Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47. Den 20 Augusti 1905 - C. W. Skarstedt. Af —r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c. w. skarstedt.
TILL PORTRÄTTET A. FÖREGÅENDE. SIDA. i
Professor C. W. SKARSTEDT i Lund fyllde, som
förut meddelats, den 7 augusti nittio àr, och blef
med ajiledning däraf föremal för en hjärtlig hyllning.
Linder dagens lopp uppvaktades han at ämbetsbröder
Iran kyrka och universitet samt medlemmar af den
enskilda umgänges- och vänkretsen, alla lyckönskade
honom att med obrutna kropps- och själskrafter ha
uppnått denna höga ålder; och talrika teiegraliska
och skriftliga lyckönskningar ingingo fran snart sagdl
alla delar af landet, äfvensom från grannländerna.
A theologiska fakultetens vägnar öfverlämnade dess
dekan, proiessor Sven Herner, en af honom tör
90-ars-dagen författad festskrift, tillägnad jubilaren;
Göteborgs nation öfverlämnade till »sin äldste ledamot))
en adress i elegant tryck, och en deputation från
pro-lessor Skarstedts forna prebendepastorat bräkte
honom en skrifven adress, uttryckande församlingarnes
välgångsönskningar, tacksamhet och tillgifvenhet. På
jubileumsdagen fotograferades professor S. af
lunda-iotografen Bagge, och det är detta porträtt af
90-årin-gen som pryder främsta sidan och hvartill vi nu
loga utförligare biografiska uppgifter om professor
S. och hans långa verksamhet i kyrkans och
vetenskapens tjänst.
Carl Wilhelm Skarstedt föddes i Göteborg
(Majorna) den 7 augusti 1815. Fadern, som var
styrman å ett handelsfartyg, afled i början af
1820-talet under utrikes resa. Han var son till en
handlande i Vänersborg och hans maka, född von Bröcker,
och hade flera syskon, men hans så tidigt
faderlöse son hade dock utom egen flit och försakelse
endast en duktig mors arbete och välvilliga
människors hjälpsamhet att tacka för att ban fick
beträda en bana, hvarpå hàg och begåfning redan
tidigt gåfvo anvisning.
Efter att ha genomgått den Yillinska fattigskolan
i Haga och Göteborgs högre lärdomsskola och
gymnasium, därunder -han omfattades med särskild
välvilja af sin lärare konrektor N. Beckman, blef S.
student i Uppsala hösten 1834, aflade fil.
kandidatexamen 1839 och blef promoverad till fil. magister
1842. Ett par år förut hade S. aflagt prästexamen
och 1841 låtit prästviga sig för tjänstgöring i
Göteborgs stift, där han i flera år tjänstgjorde som v.
pastor i Slöinge i Halland och någon kortare tid som
v. rektor i Halmstad. S. hörde emellertid ej till
de prästmän, som lämna studierna med universitetet,
och ehuru de prästerliga göromålen togo hans mesta
tid i anspråk kunde han 1847 inför theol. fakulteten
i Lund, »pro candidatura theologica» försvara en af
honom författad afhandling handlande om hvad man
skulle kunna kalla bibelns ordlekar. Denna
afhandling föranledde dåvarande professorn, sedermera
domprosten H. M. Melin att i april 1848 kalla S. till
docent i exegetisk theologi, och därmed började en
lärarebana som endast med afbrott för några få år
sedan fortsattes i nära ett halft sekel. Redan 1849
speciminerade S. med en afhandling i dogmatiskt
ämne för theologisk adjunktur och 1851 med en ny
sådan för professuren i dogmatik. För theol. adjunk
tur disputerade han ånyo 1853, men huru väl dessa
lärdomsprof än blefvo vitsordade, ansågos de ej kunna
vippväga större tjänstgöringsmeriter, och så såg sig S.
nödsakad att för sin utkomst lämna universitet samt
sökte och erhöll Solberga pastorat i Bohuslän, hvilket
tillträddes 1856. Det dröjde emellertid ej länge förr
än han återbördades åt Lunds universitet. Han blef
nämligen i okt. 1859 utnämd till theol. adjunkt där
och erhöll genast förordnande att förestå först
professuren i dogmatik och sedan i kyrkohistoria samt
tillika någon tid äfven i exegetik. Sålunda
tillförordnad professor från sin ankomst till Lund, blef
S. i sept. 1865 utnämd till ordinarie professor, nu
i praktisk theologi, för hvilken professur han 1862
speciminerat med en afhandling om den kristliga
kyrkosången. S. erhöll 1879 k. m: ts tillstånd att
utbyta denna professur mot den i exegetisk theologi,
hvilken lärostol han innehade t. o. m. 1897, då han
afgick med pension.
Af theologiska fakulteten i Jena erhöll S. 1860
theologie doktors-värdigheten. Han har varit uppförd
å både domprost- och biskopsförslag i Göteborg.
Som ombud för Lunds theol. fakultet har han
bevistat kyrkomötena 1878, 83, 88 och 93, och det
torde böra nämnas, att det var på motion af
honom som vid ett af dessa en särskild
»reformationssöndag» beslöts. S. var tidtals i början af 50-talet
samt 1860—65 eximinator i theologi och
kyrkohistoria vid studentexamen i Lund. 1878 invaldes han
i k. vitterhetssamhället i Göteborg och erhöll af
orientalistkongressen i London 1891 för en
arkeologisk afhandling »medal of merit». Vid fil.
doktors-promotionen i Uppsala 1892 mottog S.
jubeldoktorskransen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>