Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 23 Oktober 1904 - Utgräfningarna af Tyge Brahes observatorier på ön Hven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTGRÄFNINGARNA AF TYGE BRAHES OBSERVATORIER PÅ ÖN HVEN.
För HVAR 8 DAG.
"Icke makt, icke rikedom, endast konstens välde
varar genom århundraden" satte Tyge Brahe såsom
inskription öfver ingången till sitt namnkunniga
Stjärneborg och det öde, som drabbat hans observatorier, är
ett godt exempel på förgängligheten äfven hos
byggnadskonstens solidaste alster. Endast oansenliga
ruiner återstå efter de på sin tid med skäl beundrade
Uranienborg och Stjärneborg, inom hvilkas murar
under senare hälften af 1500-talet Brahe utförde sina
talrika och för en dittills icke uppnådd noggrannhet
utmärkta iakttagelser öfver himlahvalfvets företeelser,
— iakttagelser, som blifvit af banbrytande betydelse,
därigenom att genom dem möjliggjordes Kepplers
och i sin ordning Newtons lagar om himlakropparnes
rörelse.
Flera gånger har man påbörjat en utgräfning af
ruinerna, men ett oblidt öde tycks hvila öfver hvarje
sådant företag. Nu senast hafva ansatser gjorts i
denna riktning 1901 med anledning af
högtidlighållandet af 300 årsdagen af den märklige mannens död.
Redan ett halft århundrade efter Brahes bortgång
voro de stolta byggnaderna jämnade med jorden och
efter Brahes hufvudbyggnad Uranienborg återstår nu
knappt mer än spår af de vallar, som begränsade
dess område, en i norra hörnet af detta befintlig
källare och konturerna af hufvudbyggnaden?
bottenvåning med den omtalade brunnen, som 1823 utgräfdes
af pastor Ekdahl och ännu användes på grund af sitt
välsmakande vatten (se illustrationen nedan).
70 steg söder om Uranienborg låg Stjärneborg
med dess underjordiska rum, i hvilka voro uppställda
Tyge Brahes jättelika instrument och därifrån han
kunde, skyddad för vindens skakningar, göra sina
mätningar, som först efter kikarens upptäckt
öfverträf-fades i noggrannhet. Här äro ruinerna något bättre
bevarade och erbjuda för vetenskapsmannen större
intresse. I byggnadens midt låg det stora uppvärmda
rum (hypocaustum), hvars 2 m. under den omgifvande
markens yta belägna golf af rödt tegel är ganska väl
bevaradt. Utaf den södra kryptan, där Brahe hade
uppställt sin stora armillarsfär, hvars ekvators cirkel
hade en diameter af 3,5 m., är jämförelsevis litet
ännu att se.
Bäst bevarad är den sydvästra kryptan (se sid. 55).
Där stod den stora azimutalkvadranten, infattad i en
kvadrat och förfärdigad af järn. Kvadranten var rörlig
kring en vertikal axel och så solid, att personer kunde
hänga sig fast vid instrumentet under dess svängning,
utan att skada detta. Pelaren synes ännu, på hvilken
kvadrantens axel hvilade. För att kunna afläsa
höjderna på kvadranten var kryptans väggar anordnade
till trappor, som cirkelformigt uppstego från
midtel-planen. De väl bibehållna trappstegen medgifva att
ganska noggrannt bestämma storleken af Tyge Brahes
längdmått, då ännu finnes hans beskrifning och
uppmätning af byggnadens olika delar.
De beslut om ytterligare utgräfningar och
konserverande af ruinerna, som 1901 fattades och för hvilka
vår för allt kulturellt så varmt nitälskande konung
lifligt intresserades, har ledsamt nog än ej utförts.
Motstånd eller åtminstone likgiltighet har mött från håll,
där man bort vänta annat. Detta är så mycket
ömtåligare, som de ifrågavarande minnesmärkena ej tala
om svenska stordåd, oaktadt de nu ligga på svensk
mark, utan hänflyta från en af Danmarks främste söner.
Det är en hederssak för det land, i hvars vård dessa
ruiner nu stå, att göra sitt till för att vidmakthålla
dem i möjligaste godt stånd. Tyge Brahes namn är
tillräckligt för att hela den civiliserade världens
uppmärksamhet skall vara riktad på hvad som under den
närmaste framtiden i detta afseende kommer att
göras.
KHcM: Bengt SUfueiipmif.
Fitn Arricls^or. I.nndskionu
UTGRÄFNING AF URAN.ENBORG MED TYGE BRAHES BRUNN.
— 54 -
A. Wr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
