Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 43. Den 23 Juli 1905 - Johan Leffler - Vy från utställningen i Engelholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
johan leffler.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sextio år fyllde den 18 juni den framstående
nationalekonomen Johan Anders Leffler i Stockholm,
hvilken särskildt gjort sig ett bemärkt namn på
försäkringsteknikens område. Hr L. var också på sin
födelsedag föremål för mycken uppmärksamhet från
många svenska försäkringsbolags sida.
L. är ett Göteborgsbarn. Hans fader var på sin
tid stadens förnämste börsmäklare. Redan som gosse
visade L. utmärkta anlag för studier af olika slag.
Hälst ägnade han sig åt botaniken, och han ämnade
också bli "professor i botanik".
En svår nervsjukdom kom emellertid i vägen.
Sänd som konvalescent till utlandet, fortsatte han dock
sina botaniska studier i Géneve och Paris, hvarjämte
han idkade språkstudier. Återkommen till Uppsala
1866, blef han sekreterare i Naturvetenskapliga
föreningens botaniska sektion och studerade jämte sitt
hufvudämne kemi, geologi, latin, estetik och filosofi.
En kort tid var L. vik. lektor i Göteborg 1867, men
så måste han åter söka läkarehjälp utomlands.
Vid hemkomsten till Sverige beslöts det, att L.
för sin klena hälsas skull skulle bli landtbrukare.
Under denna tid var L. liksom flere andra större
egendomsägare i Östergötland starkt intresserad i
Vadstena sockerbruk. Då detta icke ville gå, reste L.,
som förut kände den berömde österrikiske
landtbruks-idkaren och författaren von Horsky, ut till denne för att
bl. a. inhämta kännedom om nya metoder för
hvitbets-sockerfabrikation. L stannade dock under resan i
Leipzig, inskrefs som student där dec. 1874, sedan han
gjort bekantskap med Roschers nationalekonomi och
promoverades efter ett och ett halft år till fil. d:r i
jordbruksvetenskap, nationalekonomi och botanik med höga
betyg. Sina studier i nationalekonomi fortsatte L.
ännu ett år i Leipzig under Roschers ledning.
Hösten 1877 kallades L. till Göteborg som
föreläsare i nationalekonomi för Renströmska fonden, som
förut engagerat C. D. af Wirsén och Viktor Rydberg.
År 1880 mottog L. ett anbud från L. O. Smith att
under en resa i södra och västra Europa studera
arbetareförhållanden och särskildt sparbankers och kooperativa
föreningars verksamhet och därom utarbeta en utförlig
berättelse. Under denna resa blef han i tillfälle taga
kännedom om den engelska postsparbanken och det
nu så berömda arbetareförsäkringsbolaget Prudentials
organisation.
Återkommen till Göteborg 1881, började L.
ener-grskt agitera för inrättandet af en svensk postsparbank,
höll föredrag därom i Göteborgs merkantila förening
och skref artiklar i ämnet i Göteborgs Handels och Sjö-
fartstidning, hvilka väckte stor uppmärksamhet. I den
af K. m:t sedermera tillsatta kommittéen i frågan
insattes L. som sakkunnig ledamot, och kommittéens
förslag och utredningar utarbetades till stor del af honom.
Efter postsparbankens uppsättning blef L. utnämnd till
ledamot i styrelsen, hvilken post han alltjämt bekläder.
År 1882 utarbetade L. tillsammans med professor
Mittag-Leffler och bankdirektören J. H. Palme plan till
ett nytt lifförsäkringsbolag med begränsad utdelning
till aktieägarne o. s. v. Detta blef sedermera
Lifförsäkringsbolaget Viktoria, där L. — som under tiden fått
ett anbud att som chef för en planerad
arbetareförsäk-ringsafdelning inträda i Svea — blef kassadirektör. L.
var sedermera direktör och kamrer i Arbetarebanken,
men lämnade efter åtskilliga mindre angenäma
erfarenheter detta L. O. Smithska verk, då de vilkor, som L.
uppställt, icke uppfylldes.
År 1885 valdes L. af Göteborgs och Bohus läns
landsting till led. af Första kammaren, där han
stannade i fyra riksdagar, tillhörande den frisinnade och
frihandelsvänliga gruppen. L. afsade sig mandatet
hösten 1888.
Läsåret 1888—89 var L. för första gången föreläsare
i nationalekonomi vid Stockholms högskola. Han kom
att knyta förbindelse med V. E. Lorén, hvilken unge
man, djupt intresserad för social forskning, afled så
tidigt, men gjort sig förtjänt af fäderneslandets
tacksamhet genom sin stiftelse, den s. k. Lorénska stiftelsen.
Testamentet bestämde, att den aflidnes förmögenhet,
150,000 kronor, skulle användas "till
socialvetenskapernas befrämjande", som anslag åt personer, hvilka
be-drefvo dylika studier, eller som subvention för
utgifvande af sociologiska och nationalekonomiska
vetenskapliga verk. L. var jämte några andra framstående
personer utsedd till medlem i stiftelsens styrelse och
har genom medel från Lorénska fonden utgifvit ett
utmärkt verk om kvinnoarbetet.
År 1890 valdes L. till sekreterare i
Försäkringsföreningen, där han utveckladt ett synnerligen
förtjänstfullt arbete, af allmängiltig art.
L. har vidare varit ledare af den första officiella
socialstatistiska undersökningen i vårt land, rörande
bageriarbetarnes ställning, år 1897, sekreterare vid
lif-försäkringsmötet i Stockholm 1902, är sedan 1892 lärare
i nationalekonomi vid Tekniska högskolan o. s. v. Led.
af Vet.- och Vitterhetssamhället i Göteborg.
Från trycket har L. utom sina
försäkringspublikationer utgifvit arbeten om de svenska sedelutgif/ande
bankerna, grundlinjer till nationalekonomien, skrifvit i
statistiska handböcker m. m.
toto. Hallberg, Engelholm khm, Kem. oe„^ Mjver^am sthlm—Gbg
VY FRÅN UTSTÄLLNINGEN I ENGELHOLM: Konst-, industri- och slöjdutställning 8—23 juli, landtbruksmöte 8—9 juli.
— 680 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
