Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 16 Oktober 1904 - Jacob Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACOB HÄGG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Det är ett för den svenska örlogsflottan i hög
grad betydelsefullt namn, som står här ofvan.
Konter-amiial Jacob Hägg, som nyligen, den 1 oktober, vid
fyllda 65 år dragit sig tillbaka från sin höga post som
befälhafvande amiral och stationsbefälhafvare i
Karlskrona, har nämligen gifvit uppslaget till och påbörjat
ett verk, som är af allra största vikt för vårt
fosterlands försvar.
Detta verk är de hemliga farlederna. Först
genom dessa leders tillkomst kan vår flotta
tillgodogöra sig det skydd och den rörelsefrihet, som en
vidsträckt skärgård har att erbjuda en opererande
sjöstyrka. Först genom de hemliga farlederna kan
den s/enska flottan, ifall den blott är tillräckligt stor
och stark, värna de långa kusterna. Och det är, som
sagdt, amiral Hägg, h/ilken haft den snillrika idén
till dessa farleder och med aldrig sviktande energi
utfört en del, den grundläggande, af det stora verket.
Jacob (Jacques) Hägg är född den 21 j ili — icke
den 22. såsom det brukar uppgifvas — 1839 å
östergarn på Gotland. Hvad som bestämde H. för att
egna sig åt sjömannens yrke var åsynen af engelska
flottan, när den vid 1853—56 års krig — Krimkriget
— seglade förbi Gotland. År 1858 blef H. kadett
vid Krigsakademien, 1863 sekundlöjtnant, 1866
löjtnant, 1879 kapten, 1889 kommendörkapten af 2:dra
graden och 1891 af l:sta graden, 1895 kommendör
och 1899 konteramiral.
Följande data må för öfrigt anföras beträffande
Hs verksamhet:
Åren 1867—69 genomgick H. Gymnastiska
Centralinstitutet, och 1874—84 tjänstgjorde han i
sjö-karteve’ket. Han var 1878-90 lärare och 1884—88
kadettofficer vid Sjökrigsskolan. 1888—90
tjänstgjorde H. i flottans stab, var 1890 - 95 chef för
Sjö-krigsskolan och 1895—99 varfschef i Stockholm. Han
var sedermera 1899—1900 varfschef i Karlskrona och
slutligen 1900—04 befälhafvande amiral och
stationsbefälhafvare i Karlskrona
Det bör särskildt påpekas, att H. som
kadettofficer och chef för Sjökrigsskolan gjorde sig i ovanlig
grad omtyckt. Men så är också den framstående
sjömannens hela väsen sällsynt gediget. Allt tomt prål
är amiral H. förhatligt, och om han har svårt för
något, så är det att tänka illa om en person. "Vet du
det säkert?* är en fråga, som han icke sällan
framställer, när det gäller något af vikt.
Amiral Hägg har deltagit i flere expeditioner till
främmande farvatten (Medelhafvet, Afrikas vestkust,
Nordamerika). Åren 1891—94 deltog han som chef
i fregatten Vanadis’ och korvetten Sagas
expeditioner med kadetikåren till Medelhafvet och Atlantiska
oceanen. 1895 tjänstgjorde H. som chef på
pansarbåten Thule, och de officerare, som då stodo under
hans kommando, ha ännu i dag lifliga intryck af det
sinnets generositet, det karaktärens djup och den
naturliga enkelhet, som äro utmärkande drag för
amiral Hägg, liksom de bevara minnet af hans
skicklighet och stora, fast ald ig pedantiska noggrannhet
i tjänsten.
Med afseende på H:s verksamhet som
befälhafvande amiral i Karlskrona kan man säga, att denna
präglats at en vidsynt uppfattning af, huru en
örlogsstation med befästningar bör ordnas cch skötas.
