Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 13 November 1904 - Johan Bergman. Af Oscar Stjerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BERGMAN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den som ägnat någon uppmärksamhet åt
dags-prässens referat från förhandlingarna vid
goodtemplar-ordens årliga riksdagar, dess storlogemöten, kan
ej ha undgått att fästa sig vid hvilka
jämförelsevis stora anslag, många tusentals kronor, som
därvid undantagslöst beviljas till rena upplysnings- och
bildningsändamål, till studiekurser,
föreläsningsverksamhet o. s. v. Såsom bildningshärdar äga numera
också goodtemplarlogerna, spridda som de äro öfver
hela vårt land till de mest undangömda bygder, en
betydelse som näppeligen kan öfverskattas. De ej
blott lära folket att afstå från alkoholens oftast så
farliga, alltid tvifvelaktiga glädjekälla, de bereda det
också på samma gång väg till en långt ädlare och
hälsosammare glädjekälla: kunskapens och bildningens.
För utländingen intar Sverige härigenom ett
hedersrum såsom ett föregångsland i den moderna
nykterhetsrörelsen. Men den som otvifvelaktigt mest
bidragit till att vi kommit därhän, märkesmannen för
vår nykterhetsrörelse såsom på samma gång en
bildnings* och upplysningsrörelse af oöfverskådlig social
räckvidd, det är lektor Johan Bergman. Som en sådan
märkesman står han också för utlandet, och det var
helt visst en väl förtjänt gärd af aktning härför som
ägnades honom, när den Hygieniska föreningen i
Berlin för icke längesedan med sin guldmedalj
utmärkte hans grundläggande stora arbete
"nykterhetsrörelsens världshistoria", hvilken var utställd vid den
af föreningen anordnade socialhygieniska litterära
utställningen i Berlin-Charlottenburg.
Denna världshistoria är lektor Bergmans
förnämsta arbete som nykterhetsskriftställare, men det är
långt ifrån hans enda. Förutom större skrifter har
han författat en otalig mängd broschyrer,
tidnings-och tidskriftsuppsatser o. s. v., i hvilka han framfört
den moderna, på vetenskapliga grunder byggda
nykterhetsrörelsens idéer. T. o. m. inom en reformrörelse
kan det behöfvas reformer, äfven en sådan behöfver
utveckla sig och foga sig efter framstegen i tiden.
Inom våra nykterhetstöreningar och följaktligen äfven
inom goodtemplarorden har det funnits och finnes
det nog ännu åtskilligt som kunnat vara både godt
och nödvändigt för sin tid, men som så småningom,
allt efter som verksamheten byggts på andra grunder
och tillgripit nya medel samt äfven utvidgat sitt mål,
förlorat sin betydelse och blifvit torr form. En
framåtskridandets och initiativens man som Johan Bergman
är, har han oförskräckt angripit allt dylikt gammalt
för-legadt, som numera endast kan hindra verksamheten, och
sökt att få något nytt och mera ändamålsenligt i stället.
Som nykterhetsskriftställare är Bergman helt visst
vår främste. Med djupa insikter och en enorm
beläsenhet i ämnet förenar han en idealistisk naturs tro och
hänförelse; alltid entusiastisk och stridbar är han klar
och skarp i bevisförningen, elegant och vårdsam i
formen. Samma förträffliga egenskaper utmärka
honom som talare. Ingen kan bättre än han förstå att
meddela sin egen ljusa och glada tro på framtiden
åt lyssnande ungdomsskaror och han hör till de
sällsynt lyckliga, som inte behöfva frukta att bli för långa
i sina utläggningar. Han har alltid nya, slående
synpunkter till öfvers, nya, klargörande bilder för sin
framställning, hvilket gör att intresset hos åhöraren
aldrig slappas. Det är häller ingen under, att han
vid de sommarkurser, som numera pläga anordnas
här och där vid folkhögskolorna i vårt land, är en
högt värderad och eftersökt kraft.
Endast antydningsvis har i det föregående Johan
Bergmans verksamhet som nykterhetsifrare och
folkuppfostrare kunnat vidröras, men redan det sagda
torde ha varit nog för att i någon mån visa, hur
värdefull och af hvilken betydelse hans insats härutinnan
varit. Liksom Per Wieselgren numera bär namnet "den
svenska nykterhetsrörelsens fader", så torde man kunna
ha goda skäl att antaga att Johan Bergman en gång
allmänt skall hedras som skapare af den modärna,
kulturlärande nykterhetsrörelsen i vårt land. Vi sade
med flit allmänt, ty hittills har han ingalunda
och delta helt naturligt förrästen — undgått klander
från de mera konservativa, särskildt de pietistiska
elementen bland nykterhetsvännerna.
