Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Den 1 Oktober 1900 - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS SLOTT.
MED ANLEDNING AF DESS RESTAURERANDE.
För HVAR 8 DAG af GEORG NORDENSVAN.
v—rrtttltrtrrrrrt
STOCKHOLMS SLOTT ÅT SKEPPSBRON, SÅDANT DET T1LLÄRNADES.
Efter NIKODEMUS TESSINS ritning (1703).
vom en verklig farsot har restàureringslustan
farit fram med allt för många af våra gamla
historiska byggnadsverk. I och för sig är
restaurerandet intet ondt eller oberättigadt, om det blott
stannar vid för det första byggnadens bevarande,
d. v. s. vid nödiga reparationer, och för det andra
vid bortskaffandet af sådana tillsatser och ändringar
från Senare tider, som äro utan historiskt eller
konstnärligt värde eller intresse. Om man t. ex. i ett
1500-talsslott på 1800-talet spämit värdelösa
papperstapeter öfver gamla väggmålningar, sa bör det
vara berättigadt att rifva ner tapeterna, ej för att
ersätta dem med andra af bättre art utan för att
bringa den ursprungliga väggdekorationen i dagen.
Men felet med alltför många restaurationer har
varit, att nian försökt gifva byggnaden det utseende,
den borde ha haft, om den blifvit genomförd i alla
detaljer — något som ytterst sällan är fallet med
gamla byggnader, på hvilka ofta arbetats i
årtionden, ibland — som t. ex. i de gamla kyrkorna —
i århundraden. Man bar ersatt det gamla, som ju
ofta har historiskt berättigande, med nytt i gammal
stil, och man har gifvit byggnaden ett utseende,
sådant den faktiskt aldrig haft sà är förhållandet
exempelvis med både Upsalas och Lunds
domkyrkor i deras nuvarande gestalt. Man kan ej kalla
dem annat än nybyggnader med användande af de
gamla murarne. Det bör ligga i öppen dag, att
man ej har rätt att röra vid ett byggnadsminne
annat än med största pietet för det historiskt gifna
och med den lättaste hand. 1 regel bli de
restaurationer bäst, dä man gör det minsta möjliga och
då målet helt enkelt är byggnadens bevarande.
Dess fullbordande — i fall delar af den aldrig
blifvit genomförda enligt planen får naturligtvis ej
häller anses oberättigadt.
Sedan 1898 står äfven Stockholms slott under
restauration. Sedan nämda år har man ej kunnat
se slottet, ty än har en fasad och än en annan
varit dold af kompakta byggnadsställningar. Senast
norra fasaden, den åt Norrbro till. Nu ha
ställningarne fallit och tre af slottets fyra sidor stå oskymda
och föryngrade. Det man redan på långt håll ser,
är att hela byggnaden fått en betydligt ljusare ton
än den förra med dess mörknade yta, som pä många
ställen rämnat och fallit bort och som nog var
målerisk men både fläckig och smutsig. Nu ser det
bela tvättadt och fint ut, och nu blir det den
fuktiga luftens’ rägnets och vindarnes sak att
återställa de gamla murarnes förra mörka, mustiga
färgton.
Ingen af de invändningar, man gjort mot
modärna restaureringar, drabbar arbetet på slottets
vidmakthållande. Det har varit i första rummet en
genomgående reparation af dess yttre. Och en
dylik var nödvändig. Utom det att rappningen fallit
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
