Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 51. Den 21 September 1902
- Professor Olof Gustaf Nordenström
- Ett 251-års minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PROFESSOR
OLOF GUSTAF NORDENSTRÖM.
Foto. Maria Tesch, Linköping,
Professor OLOF GUSTAF NORDENSTRÖM.
F. d. professorn i grufvetenskap vid Tekniska
högskolan OLOF GUSTAF NORDENSTRÖM afled den
6 september vid Åtvidaberg i en ålder af nära 67 år.
N. var född 1835 i Åtvidaberg, blef student i
Uppsala 1854, aflade där bergsexamen 1860 samt
genomgick 18611862 Falu bergsskola, hvarefter han
1869 var biträdande grufingeniör vid Åtvidaberg. Han
utnämndes 1869 till t. f. professor i grufvetenskap
vid Teknologiska institutet och 1878 till professor
vid Tekniska högskolan. År 1882 förordnades den
framstående mannen till Sveriges kommissarie vid
grufutställningen i Madrid och företog därefter resor
i Spanien. Såsom rådgifvande ingeniör i
grufbrytning har N. utöfvat en betydande verksamhet och den
svenska grufbrytningen har för framstegen i såväl
tekniskt som vetenskapligt afseende till stor del
att tacka professor Nordenströms initiativ, dels
direkt genom hans eget arbete, dels indirekt genom
en mängd af honom utbildade elever. I september
1900 afgick N. från sin befattning som professor
vid Bergskolan i Stockholm och öfverlämnades då
till honom ett minnesalbum af tacksamma elever
från en mer än 30-årig verksamhet. Professor
Nordenström var från år 1884 ledamot af
Vetenskapsakademien samt innehade flera svenska och
utländska ordensutmärkelser. Den aflidne sörjes förutom
af maka och barn af en stor krets vänner och
elever.
*
ETT 200-ÅRS MINNE.
Efter litografi.
OLOF RUDBECK d. ä.
Tvåhundra år var det den 17 september,
sedan OLOF RUDBECK d. ä. afled i Uppsala. Med
anledning däraf ägde nyss nämnda dag en fest rum
i universitetets aula, hvarvid
universitetsbibliotekarien d:r Annerstedt höll högtidstalet.
Olof Rudbeck »de lärde herrarnes öfverman»,
som Carl Snoilsky kallat honom i ett af sina
storslagna poem är ett af de mest lysande namnen
i den svenska vetenskapliga världen. Född i
Västerås, troligen i januari 1630, blef R. 1648 student
i Uppsala samt studerade sedan medicin. Han
upptäckte snart lymfkärlen och fick i drottningens
närvaro utföra en anatomisk sektion, hvarvid han visade
dessa kärl.
Under en utländsk resa studerade R. sedan
botanik och anlade efter sin hemkomst botaniska
trädgården i Uppsala samt blef med. adjunkt. Han blef
sedermera professor i medicin, men ägnade sig i
hög grad åt fysik och mekanik, och anlade en mängd
fabriker och verkstäder. »Sveriges förnämste
ingeniör» på sin tid har det väldiga snillet blifvit
kalladt. Äfven gjorde han sig bekant som astronom,
men det var särskildt på botanikens område, som
R. inlade odödlig förtjänst, icke minst genom det
stora planschverket »Campi elysii», hvari öfver 6,200
växtformer funnos afbildade. Vid den stora eldsvådan
i Uppsala 1702 förstördes emellertid nästan hela
upplagan af 1:sta delen samt öfver 7,000 stockar med
graverade figurer.
Sitt förnämsta rykte vann R. emellertid i
egenskap af fornforskare, i det att han i sin »Atland»
ville visa, att allt hvad de gamle skriftställarne
berättat om sagolandet Atlantis fullständigt träffade
in på Sverige, dess natur, folk, sägner etc. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/5103.html
