Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 17 December 1905 - Göteborgs stads slakthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Foto. Jonaaon. Gbg.
När dessa tankar fullt slagit sig igenom, är det
vår öfvertygelse, att staden Göteborg med sitt för
västra och mellersta Sverige så centrala läge genom
här omskrifna anläggningar skall förvärfva sig icke
endast sina egna invånares tacksamhet för en bättre
försyning med godt och väl behandladt kött, utan
Klichi: Bengt Silfversparre.
äfven bereda de djurproducerande landtbrukarne i
nämnda delar af vårt land afsevärda ekonomiska
fördelar, hvarjämte staden indirekt genom sitt
föregångsexempel skall mana andra samhällen till efterföljd
och därigenom befordra utbytet af slaktdjur samt
således bidraga till att höja hela landets husdjursskötsel.
SLAKTHALL FÖR SVIN.
Efter ofvanstående fullt sakkunniga beskrifning lämna vi ordet åt vår Stockholmskorrespondent som vid ett tilfälligt besök i
Göteborg besåg dess nya slakthus. Det kan vara af intresse att också höra en både fackligt och lokalt utomståendes omdöme om den
för hela landet intresseägande institutionen. RED.
En värld för sig och en värld i högsta grad
intressant att beskåda. En värld där allt försiggår med
den största precision, går som ett urverk, ehuru det
gäller icke endast lif utan också dod. Men döden
kommer här på befallning, snabb som blixten, och det
är det icke minst märkvärdiga. Och för rästen en
helt pittoresk värld — med vackra snöhvita och
djupröda färger, med praktiska, ytterst moderna apparater
och inrättningar, med råmande och bräkande djur,
med kraftiga karlar i linnerockar och uppkaflade
ärmar, med lif och rörelser, med ofantliga hallar,
kyl-rum och fria vidder. En värld för sig, inrättad till att
tjäna samhällets oundgängliga kraf!
En fiämling i Göteborg besökte jag stadens stora
offentliga slakthus, som ju helt nyligen blifvit taget i
bruk. Det efter allt att döma utmärkta och
synnerligen betydelsefulla etablissementet har ofvan beskrifvits
af fullt kompetent penna. För min del vill jag endast
gifva några tankar och stämningsintryck, som
bemäktigade sig mig vid mitt besök i slakthuset.
Medan man talar i Stockholm, handlar man i
Göteborg — jag kan icke på annat sätt formulera
min tanke. I huru många år har man icke i
hufvudstaden iesonnerat om och diskuterat slakthusfrågan —
för och emot. En mängd möten ha hållits med en
mängd föredrag, men allt har tyckts rinna ut i
sanden. Slutligen ansågs frågan mogen. Men hvar
skulle det offentliga slakthuset ligga? Nya
diskussioner, nya artiklar i oändlighet, långa debatter i
stadsfullmäktige, återremiss — ny kommitlé — och sent
omsider ett beslut, mycket skiljaktigt från hvad man
först tänkt sig i frågan och lämnande rum för grava
anmärkningar. Men Stockholms stad skall väl göra
något af sina nyförvärfvade områden. För resten
-får man endast en gång ett offentligt slakthus i
hufvudstaden, måsle man känna sig nöjd.
... Jag står i Göteborgs slakthus, i den väldiga
hallen, där nötkreaturen slaktas. Hvita kakelväggar,
vattenkastare, propert golf, ändamålsenliga, ljust
målade, rörliga hissinrättningar i luften. Ett stort
nötkreatur ligger på golfvet ett styrke ifrån oss.
Slaktarne hålla på med att draga huden af djuret och
göra det i ordning till införandet i kylrummet.
Arbetet försiggår så lugnt, så ordentligt, att det icke
uppväcker något oangenämt intryck. Och icke ett
rop, icke ett ord höres under arbetets gång. Ingen
ed, intet rått utbrott.
Så kommer man utifrån gården ledande en stor
oxe. Den vandrar långsamt in i slakthallen, den
sänker hufvudet och luktar blodet på golfvet, den stan-
— 189 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
