Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 12 Februari 1905 - Fredrik C:son Wachtmeister. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK C:SON WACHTMEISTER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Efter fotografi.
TISTAD: Hufvudfasaden.
I flydda tider, då Sveriges adel intog den mest
inflytelserika och framskjutna ställningen i samhället,
var det ingalunda ovanligt att finna medlemmar af
densamma innehafva rikets högsta ämbeten i förening
med presidentstolarna i våra akademier och lärda
samfund. Nu mer är en så lan kombination rätt sällsynt,
och högst ovanligt är a se chefsplatsen i ett af våra
ämbetsverk förenad mud två akademiska
præsesbe-fattningar och att den man, som befunnits äga
kvalifikationerna härför, är bärare af ett grefligt namn och
blott femtio år gammal.
Det är grefve Fredrik Claesson Wachtmeister,
som besitter denna märkvärdig!let, ty han är som
bekant generaldirektör i domänstyrelsen samt præses i
både Landtbruksakademien och Akademien för de
fria konsterna och ingår i - essä dagar, nämligen
den 10 februari, i sitt femtioförsta år. Sammanställer
man dessa fakta, så lockas man att undersöka deras
orsaker eller åtminstone att besvara frågan: Hur har
det kommit sig att grefve Wachtmeister redan som
en ännu jämförelsevis ung man gått fram till platser,
som enligt kutymen plägat besättas med åldrige
statsmän? Och som ett apropos till grefve Wachtmeisters
födelse-bemärkelse-dag torde frågans besvarande
intressera.
Till en början ligger det nära till hands att tänka
på bördens och relationernas makt såsom bidragande
till grefve Wachtmeisters framskjutna och bemärkta
ställning i det offentliga. Han tillhör ju en släkt,
som allt sedan den från Estland komne Claes
Hansson Wachtmeister för omkring tvåhundrafemtio år
sedan blef svenskt riksråd och friherre, varit van vid att
se amiraler, generaler, excellenser och rikets herrar i
sina led, och en sådan vana släpper en släkt
naturligtvis icke gärna ifrån sig. I våra dagar behöfs det
emellertid några andra förutsättningar än fordom för
att betrygga dess fortvaro, och sådana förutsättningar,
nämligen duglighet, arbetsförmåga och andra
framstående egenskaper, har ätten Wachtmeister i hög grad
visat sig besitta. Ty ännu under de senaste
decennierna ha två medlemmar af ätten haft plats i
konungens råd, den ene som utrikesminister, den andre som
finansminister, och f. n. märkas bland ättemännen
två generaldirektörer, en i tjänst varande och tre f. d.
.landshöfdingar, hvartill kommer, som ofvan nämnts,
att en af generaldirektörerna är både våra
landtbruks-akademisters och våra akademiska konstnärers
president. Denna mångsidighet är produkten af ett flertal
samverkande faktorer. För chefsplatsen i
domänstyrelsen och presidiet i landtbruksakademien har grefve
Fredrik Wachtmeister förutsättningarna i de insikter
och erfarenheter, som han samlat såsom en af vårt
lands större jordägare. Han besitter nämligen det
präktiga Tistad i Södermanland och Böketofta i Skåne
samt är delägare i Hasselfors bruks aktiebolag
(ordförande i styrelsen 1889) och i Forsmarks bruk o. s. v.
Tistad åtnjuter anseende att vara en af mellersta
Sveriges mönstergårdar i agrikulturellt hänseende, med
väl vårdade skogar, utmärkt mejeri o. s. v., och
förtjänsten härför tillkommer i ej ringa mån grefve Wacht-
Foto. Werner, Nyköping.
TISTAD: Vy från parken.
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
