Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) / 13 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 26 Januari 1902 - Bismarck i Rolandskepnad - Sofus Högsbro d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BISMARCK l ROLANDSKEPNAD.

Ett intressant prisdomarbeslut har i dessa dagar
fattats i Hamburg. Det gällde ritningar och
modeller till ett Bismarckmonument för Hamburg,
för hvilket hamburgarne på frivillig väg hopsamlat
400,000 mark. Bland 219 förslag blef första
priset tilldeladt bildhuggaren Hugo Lederer och
arkitekten Emil Schaudt, båda från Berlin, hvilka
kommit på den originella idén att framställa Bismarck
såsom en riddare Roland.

Det kan vara välgörande att en gång afvika
från det till regel upphöjda bruket att å
Bismarckstatyerna alltid gifva rikskanslern kyrassieruniform,
att blott gifva hans porträtt. Bismarck i
Rolandsfigur ger monumentet ett ideelt innehåll, som icke
något af de hundratals hittills uppresta
Bismarckmonumenten besitter. Pristagaren förklarar också
i anmärkningar till sina skisser, alt Bismarck på ett
monument icke får framställas såsom krigare,
diplomat eller herre till Friedrichsruh. Han måste
framställas såsom nationalhjälte, förkroppsligande
en stor epoks anda. Och denna uppfattning samt
pristagarnes försök att monumentalt försinliga
densamma erhålla prisdomstolens amplaste erkännande,
liksom man öfverallt i Tyskland med förtjusning
omfattat den originella idén.


Efter foto.
FRAGMENT AF BISMARCKSMONUMENTET I HAMBURG:
Bismarcks staty.

SOFUS HÖGSBRO d.

Med Sofus Högsbro bortgick nestorn i den
danska riksdagen. Alltsedan 1858 hade han
varit medlem af folketinget och i 14 år dess
ordförande. Den insats han gjort i det politiska och
parlamentariska lifvet i Danmark under denna tid
är mycket betydande.

Högsbro var född i Rödding, hvarest han efter
aflagd teol. kandidatexamen blef föreståndare för
Röddings folkhögskola. Hans stora intresse förde
honom snart in på politikens fält. Vänsterman till
sin läggning, deltog han 1866 i stiftandet af den
nationella vänstern och blef i början af 70-talet en
ledande kraft i den förenade vänstern. Högsbro
intog i allmänhet en varsam hållning i de politiska
striderna, och vid splittringen 1878 slöt han sig till
den moderata delen af partiet. År 1884 var han
med om bildandet af den demokratiska vänstern
och tog verksam del i striden mot den Estrupska
ministären 1888.

Ar 1887 kallades han till Folketingets talman,
men blef 1894 i samband med de moderates och
högerns förlikning aflöst i denna egenskap och
ersatt med Rasmus Clausen. Följande år återvaldes
han emellertid till talman i Folketinget och
kvarstod som sådan till i fjol, då han på grund af sin
ålder afsade sig uppdraget.

Nära befryndad med de grundvigianska
åskådningarna har han i öfrigt deltagit i kyrko- och
skolfrågor samt arbetat för valmenighetens
upprättande och utveckling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>