Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 22 Januari 1905 - Hufvudstadens musiklif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDSTADENS MUSIKLIF.
b. a d„ s-ivukmulhskotookak KONSERTFÖRENINGEN 1 STOCKHOLM, hvilken i dagarne gilvit sin 25:te konsert.
Kapellmästaren Tor Aulin (1), Kompositören Vilhelm Stenhammar (2).
Konsertföreningens stiftare voro:
Tor Aulin, ölverdirektör John May,
Wilh. Stenhammar, Ludvig Rubenson,
junior och framlidne ingeniör Harald
Kinberg.
Dess nuvarande styrelse utgöres af:
Ordförande öfverdirektöi John May,
vice or^f. Wilh. Stenhammar dirigent
Tor Au i, skattmästare hoffotograt H.
Hamnqvist, sekreterare notarien Erik
Lidforss samt friherrinnan Ebba
Rudbeck, fruarne Dagmar Möller och
Charlotte Asplund, fröken Lotten
Gripen-svärd, hrr Richard Andersson, M.
Boheman och Ludvig Åman.
John May.
Konsertföreningen bildades på ett af ett stort antal konstnärer
och musikvänner bevistadt sammanträde i Musikaliska akademien i
Stockholm den 27 maj 1902.
Föreningen, hvars ekoromi genast från början blef betryggad för
flere år genom ansenliga bidrag från ett större antal
musikintresserade personer i hufvudstaden, har till ändamål att gifva konserter,
hufvudsakligen ägnade att höja iniresset för orkestermusik, därvid
afseende ägnas jämväl åt utförandet af såväl äldre som nyare svensk
musik. På grund af det ökade intresse som den musikaliska
allmänheten i hufvudstaden vid den närmaste tiden före föreningens
bildande visade för orkesterkonserter, ansågo föreningens stiftare, att
tiden då var inne för bildande af en förening med uppgift att gifva
arbetarekonserter. Visserligen funnos personer som ansågo den nya
föreningen öfverflödig, så länge Kungl. Teatern genom sitt hofkapell
föranstaltade symfonikonserter, och det saknades ej häller röster som
talade om "konkurrens" med dessa, sedan år 1878 på ett så värdigt
och på ett så musikuppfostrande sätt gifna konserter. Men för hvar
och en med en större teaters verksamhet något så när förtrogtn
person, ja till och med för den alldeles oinvigde, måste det vara klart
att en operainstitution med sin mycket bestämdt förelagda uppgift
— att vårda operan — icke tillika kan vara en ordnad
konsertinstitution. Symfonikonserter kunna med bästa vilja ej gifvas så
regelbundet och efter en på förhand vid säsongens början uppgjord plan.
Konserterna blifva fullkomligt beroende af teaterns öfriga arbeten,
ja till den grad att de nära nog måste insmygas vid gynnsamma
tillfällen, då ledighet till repetitioner intträffa. Den uppmuntran och
det välvilliga understöd som den unga föreningen flerfaldiga gånger
fått röna från Kungliga Teaterns ledande män, visar ock att dessa
personer inse det berättigade i föreningens uppgift och tillvaro.
Konsertföreningen har hvarje säsong gifvit sex
abonnemangskonserter samt dessutom ett antal folkkonserter och extra konserter.
Från och med 1 år gifvas folkkonserterna med anslag från
kommunen.
Den första konserten gafs den 21 oktober 1902 och den 25:te
konserten gafs den 10 dennes i Musikaliska akademiens stora sal,
där samtliga konserter hittills gifvits med undantag af en i aulan i
Uppsala, en i Östermalms och en i Katarina kyrka.
Under första spelåret kommo till utförande 50 olika tonverk af
32 kompositörer, under det andra spelåret 38 olika verk af 20
tort-sättare samt hittills under innevarande spplår 31 olika musikstycken
af 17 tonsättare. Följande inhemska tonsättare äro representerade på
dessa program: Bror Beckman, Knut Bäck, Franz Berwald, A. Hallen,
O. Morales, C. Nordqvist, Ludvig Norman, Wilh. Peterson Berger,
Emil Sjögren, Wilh. Stenhammar, Aug. Söderman, Karl Valentin, Åd.
Wiklund och Erik Åkerberg.
Det är en stor, och dyrbar apparat att i hufvudstaden gifva
orkesterkonserter, hvarpå såsom bevis förtjänar omnämnas, att
utgifterna för orkestern (arfvoden för repetitioner och konserter) samt
solister för de nu gångna 25 konserterna belöpt sig till närmare SO,000
kronor. Och därtilll komma utgifter för lokalhyra, notbibliotek,
transporter af instrument, annonser, trycksaker m. m.
För det ädla och goda ändamålets skuld, må man hoppas att
hufvudstadens musikintresserade personer icke tröttna att understödja
den lifskraftiga och arbetsamma föreningen, men fullt betryggad torde
nog icke konsertföreningens framtid blifva, förr än Stockholm får den
mycket omtalade och lika mycket efterlängtade tidsenliga
konsertlokalen. Men när skall den tidpunkten inträffa? Som förhållandena
nu i detta afseende te sig, är det hardt när en skamfläck för
hufvudstadens musiklif, om man ens kan tala om ett välordnadt musiklif
utan en tidsenlig konsertlokal.
OSCAK BOLANDt R. t. t direk or ror
Musikaliska akademien i Stockholm.
I ledigheten efter aflidne direktören för
musikkonservatorium i Stockholm, d:r
Wilhelm Svedbom har förordnats
professor Oscar Bolander, som anses
komma att bli ordinarie på platsen.
B., som är född 1840, har studerat
såväl i in- som utlandet, samt har
sedan 1867 undervisat i piano vid
kon-servatoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
