Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. Den 24 Mars 1901 - Annonser - Hvarför han förblef ogift. Af L. G. Moberly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCKUMS
Raljerade Hjirl
Glöm
i ro 6c UfU
ej att köpa
hvar 8 dag
Lösnummer 10 ore.
AFFÄRSTRYCK
utfaret elegant, fort oah til
. moderata pri »er ho*
BONNIERS GÖTEBORG
»Nå träffar ni henne någonsin nu för tiden?»
frågade jag. »Oh! Ni får förlåta min ogrannlaga
nyfikenhet, men er historia är så romantisk —■
någonting så helt ovanligt gent emot
hvardagslifvets enformighet.»
»Ni är visst icke ogrannlaga», sade han och
log så intagande. »Ja, jag träffar henne ganska
ofta och hon är ännu mitt ideal bland kvinnor.»
Då jag berättade detta samtal för John drog
han på munnen.
»Den hederlige själen», sade han. »Jag har
alltid trott, att det låg någon viss orsak till grund
hvarför han förblef ungkarl. Jag undrar hvem
den kvinnan är? Hvem har icke i sin ungdom
haft någon att svärma för. Han var ju bekant
med oss redan långt förut innan vi blefvo gifta.»
Ej många veckor efter ofvan relaterade
samtal med mr Streatham erfor jag att ban insjuknat.
Till en början såg det ej ut att bli så allvarsamt,
men han blef värre med en oroväckande
hastighet, och en vann julikväll kom hans gamla
betjänt öfver till oss i mycket upprörd
sinnesstämning. Hans gamla herre var döende, sade han,
och han sände nu bud på mig, om jag ville
komma?
Naturligtvis begåfvo John och jag oss
omedelbart till honom, och så fort jag fick se hans
ansikte förstod jag, att vår gamle vän stod redo
nedstiga i dödsskuggans dal. Då jag knäböjde
vid hans sida, öppnade han plötsligt ögonen och
såg på mig med ett leende.
»Skulle ni ha någonting emot», hviskade han,
»skulle ni ha något emot att gifva mig en kyss —
en enda — trots att jag ej var den rätte mannen ? -
Jag lutade mig öfver honom och kysste
honom sakta och ban log så strålande.
Det var för hennes skull» — hans röst blef
allt mattare — han blef synbarligen allt svagare
och svagare — »som jag blef en gammal
ungkarl.» Han såg mig ännu en gång så trofast i
ögonen. »God natt — min — älskling.»
Han slöt ögonen — jag trodde att han fallit
i sömn — men det var den sömn, från hvilken
vår gamle käre vän aldrig mer skulle uppvakna.
Jag vände mig bort för att borttorka tårefloden,
som nu störtade ned öfver mina kinder.
»Jag tror han tog fel och tog mig för den
kvinna ban älskade», sade jag till John. a Jag
önskar, att hon kommit till honom.»
Hon hade verkligen kommit ttll honom! En
stor öfverraskning väntade mig. I det testamente,
som mr Streatham efterlämnade, hade han
testamenterat mig och mina barn hvarenda pinne i
hela sitt eleganta bo. Då man först berättade
det för mig, kunde jag ej tro det, men
ordalydelsen i det enkla testamentet lämnade intet rum för
några tvifvel:
»Härmed gifver och testamenterar jag hela
min egendom, såväl fast som personlig lösegendom,
till mrs John Meadows, den enda kvinna jag
någonsin älskat.»
Då jag läste dessa ord satte jag mig ned och
snyftade ohejdadt, under det John helt lugnt
anmärkte:
»Den hederliga gamla gossen, han visste att
bevara sin hemlighet, äfven då han för dig
berättade sin historia. Således, när allt kommer
omkring, så var det min hustru, som var det
sanna idealet bland kvinnor. Guu välsigne henne!»
Annonsera i HVAR 8 DAG
Cl! flQ WfOl fPI I Pl? hvaraf en serie under en tid varit införda
UnUlJ IiUULLLLIY, i HVAR 8 DAG och hvilka vunnit ett enhäl-
ligt bifall, afslutades med fjolårets sista häfte.
Samme författares yppersta arbete, romanen FRAMGÅNG, som är en af
den moderna amerikanska litteraturens mest lästa arbeten, finnes hos alla
bokhandlare till pris Kf. 2.76.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
