Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. Den 5 Mars 1905 - Hans H:son Wachtmeister - Tvänne dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS H:SON WACHTMEISTER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Som ordförande i det för närvande pågående
adelsmötet i hufvudstaden, hvilket i år till följd af flere
riddarhusets ekonomi berörande motioner tyckes bli
af stor betydelse, sitter en man, hvilken på grund af
den framstående och viktiga plats han inom
statsförvaltningen bekläder, tillhör våra mera bemärkta
personligheter, nämligen grefve Hans Hansson Wachtmeister.
Grefve W. är dessutom i viss mening en man för dagen
äfven i så måtto, att hans namn varit på tal i samband
med utseende af innehafvare till den nu lediga posten
som kanslär för rikets universitet.
Inom statsförvaltningen är det den finansiella
afdelningen som grefve W. ägnar sin förmåga och sina
krafter. Anställd som e. o. kanslist i
finansdepartementet 1878 blef han under samma år först t. f. och
sedan ord. kanslisekreterare i samma departement.
Efter en tioårig tjänstgöring utsågs han till t. f.
expeditionschef i departementet samt några månader
senare till ordinarie innehafvare af samma ämbete.
Slutligen utnämndes han den 16 juli 1897 till
statsråd och chef för finansdepartementet, där han då
i många år dragit den säkert tyngsta bördan. Denna
post beklädde W. till den 5 juli 1902 och blef sedan
generaldirektör Alb. Anderssons efterträdare som
generaldirektör och chef för statskontoret, en befattning
där W:s finansiella begåfning och kunskaper likaledes
kunna komma till sin rätt.
Under riksdagen 1880 sekreterare hos
bevillningsutskottet, är W. sedan 1892 led. af riksdagens
Första kammare för Blekinge län.
Grefve W. kan med skäl sägas vara en utmärkt
representant för det svenska adelsståndet, som fastän
icke mycket återstår af dess forna privilegier, likväl
ännu i våra dagar genom kunskaper och arbete i
statens tjänst upprätthåller icke så litet af sitt forna
lysande anseende. Och det var endast en rättmätig
hyllning åt en af sina främste, när adelsmötet utsåg
grefve Wachtmeister till sin ordförande.
* ... *
Grefve W. föddes den 22 april på Tromtö som son
till f. d. landshöfdingen i Blekinge län, fil.
jubeldoktorn, den bl. a. för sina reseskildringar från fjärran
länder kände grefve Hans Wachtmeister till
Johannishus och friherrinnan Ebba de Geer. 1869 blef han
student i Lund, aflade sedermera 1874 jur. kand.
examen och blef följande år auskultant i hofrätten öfver
Skåne och Blekinge. Vice häradshöfding 1876, blef
W. 1877 e. o. notarie i Svea hofrätt och inträdde
1878 i finansdepartementet.
TVÄNNE DÖDSFALL.
Den 25 febr.
afled i
Stockholm f.
statsrådet och
presidenten Karl
Johan Berg,
en i sin krafts
dagar
synnerligen framstående person.
Född d. 28
jan. 1819, blef
B. student i
Uppsala 1836,
aflade
kame-ralex. 1837 o.
hofrättsex. 40,
hvarpå han
ägna Je sig åt jur.
tjänstgöring.
Redan 1848
blef han
assessor i Svea
hof-rä’t, 1855
rev.-sekr., 1858
exped.-chef vid justitiestatsexpeditionen och 1859
justi-tieråd. Den 4 juni 1868 kallades B. att som
konsultativt statsråd ingå i den nybildade de Geerska
ministären. Hans utmärkta författningskännedom och
träffande omdöme kommo det allmänna väl till godo och
i debatten inför representationen visade han sig äfven
som framstående talare.
B., som afgick från statsrådsskapet i maj 1875
tillika med Wennerberg och Bergström — den s. k.
bergsprängningen — blef då t. f. president i Svea
hofrätt och ordf. i Nya lagberedningen. Han var
sedermera 1880—89 ord. president i Svea hofrätt.
I det politiska lifvet deltog B. ytterligare som
hufvudstadens representant i Andra kammaten 1876—82.
B. var äfven synnerligen verksam i Stockholms
kommunala lif och inlade bl. a. stor förtjänst om
ordnandet af hufvudstadens fattigvård.
Som jurist satte B. i betydlig grad sin prägel å
KlieM: Benjt SilftK tparrt
K. J. BERG. †
Vid 12-tiden
på natten till
söndagen den
26 febr. afled
på Skansen i Stockholm d:r Gunnar Hazelius, enda barn
till Nordiska museets och Skansens skapare och efter
faderns död den senare institutionens föreståndare.
H. föddes i Stockholm den 17 mars 1874. Han
blef student i Uppsala 1893, fil. kand. 1896 och fil.
lic. 1901. H:s dragning låg nog åt den akademiska
banan, men efter faderns bortgång i maj 1901 åtog
sig den unge mannen att fullfölja dennes stora verk
som föreståndare å Skansen. Nu senast, för blott ett
par veckor sedan, invaldes han efter prof. Curman i
Nordiska museets nämnd.
H. var en djuptlagd, allvarlig natur, plikttrogen
och anspråkslös — i hög grad liknande sin fader.
Han skötte sitt arbete på Skansen, som under hans
vård gått ytterligare framåt, på ett både målmedvetet
och pietetsfullt sätt. Gunnar Hazelius sörjes nu af
många, och hvar och en som kommit i beröring med
honom, aktar hans minne.
lagstiftningen
genom arbete
i åtskilliga
kommittéer o.
var äfven led.
af 1865 års [-unionskommitté.-]
{+unionskom-
mitté.+}
Bland de
många
utmärkelser, som
kommo den
anspråkslöse [-hedersmannen-]
{+hedersman-
nen+} till del,
må nämnas
att han, ehuru
ofrälse, var [-serafimerrid-dare.-]
{+serafimerrid-
dare.+}
— 360 —
Efter porträtt. KOM: Beryjt SUfKrtparre
G. HAZELIUS. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
