Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. Den 15 Mars 1903 - Carl Yngve Sahlin - Rödt vinterljus. Af Frida Åslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL YNGVE SAHLIN.
Den 4 sistlidne mars ingick en af vårt lands
mest kände lärde, f. professorn och rektorn vid
Uppsala universitet CARL YNGVE SAHLIN i sitt 80 de
år.
Född i Fröskogs socken i Dalsland, blef S. 1841
student vid Uppsala universitet och 1851 fil. d: r.
IVå år senare kallades han till docent i teoretisk
filosofi, men utnämndes 1856 till adjunkt i teoretisk
och praktisk filosofi vid Lunds universitet, där han
1862 blef professor i teoretisk filosofi. Uppsala
universitet återbördade honom likväl redan två år
senare som professor i praktisk filosofi, från hvilken
lärostol S. tog afsked 1894, då han bosatte sig i
Stockholm.
Som filosof är S. en bland Boströms lärjungar
och den som i främsta rummet utvecklat dennes
system. Han har utgifvit ett stort antal afhandlingar
i sitt ämne — bland annat: Har Hegel öfvervunnit
dualismen? Om villkoren för möjligbeten af
praktisk filosofi, Om grundmotsatsen i världen, Om det
stoiska högmodet, Om ministrarne i den
konstitutionella monarkien, Kants, Schleiermachers och Boströms
etiska grundtankar, Om naturens lif, Hvad är det
högsta i historien?, Om personlig storhet, Om and-
lig frihet, Om fosterlandskärleken, Några tankar om
människan och samhället, Om det inre lifvet, Om
filosofiens metod enligt Boströms åsikt, o. s. v. —
hvari han lägger i dagen sträng logisk skärpa med
noggrant fasthållande af de i hvarje fall använda
synpunkterna. Genom sin logik har S. tvifvelsutan
lärt den akademiska ungdomen att tänka klart.
Professor Sahlin har bland de akademiska
lärarne innehaft en i mångt och mycket ledande roll.
Åren 1876—89 var han universitetets rektor, under
det. skede då något så betydelsefullt som det nya
universitetshusets tillkomst ägde rum. Han har
äfven varit inspektor för flera nationer,
stadsfullmäktig m. m.
År 1893 blef S. juris hedersdoktor. På
1870-och 80-talen var han ledamot af ett par
kommittéer rörande universiteten och 1895—98 led. i
styrelsen för Stockholms högskola, hvilkens inspektor
han äfven varit. Allt som allt har han utvecklat en
ovanligt framstående verksamhet.
Gift 1857 med Maria Amalia Nordenfelt, är en
af sönerna sedan i fjol generaldirektör för
telegrafverket.
RÖDT VINTERLJUS.
En konturteckning. För HVAR 8 DAG af Frida Åslund.
Den kulliga slätten låg andlös tyst och stilla i
ljuset af sjunkande vintersol. Luften var stel och
orörlig, och det kom ej ett ljud igenom den som
störde.
Det var en sådan där underligt stilla
vintersol-sänkning.
Skogen stod tyst omkring och taggade sig mörk
mot himlen. Där i väster var brinnande rödt ljus
ofvan skogskanten — —- —
Det var en väg som låg mörkblå mellan de
höga plogkanterna. Där kom en ung kvinna
gående. Den kalla luften stod omkring henne och
gjorde kinderna röda.
Men det var som om hon ej känt hur kallt
det var, ty hon gick endast sakta fram med
ögonen riktade nedåt på vägen.
Snön knarrade och knarrade under stegen.
Hvad gick hon och drömde om?
De raka, mörka ögonbrynen drogos ihop. Det
var som undrade hon på något som hon ej kunde
förstå.
Hon hade nyss gått därinne, hemma i den röda
prästgården och dukat af middagsbordet. Hon hade
gått därinne i sina invanda sysslor, men tankarne
hade gått långt borta — långt borta —.
Och se’n då allt varit färdigt, då hade hon ej
känt sig stå ut längre, ej kunnat komma till
klarhet, om hon ej fått gå ut i det gulröda ljuset
ensam.
Och nu skulle hon välja — för lifvet. Det
kom så högtidligt för henne.
Hon kände hur brefvet rasslade för hvarje steg
hon tog. Det var brefvet från honom, som bedt
henne bli hans hustru.
Hans hustru.
Nog hade hon tänkt på det brefvet ofta förr,
men ej med hans namn inunder. Det var ett annat
namn hon tänkte där — ett som kom henne att
känna det som en kall knif stuckit in i henne,
därför, att det ej stod där.
Det hade kommit med posten strax före
mid–dagen, och hon hade endast hunnit ögna igenom.
Men med ens hade hela hennes lif och
drömmar förut stått i blixtbelysning för henne.
Och nu hade hon velat vara ensam en stund
och drömma och minnas allt det där — förr —
innan hon tog farväl och det nya började — —
Ty hon kände redan nu innerst inne hvad hon
komme att välja — — —
Och det blef för henne som hade det gått förbi
henne hela hennes lif och upplefvelser de sista åren.
Hon kom ihåg den sommaren hon var 16 år.
Det var då ban första gången hade kommit dit till
hennes hembygd för att måla.
Den sommaren — hur många gånger hade de
ej gått just på denna vägen och hon hade lyssnat
— lyssnat. Han hade talt om det glittrande,
skimrande lifvet därute, fjärilsleken det där röda och
lysande som kommit hennes ögon att stråla och
glänsa.
Hon hade varit som en törstig jord, som supit
in sommarrägnet. Och hur hon hade drömt och
hoppats och längtat — hur trist och grått och
all-dagligt såg det inte ut här hemma.
Hon bade undrat på att han velat måla detta,
slätten med kullarne, skogen och sjön — och hon
kom ihåg, hur ban liade lett då hon frågat honom
om det, som man ler åt ett oförnuftigt barn.
Men det hade blifvit så rikt för henne allting,
den sommaren. Det blef så rikt och härligt och
fullt för henne, så hon tyckte inte det fick rum
uppe i hennes gafvelrum —- hon hade nästan aldrig
kunnat vara inne den sommaren.
Och så en kväll — de hade gått på stigen
efter sjön, stigen, som var så smal att de nästan
fingo gå efter hvarandra — då hade han sagt det
— att han skulle komma åter en gång och föra
henne med sig ut i det skimrande röda därute. Det
hade varit en mulen och varm och regntung kväll.
Men så hade solen blixtrat fram genom molnen och
det hade blifvit en glödande röd rand med allt det
midna och grå omkring.
Och så hade de stannat och han hade pekat
dit bort: Där skulle deras lyckas land vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