Amiral Hägg har ständigt haft de stora synpunkterna
för ögonen, han har ansett utvecklingen vara det
viktigaste, och han har inkommit med stora förslag,
i det han uppfattat sin ställning ur strategisk
synpunkt. Under den senaste tiden har för öfrigt
arbetet i Karlskrona varit särskildt forceradt, då fästnin-
gen omgestaltats genom kustartilleriets insättande
i försvaret och tillkomsten af Karlskrona
gtena-dierkår.
År 1884 gjorde H. en expedition med
sjömät-ningsfartyget Gustaf af Klint rundt svenska kusten i
och för uppsamlandet af uppgifter till "Svenske lotsen"
(seglingsbeskrifning öfver svenska farvatten) och
upprättade då originalförtoningar Öfver kuststräckan
Svinesund Arholma samt öfver Gotlands och Ölands
kuster.
Dessa förtoningsserier äro något unikt på det
nautiska området och ha väckt stor uppmärksamhet
utrikes så väl i tekniskt som artistiskt afseende. De
små etsningarne äro också genom sin noggrannhet
och sin konstnärliga elegans rent af storartade.
Redan som yngling å Karlberg började H. rita och måla
och gjorde då humoristiska saker, skildrande
Karlbergs-lifvet. Amiral Hägg har sedermera utbildat sig till
en fört äfflig artist, hvilken i återgifvandet af fartyg
söker förena troheten i skeppsteckningen med det rent
konstnärliga Han är också mycket produktiv och
har så väl målat ett stort antal taflor som utfört en
mängd vackra etsningar och handteckningar. (En
broder till amiral Hägg är den kände nära London
bosatte etsaren A. H. Hägg).
Amiral Hägg har dessutom gjort betydande
arbeten endast af intresse för själfva saken och utan
pe-kuniär ersättning. Bland annat har han utfört
teckningarne till "Lärobok i sjömansskap", af nuvarande
generallotsdirektör Linder. Dessa teckningar komma
icke minst att bli af värde för framtida sjöhistoriska
forskare. Och i restaureringsarbeten af
fartygsmodeller, som exponerades på 1897 års
Stockholmsutställning, tog H. liflig del. Under hans tillsyn
rekonstruerades sålunda bland annat på ett mästerligt sätt, i
det att arbetena i detalj grundades på gamla urkunder,
Amarant och Götha lejon.
År 1896 var H. afdelningschef för Stockholms
eskader och 1900 högste befälhafvare öfver rikets
kusteskader; härunder fick han mottaga ett besök af
kronprinsparet om bord.
Bland kommittéer, hvari H. deltagit, må nämnas
den som tillsattes för att upprätta förslag och
utarbeta plan till en eventuell förflyttning af flottans
örlogsstation i Stockholm samt den i fjol tillsatta
kommittén i syfte att utarbeta förslag och plan till
omorganisation af flottans sjömanskår. Hägg var här
ordförande.
Det har i den dagliga prässen förklarats, att amiral
Hägg skulle gjort opposition mot sjöministern,
statsrådet Dyrssen. Denna uppgift måste emellertid bero
på ett missförstånd. Som bevis på att någon
opposition icke förefunnits från Amiral Häggs sida, kan
omtalas, att han på sin tid vägrade offentliggöra en
brefväxling af synnerligen intressant slag. Hade han
velat uppträda aggressivt, hade det varit lätt att
begagna sig af dessa bref. Men nog härom. Låt oss
i stället än en gång erinra oss den skicklige
sjömannens storverk — de hemliga farlederna. Idén härtill
hade länge legat och grott i honom och i slutet af
1880-talet frambar han densamma Liksom de flesta
stora idéer möttes den att börja med af starkt
motstånd, men amiralens energi och djupa öfvertygelse
voro ännu starkare. Och på grund af detta verk
förtjänar amiral Hägg så väl flottans som hela
nationens tacksamhet, ty utan de hemliga farlederna, som
möjliggöra flottans operationsfrihet i skärgårdarne,
kunde vår flytande krigsmakt icke fylla sin
uppgift.
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