Öfvertygelsetro-gen och alltid redo att kämpa för sina åsikter som
han varit, har gifvetvis hans reformlust och
framstegsvänlighet ej setts med de blidaste ögon från alla håll.
För den som likt Bergman är en stridens man och
kämpar för en god sak är det dock ingen skam att
ha bender och motståndare, tvärtom. Hans varma
nit, hans betydelse för nykterhetssaken kan ej ens
från motståndarsidan förnekas.
Detta arbete är sådant att det redan i och för sig
utgör en lifsgärning, vackrare och värdefullare än det
är de flesta människor förunnadt att få utföra. Och
dock, hur mycket har han ej här bredvid och fastän
han ännu ingalunda är någon gammal man — han
är född 1864 i Tydje församling i Älfsborgs län —
hunnit uträtta som vetenskaplig forskare och
författare, som lärare, som tidningsman och som vitter
skriftställare! Han har hört till de iå, som kunna ha
många järn i elden utan fara att få dem brända, ty
hos honom har funnits den sällsynt lyckliga
föreningen af hög och mångsidig begåfning samtidigt med
en okuflig energi och en aldrig svikande arbetslust
och arbetsförmåga. Sedan han afslutat sina studier
i Uppsala, där han aflade fil. lic -examen 1888 och
promoverades till fil d:r följande år, har han
tjänstgjort som lektor vid åtskilliga läroverk, sedan 1895
vid Norrköpings, och som sådan gjort sig värderad
och omtyckt. Men bredvid denna sin
lärareverksamhet har han också hunnit ägna sig åt själfständig
vetenskaplig forskning, hvars frukter visat sig i flera
verk af hans hand. Med statsanslag företog han
sålunda 1895—96 en resa till Italien, Grekland, Turkiet
och Mindre Asien för arkeologiska och paläografiska
studier, 1898—99 vistades han i Italien som
föreståndare för de skandinaviska arkeologkurserna i Rom
och Pompeji — detta tör att endast nämna ett par
bland mängden af forskningsresor, som han företagit.
Af vetenskapsakademien i Wien kallades han 1900
att utgifva en täxikritisk edition af den latinske
skalden Prudentii "opera omnia", sedan han redan 95
kallats till medarbetare i den högt ansedda
"Thesaurus linguæ latinæ", hvilket ju vältaligt vittnar om att
hans namn vunnit god klang också inom utlandets
vetenskapliga värld. Bland resultaten af hans
vetenskapliga verksamhet kan nämnas "Pompeji, dess
undergång och återuppståndelse i nyare tid" såsom
äfven för icke-fackmän af stort intresse. Ett
vetenskapligt och på samma gång synnerligen populärt
arbete är ju också hans redan nämnda
"Nykterhetsrörelsens världshistoria", hvilken utkom i Stockholm
1900, i tysk öfversättning innevarande år. Ett dels
vetenskapligt, dels vittert arbete är hans "Fornkristna
hymner, dikter af Prudentius i svensk tolkning",
hvilket 1895 prisbelöntes af Sv. vetenskapsakademien.
Förträffliga tolkningar af medeltidsskalder har han
jämväl lämnat i "Ur medeltidens poesi".
Under de sista åren har Bergman allt mera dragit sig
tillbaka från sin rent journalistiska verksamhet. Han
har dock varit en både talangfull och nitisk arbetare i
prässens tjänst — man behöfver endast erinra om hans
redaktörskap i "Östergötlands Dagblad" 1896—97.
Af nykterh:stidskr. "Mimer" är han alltjämt utgifvare.
Några af de utmärkelser och förtroendeposter
som kommit Johan Bergman till del, hafva redan
nämnts i det föregående. Här må tilläggas att han
sedan åtskilliga år är hedersledamot af Studenternas
helnykterhetssällskap i Uppsala, hvilken förening han
själf stiftade under sin studenttid, v.ordenstemplar inom
goodtemplarordens svenska storloge samt
ordensråd-gifvare inom dess internationella storloge.
Oscar Stjerne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
