Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Den 1 Oktober 1900 - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS SLOTT
burt på stora stycken, så funnos skräckinjagande
sprickor — både långa och breda — i tegelmurarna,
många stenar voro förvittrade, på flere ställen hade
man lappat med cement eller järnplåt, som målats
grå, liksom äfven sandstenen ofta var öfverstruken
med grå oljefärg. Bristfälligheterna äro nu lagade
och äkta material öfver allt insatt, där man vid
föregående reparation nöjt sig med lappverk.
Men detta är ej allt. Slottet bygdes under
förra hälften af 1700-talet, men fullt färdigt i sin
yttre utsmyckning har det aldrig blifvit. Nu har
man i samband med den stora reparationen tagit
i tu med att ifylla det som hittils saknats. Men
det måste betonas att detta skett på det sätt,
slottets upphofsman Nikodemus Tessin d. y. afsett.
Hans ritningar finnas kvar - både detaljer och
totalutsikten af slottet, från olika sidor sedt, sådant
det tillärnades. Man har ej kommit i frestelse att
hitta på något nytt — man har haft arkitektens
idéer att utföra, och, om man äfven förenklat dem
något, så liar man likväl följt dem med pietet och
utan lust att förbättra dem. Allt som Tessin prydt
slottet med —■ på papperet — har ej blifvit utfördt,
statyerna på takbalustraden slopades redan af Karl
den tolfte, grottan under Logårdstrappan med dess
Xeptun (?) och dithörande vattenfall har, liksom
kaskaderna i de tre nischerna at Norrbro och två vattenfall
dessutom ner i Norrström på norra sidan, stannat i
konstnärens fantasi, men de båda kaskader, ban
tänkt sig under flyglarna åt Skeppsbron, omgifna
af de af väldiga ohuggna stenblock bildade
hvalfven, de ha blifvit ditfogade, och vattnet forsar där
gladeligt öfver droppstensväggarna, om också ej i
sådant öfverflöd som på Tessins ritningar, där det
ej knusslas med vatten. Öfver dessa kaskader ha
de tomma väggfälten blifvit fylda af ett par
inskrifter, som i få ord påminna om slottets
tillkomsthistoria.
Pä flvglarnes väggar åt Logården ha vaser
kommit upp på de förut tomma konsolerna, och
södra fasaden, som hittills varit clen som lämnat
mest öfrigt att ifylla, kommer nu först att framstå
i färdigt skick. Här är den stora infartsvägen till
slottet, här har Tessin utvecklat en stolt och
värdig prakt i midtpartiet, hvars rika anordning äfven
har den uppgift att fängsla åskådarens
uppmärksamhet så odeladt, att denne ej lägger märke till
det osymmetriska i fasadens anordning med den
afskurna flygeln åt Storkyrkan till.
Här ha i nischerna mellan kolonnerna blifvit
uppsatta fyra bronsgrupper af Bouchardon — en fransk
skulptör, som var bosatt här och som gjort flera
andra arbeten för slottet. Öfver porthvalfvet ses
svenska riksvapnet, i de förut tomma kvadraterna
utefter hela fasaden ha reliefer frän 1700-talet
blifvit insatta och första våningens nischer komma att
prydas af en rad statyer af märkliga svenska män
under 16- och 1700-talen. Denna serie dekorativa
bildstoder är nu under arbete, och den första
väntas inom kort komma på sin plats.
Äfven porthvalfvet utåt Slottsbacken — stora
entréen till slottet — har blifvit ordnadt med
ganska rik dekorering — bland annat med
reliefporträtt af de fyra regenter, under hvilkas regering
slottet uppfördes. De öfriga arbeten i slottets inre,
som falla inom de senaste ären, ha ej stått i
gemenskap med denna yttre restaurering. Främst i
ögonen fallande är norra hvalfvets nva dekorering
samt vestibulerna till konungens våning och
fäst-väningen, hvilka blifvit prydda med prof. Kronbergs
takmålningar. Som en hyllning at slottets arkitekt
har konungen i trappuppgången uppstält en
momu-mental byst öfver Tessin.
Allt som allt är det ett omfattande arbete, som
blifvit nedlagdt på slottets bevarande och pä dess
dekorativa fullbordande. Stockholms slott är en af
våra historiskt liksom konstnärligt märkligaste
byggnadsverk. Det är dessutom beläget i Stockholms
medelpunkt, nenärskande utsikten från hela norra
stranden såväl frän Saltsjö- som Mälarsidan — det
vill säga, att det har beherskat denna utsikt. De
på den mest olämpliga plats, som kunde uppsökas,
förlagda riksdags- och riksbanksbyggnaclerna på
Helgeandsholmen komma nu an skymma slottet
fran Mälarsidan och att på ett om konstnärlig
ekonomi föga vittnande sätt ställa sig täflande invid
det, från Saltsjöhållet sedt.
Slottets låge är det bästa möjliga och
anordningen af dess närmaste omgifningar med blicken
fästad på dess stil och mått var gjord med fin
beräkning och odlad smale. Det sätt på hvilket
Tessin användt läget och terrängförhållandena är
absolut snillrikt. Slottet verkar behärskande hela sin
omgifning utan att det likväl ligger mycket högt,
och det ser större ut än det är — detta tack vare
sina långa horisontala linier, tack vare frånvaron
af gaflar, torn, utskjutande partier o. d., som för
öfrigt ej tillhör dess bygnadsstil, den italienska
hög-rennässansen. På en af Tessins förslagsritningar
har slottet ett ganska lågt, sluttande tak ofvanför
takbalustraden — att detta tak blef slopadt på den
definitiva ritningen var en lika djärf som genialisk
idé, ty först sedd som silhuett mot himmelen gör
bröstvärnets långa, rena linie afsedd verkan.
(Forts.)
— 3 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
