Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. Den 29 Januari 1905 - Tre utländska kvinnoporträtt för dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE UTLÄNDSKA KVINNOPORTRÄTT FÖR DAGEN.
för en revolutionär och
kommunistisk agitation;
dömdes 1883 till fängelse
efter ett gatuppträde,
hvari polisen såg ett af
de då så fruktade
anarkistattentaten ; frigafs
1886 och satt än en gång
fängslad i fyra månader.
Efter boulangismen,
hvilken Louise Michel i
viss mån trodde i stånd
att gynna
revolutionärernas sträfvanden, bodde
hon i en af Londons
förstäder, ägnande sina
krafter åt att afhjälpa lidande
och nöd.
Nyligen återkommen
-till södra Frankrike för
att, trots ålder och
trötthet, tjäna propagandan,
fick hon sluta sina dagar,
sitt långa apostolat.
Jämsides med sin
exalterade heroism besatt
Louise Michel en annan
egenskap, en gränslös,
uppoffrande godhet, som
i lika hög grad som
heroismen gjort hennes namn
berömdt. Fattigdom,
såväl andlig som materiell,
och nöd hade i henne en
impulsiv hjälperska, som
undervisade, gaf och
lindrade med en inspirerad
■själs hela oreflekterade
värme. Med sina egna
in. Louise Michel. +
Efter senaste fotografi tagen i Marseille.
— 286 —
i.
I en ålder af ännu icke fyllda 21 år har storhärtiginnan Karoline af
Sach-sen-Weimar, sedan ett och ett halft år förmäld med storhärtigen Wilhelm Ernst
af Sachsen-Weimar, efter endast en kort tids sjukdom aflidit.
II.
I Montélimar afled för kort tid sedan madame Loubet, den nuvarande
presidentens moder, i en ålder af 91 år. Den gamla, som sedan flera år var
änka, bebodde och brukade till det sista sin landtgård vid Montélimar. Den
höga värdighet som hennes son nådde steg henne aldrig det minsta åt
hufvudet. Hon lär endast ha fruktat att alldeles förlora sin redan förut strängt
upptagne och ganska osynlige son ur sikte, sedan han blifvit statschef, men
presidenten Loubet omfattade sin mor med allt för stor tillgifvenhet, för att
dessa farhågor skulle besannas.
III.
Nedanstående bild är den sista som togs af Louise Michel, i Marseille,
ort före hennes nyligen inträffade död.
De 70 årens tärda drag minna föga om den "röda jungfruns" flammande
entusiasm, om elden, som en gång brann i hennes blick, när hon öfverst
från barrikaderna skådade ut öfver Kommunens Paris, beredd, med bössan
i hand, att offra lif och blod för den unga republiken.
Under kejsardömets sista år blandade sig Louise Michel i politiken, och
under kanondundret, som mullrade öfver Paris, uppenbarade hon sin okufliga
kärlek till frihetens och republikens sak. Lika ifrigt, som hon i tal och skrift
förfäktade revolutionsidéerna, lika heroiskt stred hon på barrikaderna mot
monarkisterna för sin öfvertygelse. Fängslad 1871, vägrade hon att iörsvara
sig och deporterades till Nya Kaledonien. Sina vänners 1879 inlämnade
nådeansökan betaktade hon som en vanheder och vägrade att återvända, såvida ej,
skref hon, tillåtelsen gällde lika för alla efter kommunen deporterade. Till
följe 1880 års amnesti återkom hon till Frankrike; ställde sig ånyo i spetsen
Efter fotografi.
II. LOUBETS MODER.
Efter porträtt.
I. STORHERTIGINNAN KAROLINE AF
SACHSEN-’WEIMAR-EISENACH. †
kläder klädde hon den frysande, med den hungrande
delade hon sitt bröd, de olyckliga gaf hon sitt
medlid-samma hjärtas hela rika tröst — de okunniga sitt
vetande. För Louise Michel fanns intet lidande, intet
mänskligt elände som ej kunde lindras, intet mörker
som ej kunde skingras.
Hon ägde godhetens geni. Det lefde inom henne —
var hennes lif. En märklig kvinna, som med Louise
Michel gått ur tiden!
Hd. Hn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
