Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 27. Den 6 April 1902 - Cecil Rhodes + - En afliden statsman: Ungerske ministerpresidenten Koloman von Tisza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två år därefter var han icke längre fattig och
icke sjuk. Kaps klimat hade återgifvit honom
hälsan, och han var nu ägare af en grufva. Han
beslöt nu att skaffa sig någon bildning. Cecil Rhodes
gick åter ombord på ett skepp och begaf sig till
Oxford. Under åtta år reste han därpå fram och
tillbaka mellan England och Sydafrika.
På våren och sommaren studerade han i den
engelska dimman sina klassiker och den
anglosachsiska rasens historia. På hösten och vintern
konstuderade han i Kimberley, under Afrikas blå
himmel, pumpar och krossmaskiner för sina grufvor.
I Oxford slöt han sig till Alfred Milner, Gordon
Sprigg och andra, som skulle bli hans politiska
äregirighets läraktiga stödjepelare. I Kimberley
värkte han genom sin sega uthållighet, dristighet
och energi Barnatos och Bleits beundran – två män,
som skulle bli hans finansiella makts grundpelare.
Efter tio års förlopp stod han på sin rikedoms
höjd, sedan han med en svindlande djärfhet
tillryggalagt mellanstadierna. I en ålder af 35 år var
han Kimberleys herre. Där fanns ej en grufva, som
ej tillhörde honom. Han hade samlat i sin hand de
mest värdefulla och omfattande grufrättigheterna.
De mäktigaste och mest guldsmidda naboberna hade
ingått kompanjonskap med honom. Han kunde sätta
hela världen i rörelse med sin förmögenhet, han
dirigerade diamantförsäljningen öfver hela jordklotet.
Hans förmögenhet uppgick till millioner – hur
många vet ingen – och en bestämmelse i det
kontrakt, som knöt denne finanskäjsare till hans
furstliga allierade, gick ut på, att en del af
inkomsterna för hvarje år skulle användas till utvidgande
af de brittiska besittningarne.
Allt landet söder om Sambesi skulle enligt hans
planer förenas till Sydafrikas förenta stater under
engelsk öfverhöghet. Han blef ledare af »Det
engelsk-sydafrikanska bolaget, efter sitt fribref
(charter) kalladt »The chartered Campany» och genom
dess hjälp förvärfvades de stora landsträckorna norr
om boerstaterna, som fått namnet Rhodesia, han
blef premiérminister i Kapkolonien. Men
boerstaterna voro honom i vägen, och hela deras
gammaldags väsen och institutioner läto sig ej förändras
på så sätt som Rhodes ville och måste ha det, om
hans sydafrikanska kulturidé skulle kunna
genomföras. Följde så »Jamesons raid», i hvilken Rhodes
otvifvelaktigt hade sin andel. Den misslyckades;
Rhodes afgick från premierministerposten. Men
därför uppgaf han ej sina planer. Boerna å sin sida
gåfvo ej efter, och följden blef – kriget, detta
krig, som nu under trenne år satt hela den
civiliserade världen i rörelse.
Cecil Rhodes fick ej upplefva dess afslutande,
men han lefde tillräckligt länge för att med visshet
kunna se slutet, som ju numera knappast kan bli
mer än ett: förverkligandet af den idé, för hvilken
den väldige man, som nu gått bort insatt hela sitt
lifs öfvermänskLga energi: Sydafrikas förenta stater
under brittisk öfverhöghet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
