Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 35. Den 28 Maj 1905 - T. Zetterstrand. Af E. B. R. - C. J. B. Sergel †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. ZETTERSTRAND.
"Hr talman, jag skall be att få instämma!" Så
brukar det höras i kör uti Andra kammaren, när
representanten för Norrköping, rådmannen T.
Zetterstrand, haft ordet. Det har t. ex. varit fråga om en
strafflagsändring i humanitärt eller rent praktiskt syfte.
Kort, klart och flärdlöst har han då under kammarens
odelade uppmärksamhet gifvit skäl för sin väl
öfvervägda mening. Han har icke vädjat till något
klass-eller partiintresse, än mindre till privatintressen, men
så mycket mera till den bon sens, som alla normalt
utrustade människor äga i sina lugnare ögonblick, och
till den rättskänsla, som han i stor utsträckning tror
sina medmänniskor om och ofta just därigenom
lyckas hos dem framlocka. Och de instämmande rösterna
komma ej blott från medlemmarne af liberala
samlingspartiet, i hvars förtroenderåd hr Zetterstrand är
en inflytelserik ledamot, utan ofta i lika hög grad från
landtmannen i kammaren, hos hvilka hans ord väger
mycket.
Någon utpräglad partiman är han icke häller utan
hör till dem, som gärna medla och förmedla, dels
emedan hela hans politiska läggning är moderat, dels
emedan han af naturen är en fridens man, som
dessutom har den ur ren partisynpunkt ingalunda alltid
uppskattade egenskapen att se saker och ting från
mer än en sida. Att tullskyddsvännen och
försvarsvännen Zetterstrand kommit att intaga en så
framskjuten ställning i liberal svensk politik, är i alla
händelser ett vittnesbörd om, huru synfältet i det hela
vidgats sedan 1880- och 90-talen; men det var också
först med det nya århundradets ingång som detta drag
framträdde mera tydligt på vår politiska utvecklings
fysionomi, närmast i och genom liberala
samlingspartiets bildande
Redan dessförinnan hade emellertid Zetterstrand,
som tillhört Andra kammaren från och med 1894, i
åtskilliga afseenden mycket tydligt lagt i dagen en
afgjordt frisinnad och stillsamt demokratisk åskådning,
fast han icke kunde godkännas som liberal efter det
då existerande folkpartiets politiska examenskatekes.
Hans första motion, afgifven vid 1894 års riksdag,
var ägnad åt den då ännu utom den radikala vänstern
föga erkända idén om folkskolan som bottenskola för
de allmänna läroverken, och redan nästa år visade
han sin färg och rätt ovanliga ställning i
skattepoli-tiskt afseende. Hans då väckta förslag om afskaffande
af mantalspängarne och de personliga sjukvårds- och
folkskoleafgifterna hvilade på den uppfattningen, att
personella skatter, oberoende af olika
förmögenhetsställning, i och för sig äro orättvisa och principiellt
oriktiga, och den direkta, progressiva beskattningen
angafs vara målet. Huru med denna grundåskådning
kunde förenas anslutningen till de "nedåt progressiva"
konsumtionsskatter, genom hvilka staten redan då
som bäst höll på att år efter år taga ett ökadt antal
millioner ur det fattiga folkets fickor, må lämnas
därhän. För Zetterstrand stod det i alla händelser klart,
att svenska näringar behöfde och borde hafva
tullskydd, hvaremot han ej ville anse lifsmedels!ullarne
pålagda för att skalfa staten inkomster och ingalunda
själf skulle varit med om att upprätthålla dem såsom
finanstullar. Det väsentliga och det som visade den
folkliga synpunkten äfven i hans protektionism var
emellertid hans kraf på skattepolitiskt vederlag åt de
klasser, som tyngst drabbats af lifsmedelstullarne.
Talrika äro i öfrigt de förslag och uttalanden han
gjordt i andra kammaren i praktisk-reformvänlig
riktning. Sådana idéer som rättsväsendets förenkling,
kreditväsendets sunda utveckling, fideikommissens
upphäfvande, afskaffande af den s. k. indigenatsrätten
eller stiftsbandet, personlighetsprincipens starkare
tillgodoseende vid prästval, en vidsträckt religions- och
samvetsfrihet med tillmötesgående och tolerans mot
olika tänkande, social lagstiftning och särskildt
arbetareförsäkring, stäfjande af öfvermäktiga bolagsintressen
utan allt för vildsamma åtgärder m. m. ha i honom
haft en öfvertygelsetrogen och inflytelserik förkämpe.
Särskildt har hans prestige vuxit och hans deltagande
i ärendenas behandling mera gjort sig gällande från
och med 1900, liberala samlingspartiets första år, då
han också blef ledamot i lagutskottet efter att förut
endast hafva tillhört tillfälliga utskott. Efter Husbergs
inkallande i regeringen som konsultativt statsråd året
därpå har Zetterstrand fungerat som lagutskottets vice
ordförande och i denna egenskap utöfvat ett betydligt
inflytande både inom utskottet och i kammaren. I de
större rent politiska frågorna har han dock näppeligen
spelat någon mera framträdande roll, men är uti dem
fullständigt ense med samlingspartiets flertal.
Utan att äga lysande begåfning, men utrustad
med ett ovanligt klart och redigt omdöme, human i
uppfattning och uppträdande, tillhör Zetterstrand de
mest sympatiske bland våra folkrepresentanter, liksom
han är en bland dem, som på olika håll åtnjuta största
personliga aktning. Så länge sådana män kunna
aktivt och på inflytelserika poster deltaga i vårt lands
politiska lif, skall detta icke kunna sägas vara
behär-skadt af partifanatismen eller af de lägre politiska
instinkter, som under dess inverkan snart skulle visa
tänderna i trots mot saklighet och sanningskärlek, mot
all sund mänsklighet i det offentliga. E. B. R.
fOto. HVAR S DA O. Kliché: Bengt silfversparre
C. J B. SERGEL. †
Öfverstelöjtnant, chef för krigshögskolan. En af arméns
utmärktaste officerare. Känd främjare af skytterörelsen.
Född — som sonsons son till den berömde bildhuggaren — 61,
stud. 79, underlöjtn. vid Södermani. reg. 81, kapt. 97, repetitör vid
krigshögskolan 89—91, stabsadjutant och löjtn. vid generalstab. 91,
öfverste och chef för krigskhögskolan 04.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
