Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45, den 6 augusti 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA BLIFVANDE FRIHAMNAR.
B. s d i GfiTBRORGSFOTOGRA F. XUdU: x«n, brn^j SttflHrwfam, mu*—Gif
bild från göteborgs hamn, med pilen visande hvar inloppet till den blifvande centralhamnen är beläget. Vyn är däremot icke alls
belysande för Göteborgs hamr.trafik med dess stora ångbåts flotta, då de här synliga ängarne samtliga äro Marstrands- o. d. sommarbåtar.
På senare år har ett stigande intresse för
transitohandeln förmärkts i vårt land. Blicken har
öppnats tör hur utomordentligt betydelsefullt det skulle
vara för landet, om denna näringsgren kunde
bringas till uppblomstring. Åtgärder i detta syfte börja
också vidtagas. Tanken på ångfärjeförbindelse
Göteborg—England är på god väg att förverkligas,
och det har äfven kommit på tal att anordna en
liknande förbindelse med Finland i anslutning till
en Kapellskärsbana. Sedan vi 1907 fingo en
frihamnsförordning, ha dessutom Göteborg och
Malmö beslutat anlägga frihamnar, och
Stockholms stadsfullmäktige ha tillsatt en kommitté för
att undersöka, om inte hufvudstaden också bör
skaffa sig frihamn.
Det företagsamma Danmark har som bekant
länge ägt en frihamn i Köpenhamn. Den
öppnades redan 1894 och har varit af stor betydelse
tör utvecklingen af Danmarks kommerciella lif.
Det är egentligen märkvärdigt, att vi dröjt så länge
att följa detta exempel. Men det är ju ett
beklagligt faktum, att vi hittills nästan alltid hållit oss
bland de sista, då det gällt tillämpningen af nya rön.
Frihamnsinstitutionens betydelse för
transitohandeln är utomordentligt stor. Det internationella
varuutbytet krätver för sin förmedling största
möjliga snabbhet och minsta möjliga kostnader. För
att ett land skall kunna tänka på att få ombesörja
någon del af den synnerligen inbringande
förmedlingen af detta varuutbyte, måste det därför
undanrödja dyrbara och tidsspillande formaliteter vid
förmedlingen. Detta är ett problem, som bäst
löses genom anläggande af frihamn. Man inhägnar
ett hamnområde och betraktar det såsom liggande
utanför rikets tullgräns. Köpmännen få dit tullfritt
införa varor, och fartygen likaväl som varorna
slippa undan de besvär och kostnader, som
medfölja bevakning, undersökning och alla öfriga
kontrollåtgärder, som äro nödvändiga för
tillvaratagande af statens rätt till tull. Den fria och
obehindrade dispositionsrätten till det i frihamnen
ut-lossade från utlandet iniörda godset, möjliggör för
varuägaren att undersöka, fördela, ompacka och
bearbeta godset, allt på det sätt, som bäst lämpar
sig för det handelsändamål, godset skall tjäna.
Om varuägaren vill återutföra godset kan detta
alltså ske utan de dröjsmål och kostnader, som
äro förenade med tullbehandlingen. Föres varan
från frihamnen in i landet måste däremot tull i
vanlig ordning erläggas. Men importören kan
upplägga varan i frihamnen tills han funnit köpare
för densamma, d. v. s. han slipper förtulla den
innan den är såld. Äfven sjöfarten och industrien
beredas fördelar genom frihamnen. Friheten från
tullkontroll innebär för fartygen besparing och
framför allt tidsvinst. Och den exportindustri, som
använder främmande, tullpliktiga råämnen och
half-fabrikat, beredes stora fördelar genom möjligheten
att anlägga fabriker inom frihamnsområdet.
På k. maj:ts bord ligga för närvarande tre
ansökningar om frihamnsiättigheter: två från
Göteborg och en från Malmö. Då riksdagen nu antagit
regeringspropositionen angående sättet för
förebyggande af detaljhandel inom frihamnsområde,
CENTRAL HAMNSBYGGET. Bild tagen från Kvillebäcken mot älfven.
B. S Da GflTEBORGSFOTOGRAP.
Ccrts. å sid. 710.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
