Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 22 December 1901 - En ännu icke utgifven kärleksvisa ur August Bondesons visbok - »Ett köpmanshus i skärgården», af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När jag från hemmet reste, en vän jag hade kär
Och hänne i mitt hjärta i för hvarje dag jag bär.
När stormarna de tjuta och sjön mot skeppet slår,
Min tanke då till vännen i lilla hyddan går,
Ja, han går.
På resa till Ostindien från Engeland vi gick,
Då bref ifrån min broder på samma dag jag fick.
Han sade: »Gode broder, jag dig berätta kan,
Att flickan din har tagit en annan fästeman,
Fästeman.»
Jag kan ej rätt uttala, hur ledsen jag då blef.
Jag tänkte på de orden som bror min till mig skref,
Jag läste alla brefven, som jag från hänne fått.
Där tydligt stodo orden: »Du har mitt hjärta fått,
Hjärta fått.»
Hur skall jag nu mig trösta? Det vet allena gud!
När jorden börjar grönska, då vill jag sen gå ut
På oceanen blå, på naturens stolta fält!
Min lott är så utfallen, min gud har så beställt,
Så beställt.
Nu har jag så beslutit i denna vinters tid,
Att aldrig skall en flicka nu mera narra mig.
Ty flickors kärlek varar, ja, blott en månads tid,
Och är man längre borta, så ha de ändrat sig,
Ändrat sig.
Nu har jag så beslutit i dessa vinters dar
Och därför tar jag hyra, till Göteborg jag far;
Ty jag vill en gång skåda och se min gamla mor
Och så min kära fader, min syster och min bror
Och min bror.
ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN», AF FRANS HEDBERG,
PÅ SÖDRA TEATERN I STOCKHOLM.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
