Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 2 Juli 1905 - Erik Johan Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK JOHAN LJUNGBERG.
disponent för stora kopparbergs bergslags aktiebolag.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
När Erik Johan Ljungberg i nov. 1900 firade sitt
25-årsjubileum som disponent för Stora Kopparbergs
Bergslags Aktiebolag kom honom från alla håll i
präs-sen till del beteckningen som "Sveriges främste
industriman". Gäller detta än främst vid tanken på
den efter svenska förhållanden enastående
omfattning, i hvilket det 700-åriga, men därför icke i minsta
grad ålderdomssvaga bolaget drifver sin verksamhet,
så torde man tämligen allmänt vara ense om att
disponent Ljungberg åtminstone kan göra anspråk på
att räknas som en primus inter pares äfven om man
bortser från all ställningens yttre pondus och endast
tar hans personliga duglighet och framstående
chefsegenskaper i betraktande.
Disp. Ljungberg föddes i Grythyttan, Örebro län,
den 4 nov. 1843. Åren 61—64 var han elev och
bokhållare vid Villingsbergs bruk, kom 66, efter ett års
vistelse vid Filipstads bergsskola, som
smidesbokhål-lare till Stjärnfors bruk och vikarierade som förvaltare
vid Munkfors 67—68. Vid 25 års ålder satt han som
ordinarie innehafvare af denna plats, och endast 31
år gammal kallades han 1875 till disponent vid Stora
Kopparbergs Bergslag.
Det var ett stort verksamhetsområde den unge
chefen här hade att behärska. Han var emellertid
uppgiften mer än vuxen. Han nöjde sig icke med
att hålla redan odlade marker under blomstring, utan
satte äfven in stor kraft som nybrytare. Förenande
en stor personlig energi och arbetsglädje med
förmågan att finna rätta mannen bland sina underordnade
till rätta platsen, ett behärskadt lugn i afvaktandet af
nyanläggningars framtidsresultat med blick för
gynnsamma konjunkturer och förmågan af att genom
förenklingar och tillgodogörandet af nya metoder och
uppfinningar minska tillverkningskostnaderna, har
disponenten Ljungberg under de nu snart 30 år han
varit bolagets chef oaflåtligt satt dess verksamhet allt
större och större mål före. Mer än något annat
svenskt bolag har Stora Kopparberg, som en gång
med skäl nämndes Sveriges skattkammare, traditioner
att uppehålla. Och dess chef tycks resonnera som så
att en gammal tradition bevaras icke på bättre sätt
än genom skapandet af en ny, ännu mera
hedersam.
Det talades om behärskning i afvaktandet af
emotsedda framtidsresultat. Ofta nog har otåligheten bland
bolagsmännen satts på prof. Det har icke vartt allom
gifvet att omedelbart kunna se smärre motgångar i
belysningen från det helas af en ypperlig organisation
burna samverkan med kanske så mycket
gynnsammare resultat på andra håll, och det har ofta tagit
sin rundliga tid, innan de slutgiltiga verkningarna af
chefens omfattande ingripanden och tillämpande af
"nyheter" kunnat bedömas. Men om man också till
en början stod litet undrande och spörjande inför
disponentens vidtflygande, stort anlagda planer och halft
motvilligt lät sig ryckas med till bifall och
understödjande af desamma, har tacksamheten, sedan de
obestridliga resultaten nu föreligga, varit så mycket
lifligare. Den tog sig bl. a. uttryck i den storartade
minnesgåfva (afbildad i H. 8 D. årg. II: 7), som af
bolaget tilldelades disponenten Ljungberg på hans
jubileumsdag, sedermera skänkt till Bergslagets samlingar.
Vid chefsombytet inom bolaget 1874 var just
Domnarfvets järnverk under byggnad. Initiativet till
detta bruk, som nu har anseende att vara bland de
förnämsta i världen, tillkommer alltså icke disponent
L. men han har ändå startat detsamma och alltjämt
hållit detsamma up-to-date. Och det förtjänar att i
detta sammanhang beaktas, hurusom just vid denna
tid tyngdpunkten af bolagets verksamhet definitivt
flyttades öfver från den på grund af grufvans sinande
mindre värdefulla kopparhandteringen till järn- och
ståltillverkningen, hvilken nu drefs upp till en skala,
som väl tål att jämföras med den, i hvilken fordom
kopparframställningen idkades.
Om en del af sina lifsyttringar kan Stora
Kopparbergs Bergslag med stolthet säga: "Den förnämsta i
Sverige". På Skutskärs sågverk pekar man icke utan
några ord, som man eljest är mera van att höra från
andra sidan Atlanten: "Det största i världen".
Äfven trähandteringen har inom bolaget gamla
anor. Men det är helt och hållet disponenten
Ljungbergs förtjänst att den för Stora Kopparberg blifvit
hvad den nu är. Till en början insåg han det
opraktiska i att sågarna, som förut var fallet, voro
belägna långt inåt landet. Skutskär inköptes, och man
vann härigenom en dubbel fördel; dels transporterades
virket nedför Dalälfven billigare än på något annat
sätt, dels hade man det sågade timret vid kusten
färdigt till direkt inskeppning.
Utrymmet förbjuder oss att i detalj ingå på alla
de utvidgningar och förbättringar som af disponenten
Ljungberg företagits. I största korthet må dock här
erinras om Domnarfvets endast några år gamla, redan
mycket kända och i stor stil anlagda pappersbruk,
om det på senare åren tillkomna, rationella
tillgodogörandet af Falu grufvas icke obetydliga
guldfyndig-heter, hvarigenom den årliga produktionen från att ha
varit så pass ringa som 1—3 kg., nu öfverskridit en
siffra af 100 kg. Dessutom äro nya trämassefabriker
under anläggning, allt göras för att på ett så
planmässigt sätt som möjligt tillvarataga de olika
handte-ringarnes biprodukter, hvarjämte naturligtvis den gamla
kopparhandteringen med vitriol- svafvelsyre- och
rödfärgstillverkningen också på bästa sätt hålles uppe.
En vacker sida af disponenten Ljungbergs
verksamhet, som bäst belyser den ansvarskänsla hans post
inger honom, är det intresse hvarmed han alltid
omfattat de frågor, som röra hans underordnades, såväl
tjänstemännens som den stora arbetarepersonalens
bästa, och det ekonomiska understöd han antingen
själf härutinnan lämnat eller utverkat från bolagets
sida. Detta vare sig det varit fråga om praktiska
undervisningsplaner såsom skolköks- och väfkurser,
tekniska skolor o. d eller pensions- och olycksfallskassor.
Disponenten Ljungberg blef verkställande direktör
i bolaget 1888 samt åtta år senare ordförande i dess
styrelse. Från 1896 är han inspektor för Falu
bergsskola och sedan 1900 ledamot af K.
Vetenskapsakademien.
Hade vårt land godt om sådana storstilade
personligheter på det affärstekniska området skulle man
icke behöfva tala om våra slumrande millioner. Man
kan icke vara dem nog tacksam, som sätta sådana
föredömen.
— 632 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
