Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. Den 6 Januari 1901 - Det svenska statsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SVENSKA STATSRÄDE1
maren har det varit h»ns sak att föra ordet å
regeringens vägnar ej blott när det gällt hans eget
rikhaltiga departement, utan äfven hans kollegers,
när de själfva varit upptagna på annat håll.
Krusenstjerna, som på sin tid tillhörde den
Themptan-derska ministären och därför naturligtvis rön>e ett
visst motstånd, då han tog plats först i den
Bildt-ska och sedan i den Boströmska, har både såsom
chef för postverket och för civildepartementet gjort
sig känd så<om betydande administrativ förmåga,
och äger därtill såsom politiker egenskaper, hvilka
gjort, att han — ehuru under demonstrativa
protester från tullvännerna — nämts som kandidat
till statsministerposten.
När grefve Hans Hansson Wachtmeister vid
statsrådet Wersälls afgång flyttade från
expeditionschefens till departementschefens rum i
finansdepartementet, så hade han hunnit göra sig på
förhand fullt förtrogen med den besvärliga
förvaltningen af den portfö j han öfvertog och skapa sig
ett stadgadt anseende som framstående
statsfinan-sier. Det är också ett faktum, att grefve
Wachtmeister, fastän ovanligt litet lagd för att muntligen
i debatten göra sin mening gallande, med större
säkerhet än någon af hans företrädare på långa
tider lotsat sig fram mellan de parlamentariska
bränningarna.
Chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet
Nils Ludv. Alfred Claesson, som 1898 tog arf efter
Gilljam, har hittills under sin statsrådstid icke haft
tillfälle att slå något stort slag. Men han har
genom sitt försynta, men bestämda uppträdande
vunnit allmänna sympatier både i kamrarna och bland
dem, som räkna honom såsom sin chef. Och om
han icke hittills lyckats att tillvarataga deras
intressen så som de skulle ha önskat, så
underkänner likväl därför ingen hans goda vilja, som väl
också förr eller senare kommer att ra. I
undervisningsfrågor torde statsrådet Claesson närmast
böra betecknas som försiktig reformvän.
Sjöministern, kommendör Gerhard Dyrssen,
hvilken samma år tillträdde sitt embete, hade långt
förut inom sjömilitära kretsar utpekats såsom rätte
mannen därtill. Både såsom sjömilitär fackman
och såsom ledande kraft hade han godt namn om
sig. Det torde också vara den allmänna
uppfattningen både inom flottan och riksdagen, att han
är en man, som försvarar sin plats. Hins
hufvudtitel, som eljes i andra kammaren brunar vålla sin
målsman rätt heta stunder, har under hans vård
undgått alla allvarligare parlamentariska
skärmytslingar och ändå blifvit ganska väl tillgodosedd.
När generalmajor Jesper Ingwald Crusebjörn
1899 utbytte landshöfdingestolen i Westerbottens
län mot frih. Rappes obekväma
krigsministertaburett, så skedde det nog därför, att man ansåg det
under utarbetning varande härordningsförslaget
böra presenteras af en person, som stod väl till
boks hos andra kammaren. Det saknas emellertid
i den nyare svenska historien exempel på, att en
krigsminister kunnat bevara en dylik popularitet
under någon längre tid. Generalmajor Crusebjörn
skulle ha varit den förste, om han lyckats. På
sätt och vis kan han också sägas ha gjort det, ty
han räknas fortfarande af alla såsom en hedersman,
men det anseende han åtnjöt för att vara en
militär efter kammarens sinne har nog varit utsatt för
den allom drabbande förvandlingens lag.
Det nya jordbruksdepartementets chef,
statsrådet Albrecht Theodor Odelberg har under många
år varit ledamot af första kammaren, där han
genom sina sakliga och väl afvägda anföranden
intagit en ganska framskjuten ställning. När det
nya departementet skulle erhålla en chef, ansågs
han såväl genom sina politiska föregåenden som
genom sina administrativa och fackliga
förutsättningar vara skickad därtill.
Yngst till tjänstetiden och jämte statsrådet
Dyrssen yngst äfven till lefnadsåren — båda äro
födda 1854 — är statsrådet Karl Sigfrid Husberg.
Men det kan nog hända, att den ytterste kan bli
den främste. Det är alldeles otvifvelaktigt, att
landshöfding Husberg såsom statsministerSmne står
framom alla sina kamrater inom regeringen och
det är väl endast en tidsfråga — när han anses
mogen därtill. Att hans öfverlägsna administrativa
och dialektiska gåfvor redan nu komma till
användning är gifvet. De senare torde väl komma
att behöfvas under den riksdag som stundar.
Statsrådet A. T. ODELBERG.
Jordbruks-Departementet.
Statsrådet K. S. HUSBERG.
Statsrådet J. I. CRUSEBJÖRN.
Landtförsvarsdepartementet
— 227 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
