukhuskaraktären, så att något af ett stort
och vackert hems stil faller däröfver. Det är med
all praktisk medicinsk utrustning ingenting af den
litet beklämmande och tunga stämningen i de
ordinära sjukhusen med de ändlösa likformiga
korridorerna och de absolut likformiga rummen. Med
anledning af detta lyckade experiment fick han nya
uppdrag i samma stil och har sålunda under senare
år byggt statens lungsotssanatorium vid Spenshult
och tuberkulossjukhus för Elfsborgs län i Sjö—
Gunnarsbo, för Kristianstads län i Broby och för
Borås stad vid Västeråsen. I ungefär samma genre
falla de trefliga förslagen till skolbyggnader och
rektorsbostad för den Sunnerdahlska stiftelsen.
Under de första åren falla andra smärre
offentliga byggnader af profant slag: tullpackhus i
Nyköping, vattentorn på olika orter, projekt till
sparbank i Halmstad. Men det största
byggnadsföretaget tillföll Tengbom, då efter en serie täflingar,
Stockholms Enskilda Bank öfverlämnade åt honom
icke blott den länge beslutade nybyggnaden för
bankens räkning vid Kungsträdgården på gamla
Dramatiska teaterns tomt utan dessutom en hel rad
hus som skulle bilda dess närmaste omgifning.
Med dessa stora företag befäste Tengbom sitt
anseende som habil arkitekt men höjde hela den
nivå han arbetat på med den klart och rent
utformade stilen på yttre och inre, gedigen utan
grannlåt och af en viss pompös tyngd som ju icke
behagar vännerna af lekande krokanarkitekiur. Men
på samma gång kom han också därigenom att visa
mångsidigheten af sin förmåga, då han så att säga
fick ett helt stadsparti upplåtet åt sig att
omgestalta. I detta och i senare smärre arbeten, en
kontorsbyggnad vid Hamngatan och Svenska
Dagbladets redaktionshus vid Karduansmakaregatan,
har professor Tengbom röit sitt sinne för
lokalstämning i sina nya byggnader, med andra ord funnit
en naturlig form för byggnaden på grund af dess
läge i en viss gammal miljö Detta är ett tämligen
nvtt drag i svensk ark tektur och icke synnerligen
utmärkande för de moderna stormännen i .Svensk
arkitektur Carl Westman och Ragnar Östberg..
Rådhuset i Stockholm är icke just stockholmskt och
Röhsska konstslöjdmuseet icke heller göteborgskt,
så förträffliga och märkliga de annars äro.
Professor Tengbom är för närvarande
sysselsatt med en festskrift öfver Enskilda bankens ny-
- 706 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
