Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 12 November 1905 - J. A. C. Meister † - A. Raphael - Manipulationer med kaffe. Af N. G. Lagerheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. C. MEISTER. †
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den 30 okt. afled i Stockholm, f. d.
konteramiral Johan Adolf Christian Meister, f. 1834. Efter
att ha genomgått krigsskolan å Kailberg utnämndes
M. 1853 till sekundlöjtnant vid flottan samt
avancerade där i tur och ordning till premierlöjtnant, kapten,
kommendörkapten af andra klassen, hvarpå han år
1889 utnämndes till kommendör och 1897 till
konteramiral. Jämte dessa befälsgrader har den aflidne
varit chef för ekipagedepartementet vid flottans
station i Karlskrona, chef för sjökrigsskolan 1880—84
samt varfschef i Karlskrona 1890—97. Dessa
befattningar vittna jämte hedersledamotskapet af
Örlogsmannasällskapet o. s. v. om amiral Meisters anseende
som synnerligen framstående och duglig sjöofficer.
Ur krigstjänsten tog han afsked 1897, men kvarstod
i flottans reserv.
A. RAPHAEL.
55 år fyllde den 4 okt. den framstående
natio-nalekonomiske författaren i Stockholm d:r Axel Raphael.
Född i Göteborg blef R. student i Uppsala 1868.
•Han aflade 1873 fil. kand.-examen, promoverades 1875
till fil. d:r och blef 1884 juris kandidat. I Uppsala
var han 1874—77 Göteborgs nations andre kurator
och 1878 79 dess förste kurator samt 1877—79
studentkårens sekreterare.
R:s ovanligt stora kunskaper ha i Stockholm, där
han varit bosatt, allt sedan han lämnade Uppsala,
tagits i anspråk på olika sätt. Han var sålunda
notarie i 1890 års riksdags arbetareförsäkringsutskott och
1891—92 sekreterare i jordbrukslägenhetskommittéen,
i hvilken han 1893 utgaf Åtgärder för upprättande
af smärre jordbrukslägenheter i Preussen och
Storbritannien. Allt sedan 1894 är R sekreterare i
Sveriges författareförening, i hvilken egenskap han ifrigt
verkat för Sveriges anslutning till Bernkonventionen
och i detta syfte utarbetat å föreningens vägnar en
petition till regeringen liksom han för Svenska
konstnärernas förening utarbetade en inlaga angående
ändring i lagen om efterbildning af konstverk.
R., som 1897 började föreläsa vid Stockholms
arbetareinstitut, blef 1897 led. af dess
föreläsningsstyrelse. Han tjänstgjorde 1899—1901 som sekreterare
i förliknings- och skiljenämndskommittéen, till hvars
betänkande han fogade en extra bilaga, Förlikning
och skiljedom i arbetstvister i utlandet, och 1903
som sekreterare i Stockholms stadsfullmäktiges
bostadskommitté samt utgaf s. å. "Bostadsfrågan".
Ur R:s pänna ha utom nämnda publikationer
flutit många andra om grundliga studier och klar blick
vittnande afhandlingar och uppsatser. R. är bl. a.
specialist på den moderna arbetarrörelsen och har
utgifvit "Das Schwedische Arbeiterschutz Gesetz", 1889,
och "Die Schwedische Sozialpolitik des Jahres 1894",
1895, båda i "Archiv für soziale Gesetsgebung",
"Arbetsgifvare och arbetare". "Förlikningsmetoden
vidderas intressetvister i England och Förenta staterna", 1888,
afdelningen "Industri" och "Den industriella
arbetare-frågan" i "Det ekonomiska samhällslifvet", 1897—98,
"Industriella produktionsföreningar" 1898,
"Industridomstolar samt lagstadgade förliknings- och
skiljenämnder i utlandet", 1899, o. s. v.
R. har äfven tagit del i dagspolitiken och för
öfrigt på många sätt gjort värdefulla insatser i
samhällslifvet.
MANIPULATIONER MED KAFFE,
Råkaffet, som vi erhålla i balar från
produktionsorterna i Amerika, A^ien och Afrika, är i allmänhet
•ej i sådant skick, att det utan vidare kan rostas. Det
innehåller nämligen steuar, jordklumpar, pinnar och
andra föroreningar, som måste aflägsnas, för att ej
kaffekvarnen skall skadas eller den färdiga drycken ,
skall taga smak däraf. Rensningen och tvättningen af
råvaran är därför att anse som en ej oväsentlig
förbättring af kaffets kvalité. Men ofta nog stannar det
ej härvid, råkaffet underkastas prepareringar, som
åtminstone i många fall afse att bedraga köparen och sålunda
äro att betrakta som förfalskningar. Vi skola i det följande
i korthet redogöra för några af dessa manipulationer.
För att meddela bönorna ett vackrare utseende och
sålunda göra dem lättare säljbara underkastas de ofta
en polering. Detta tillgår så att, sedan det tvättade
kaffet centrifugerats med sågspån, hvarvid den s. k.
silfverhinnan afnötes, det blankas mede st
karnamba-vax eller talk. Mot denna försköningsprocess är intet
att invända; de ytterst små mängderna af polermedlen
som fastna på bönorna äro oskadliga. Emellertid är
tvättningen och poleringen ofta förenad med en
artificiell färgning af bönorna, och i så fall ställer sig
saken betänkligare. Genom färgningen kan man näm-
För H.8D. af Professor N. G. LAGERHEIM.
ligen dels få billigare, sämre sorter att antaga utseende
af allmänt omtyckta dyrare kvalitéer, dels kunna fel
härigenom döljas. Det torde därfür ej vara för
mycket sagdt, att färgningen åtminstone i många fall är
att rubricera som förfalskning, eftersom afsikten
därmed oftast torda vara att bibringa varan utseende af
att vara bättre än den i själfva verket är. Härtill
kommer, att de använda färgerna kunna vara giltiga. I
flera länder är därför försäljning af färgadt kaffe
alldeles förbjuden, i andra länder är den tolererad, såvida
färgen är oskadlig eller färgningen ej afser att
fördölja något fel eller att förläna varan utseende af en
bättre sort. Af de många olika färger, som komma
till användning, vilja vi endast påpeka det ofta
använda kromgult, som i sig förenar de giftiga
metallerna krom och bly (kromsyrad blyoxid). En färgning
af kaffet har äfven åstadkommits genom att rulla
bönorna med blykulor.
Färgadt råkaffe förekommer för närvarande
allmänt i handeln; i närmaste speceriaffär kan man med
lätthet skaffa sig prof däraf. För fackmannen är det
i allmänhet ej svårt att afgöra, om ett kaffeparti är
färgadt eller ej. Betydligt svårare är det däremot att
påvisa en inblandning af några procent färgadt kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
