Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 30 Oktober 1904 - Ernst Carlson - Sveriges första kvinnliga läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST CARLSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
En bland märkesmännen i vårt lands närvarande
offentliga lif är ledamoten för Göteborgs stad af
Andra kammaren, professor Ernst Carlson. Son af den
berömde häfdatecknaren och statsmannen F. F.
Carlson, om hvilken Louis de Geer säger, att "han hade
en djup statsmannablick grundad på den
omfångsrikaste kunskap i historien", har Ernst Carlson redan
i och genom de tidigaste intrycken från uppväxtåren
fått sina intressen inriktade just på de områden af
svenskt kultur- och statslif, åt hvilka han sedan med
framgång skalle ägna sina krafter. Liksom fadern
har han gjort den historiska forskningen till sin första
lifsuppgift, och liksom denne har han blifvit en
föregångsman uti arbetet på den offentliga
undervisningens reformerande.
Född 1854, blef Ernst Carlson student i Uppsala
1872, filosofie d:r 1877 och ett par år därefter docent
i historia vid Uppsala universitet, sedan han under
mellantiden sysslat med undervisning och
arkivtjänstgöring. 1880 finna vi den 26-årige docenten såsom
lärare i historia vid Göteborgs dàvarar de högre
allmänna läroverk (numera Latinläroverket), 1883 blir
han den lörste lektorn i samma ämne vid det
nyinrättade högre Realläroverket i rikets andra stad.
Under de närmast följande åren ägnade han nu sitt
in-trtsse i främsta rummet åt undervisningen och i
samband därmed stående praktiska och
vetenskapliga frågor, men på samma gång togos efter hand
hans stora arbetsförmåga och starka allmänintresse i
anspråk för åtskilliga kommunala värf. Likaledes
fortsatte han oafbrutet sina historiska forskningar,
hvilkas första synbara resultat uti gradualafhandlingen
(Om Karl XII:s vistelse i Sachsen 1706—07 med
särskild hänsyn till nordiska krigets inverkan på
spanska tronföljarstriden) redan å lagalagt det fäderneärfda
intresset för vårt pfalziska konungahus och dess
tidehvarf. Karl XII har sedan också särskildt utgjort
föremålet för Ernst Carlsons historiska forskning,
konungens ryska fälttågsplan 1707—09 har af honom
skildrats i ljuset af nyare forskningar, och han har
äfven utgifvit samt försett med en inledning "Konung
Karl XIl:s egenhändiga bref" (1893). Under flera år
har C. varit sysselsatt me i arbete på fortsättningen
af sin faders stora historiska verk. I öfrigt må här
blott erinras om, att han riktat vår historiska
litteratur med flera andra arbeten, samt att han dessutom
särskildt inlagt stor förtjänst genom sin erkändt
förträffliga och mycket använda skolgeografi.
När Göteborgs högskola inrättades, blef Ernst
Carlson (1890) utnämnd till dess förste professor i
historia och statskunskap, en befattning, som han
dock redan efter några få år lämnade för att återgå
till sitt lektorat och på samma gång mera odeladt
kunna ägna sig åt historiskt skriftställarskap samt de
öfriga allmännare intressen, som lockade hans energi.
De förtjänster han inlagt om högskolan och dess
utveckling ha icke desto mindre varit af stor betydelse
för denna, såsom man finner af det odelade
erkännande hans kolleger från denna tid gifva honom i
berörda afseende.
Från och med år 1897 har Ernst Carlson såsom
ledamot i Andra kammaren för Göteborgs stad haft
ett nytt verksamhetsfält, på hvilket han ock, främst
genom sitt initiativ till sitt arbete för
läroverksreformen, kommit att fylla sin viktigaste uppgift i vårt
offentliga lif. Det må här endast i förbigående
nämnas, att hans sträfvanden som riksdagsman visst icke
varit begränsade till läroverksfrågan utan omfattat
såväl allmänt politiska som andra samhälleliga
spörsmål, och att den roll han härvid spelat såsom en af
de ledande männen i liberala samlingspartiet fått sitt -
erkännande bl. a. därigenom, att han tillhör
konstitutionsutskottet.
Det är dock i främsta rummet vid läroverksfrågan
och vid den reform på detta område, som af årets
riksdag godkänts, som Ernst Carlson knutit sitt namn
för framtiden. Det är ju något af en underlig ödets
lek i det sakförhållandet, att den läroverksreform,
som väsentligen genom F. F. Carlsons sträfvanden
skapades år 1859, skulle ett halft sekel därefter få sitt
första ödesdigra grundskott riktadt af sonens hand.
Det var dock i båda fallen innerst samma sträfvan,
som besjälade de båda skolordningarnes upphofsmän:
man ville ge den uppväxande ungdomen en efter
tidens kraf afpassad och i lilvet använcbar
skolundervisning. Men tiden har gått fort under det nittonde
seklets senare hälft, dess fysionomi har därunder så
förändrats, att det ej var underligt, om 1859 års
skol-stadga ganska snart skulle visa sig ej längre moisvara
behofvet Redan efter ett par decennier blef också
läroverksfrågan aktuell och stod sedan, segsliten och
svårlöst, oafbrutet på dagordningen. Det var först
1899 års riksdag som gaf lösensordet, och uppslaget
därtill hade Ernst Carlson gifvit genom sin då väckta
motion i ämnet, hvilken redan innehöll just de
grundtankar, som äro väsentliga för och genomgående uti
•läroverksreformen", sådan denna i närvarande stund
är färdig att flyttas från papperet ut i lifvet.
Läro-verksreiormen har också, sedan Carlson för fem år
sedan gaf sitt initiativ därtill, hela tiden lagt beslag
på hans arbete och intresse både inom och utom
riksdagen under förberedelsernas utredningarnes och
förhandlingarnes olika stadier, och det torde ej vara
förhastadt, om man föreställer sig, att en viktig roll skall
tilldelas honom vid själfva utförandet och
förverkligandet.
SVERIGES FÖRSTA KVINLIGA
MEDICINE DOKTOR.
Den 16 oktober afled med. d:r fröken Anna
Magdalena Stecksén vid endast 34 års ålder. Efter
afslutade universitetsstu lier (med. lic 1894) tjänstgjorde
fröken S. vid Karolinska institutet, studerade i
utlan-get samt försvarade 1900 sin doktorsalhandling —
första och hittills enda gången en svensk kvinlig
läkare disputerat Stipendiat, ämnade
d:r S.
fortsätta studierna utomlands, då en
sjukdom,
ådragen vid [-bakteriologiska undersökningar,-]
{+bakteriolo-
giska under-
sökningar,+}
afbröt
desamma och
slutligen
ändade hennes
verksamma,
för
vetenskap och [-medmänniskor gagnande-]
{+medmänni-
skor gagnan-
de+} lefnad.
= ––- A. M. STECKSÉN. †
— 66 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
