Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 11 Oktober 1903 - Vinga. Af Ein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINGA.
ETT BESÖK AF EIN.
Beskrifning och fotografier speciellt för HVAR 8 DAG.
Foto. Hartmen, Gbg.
VINGA, SEDD FRÅN VINGA SAND.
Kliché: Bengt SVfirrsparre.
I Sverige, — klippö i Göteborgs skärgård, 3 mil
västerut, ytterst i hafsbandet, rätt i farleden, fvr-,
lots-, telegrafstation. -— —
Detta är icke afsedt som geografiskt korrektiv
för landets ostkustbor, nej, endast en nödig
upplysning för de Labradorindianer, i hvilkas, händer
detta nummer af HVAR 8 DAG kan falla! —
Re-daction oblige. —
Vingas historia kan skrifvas i få rader.
Kanske mest till följd af bristen på efterlämnade
uppgifter och handlingar. Den strax öster om Vinga
liggande Danaholmen, eller som den numera kallas
Danska liljan, synes hafva tagit brorslotten af
den politiska betydelsen. Det var ju enligt sägnen
där, Sveriges, Norges och Danmarks gränser
sammanstötte och där konungarne Inge af Sverige, Magnus
Barfot af Norge och Erie af Danmark stämt möte
och vid ett bord med skifva af sten höllo
rådplägning, hvar och en dock sittande i sitt rike.
Marken är historisk.
Rådman Erie Cederbourgs år 1739 utgifna
beskrifning öfver Göteborg innehåller bland annat
angående Vinga: »Här är till sjöfarandes nytta och
ledning uppfördt ett högt 4-kantigt torn med
korsvirke af massiva furumaster, försedt med tvänne
utkik; här finnes en stor förgylld trätunna,
omgifven med svartfärgade järnband. Dess underhåll
bestrides af den afgift, som hvarje inkommande
fartyg erlägger och kallas båkpänningar. Här hafva
lotsarne sitt tillhåll, på hvilken ö finnes haiar och
ådrar.»
En annan beskrifvare af Göteborg refererar till
gamla handlingar, af hvilka synes, »att denna ö
ifrån urminnes tider tillhört Sverige.»
A ön finnes en plats kallad Rösen, där
några liggande stora klippstenar äga en otalig mängd
inristade namn, initialer och årtal, hvilka dock
tidens tand så småningom utnött. Det äldsta
tydbara årtalet är 1381. Bland inristningame finnes
äfven: H vinge hor Danmark til. Det är
ju kategoriskt nog.
— Mon ett dylikt tvistemål skulle i minnet
återkalla följande danska tidningsnotis vid ett tillfälle,
då den kända chansonetten Dagmar Hansen gästade
Paris och i Parisbladen uppgafs vara af svensk
nationalitet: De svenske har i tidernes løb herovet
os danske adskilligt. Saaledes tog de paa
1600-talet Skaane, Halland og Blekinge og paa. tredive
aar Øsel, nu vil de knipse vores Dagmar Hansen,
det gaar virkelig for långt. —
Nåhja, Vinga är i hvarje fall ett långt mera
betydelsefullt »knips».
Fyrar omtalas redan i forntiden; de voro
emellertid då endast brinnande bål på höjder och
klippor vid hafvet. Märkvärdigt nog gjorde vetenskapen
i afseende på fyrväsendet så ringa framsteg, att
man ännu i slutet på adertonde århundradet nöjde
sig med en öppen stenkolseld i en gryta. Så äfven
på Vinga, intill dess man 1852 därstädes
organiserade ett för den tiden fullt modernt fyrväsende.
Tvänne fyrar uppfördes, en fast fyr och en
blänkfyr, försedda med den argandska lampan. De
viktigaste förbättringarne hafva dock vunnits genom
användande af fullkomligare reflektorer och
uppfinningen af linsapparaten, medelst hvilken det från
ljuskällan utströmmande ljuset samlas i täta, nästan ho-
Foto. Hattman, Gbg. VINGA BLÄNKFYR. khmi Bmgt su/mpmr».
— 19 —
g DftQ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
