Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13. Den 24 December 1905 - General Canroberts besök i Stockholm 1855. Af Novir - Hemmen för arbeterskor i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
upp till otroliga belopp, och man fick spela för en
fulltalig publik den gången Men man gick vid det
tillfället till teatern mindre för att njuta af ett
skådespel än för att se den franske generalen. Denne
gjorde sig också omtyckt at en hvar, han kom i
beröring med. Han visade tydligt, att han var soldat
och fransman. Han hade soldatens öppna, rättframma
väsen, fransmannens lediga, otvungna umgängessätt.
Canrobert upptog också allas tankar. Hvad
Canrobert gjort, hvad Canrobert sagt, hvar och hvad
Canrobert spisat, hvad Canrobert sett utgjorde
samtalsämnet i alla kretsar, föremålet för allas
uppmärksamhet. Det var under en underhandlingarnes period
den franske hjälten besökte vårt land. När under ett
vildt krig vapnen för ett ögonblick hvila, brukar
diplomatien fylla mellantiden med arbete för fred. Ehuru
dessa underhandlingar väl närmast syntes skola leda
till nya förvecklingar och ett nytt krig, blefvo de
likväl ett fredens arbete.
Emellertid synes beskickningen hafva, såväl inom
som utom vårt land, väckt de största förhoppningar
å ena sidan och stora farhågor å den andra.
"Hvad haf\a vi", skrifver en svensk tidning, "att
vänta af denne representant för den stora allians, där
vårt land af så många orsaker har sig en plats
anvisad? –— Såväl vårt lands intressen, som dess
heder synas bjuda, att landet antingen vidhåller sin
neutralitet eller också verkligen uppträder som
krigförande makt. Hvarje halfmesyr skulle medföra alla
olägenheter af ett fientligt förhållande till Ryssland,
utan att bereda oss möjligheter att vin.,a något, som
kunde vara till gagn för framtiden.–-— —
Då Canrobert å sin monarks vägnar möjligen sade
hofvet i Stockholm sitt: — Ni måste förklara er öppet
för eller emot, har man då gifvit ett afgörande svar,
och har man väl förklarat sig för en sak, som är
frihetens och rättvisans? Framtiden skall svara! Man
vakte sig dock för öfverspända förhoppningar, de kunna
så lätt blifva svikna förhoppningar."
I Ryssland däremot väckte saken stora farhågor.
Man gjorde sig all möda att söka gifva den så liten
betydelse som möjligt. På sin höjd kunde det vara
fråga om de allierade flottornas öfvervintring i svenska
hamnar. Detta anförde man så mycket hellre som
skäl, som den ena flottafdelningen efter den andra
återvände hem, och man därför kunde, med detta
som skäl, påstå att svenska regeringen afslagit
framställningen därom.
Den 3 december återkom Canrobert till Paris och
mottogs genast i audiens af Napoleon. Kort därefter
gick genom prässen det meddelandet, att kejsar
Napoleon visat sig offentligen bärande den svenska
serafimerorden. Man ville häri se en bekräftelse på
sina gissningar, att ändamålet med Canroberts
Stockholms-besök fullständigt nåtts, och att förhållandet
mellan Sverige och Frankrike var det bästa möjliga.
Sådant var general Canroberts besök i Stockholm
1855. Den allians mellan Sverige, som den 21
november verkligen kom till stånd, kom aldrig att få
någon större betydelse. Den innehöll att konungen
af Sverige lofvade, att icke afstå något af sitt land
till Ryssland. Skulle framställan härom göras,
för-bundo sig England och Frankrike att med härmakt
understödja vårt land.
Tydligen var del icke nu meningen att indraga
Sverige i kriget utan endast genom alliansen gifva
Ryssland ännu en anledning till fred. Denna slöts
också i Paris den 30 mars 1856.
Denna flyktiga blick på de politiska
förhållandena för 50 år sedan visar äfven den, att utvecklingen
i mycket gått i en riktning, som den tiden icke kunde
ana. Hvem drömde t. ex. om att den triumferande
kejsar Napoleon skulle se kronan ryckas från sitt
hufvud, sedan han skaffat sitt nu segrande land en
fiende så mäktig, att det icke kunde öfvervinna den?
Hvad femtio år, denna jämförelsevis korta
tidrymd dock kunna omgestalta världen!
Novir.
hemmen för arbeterskor i stockholm.
Bland vår tids sträfvanden titi förbättrande af arbetsklassens
ställning är utan tvifvel hvarje försök att afhjälpa bostadsnöden
och motarbeta inneboendet förtjänt af uppmärksamhet. Särskildt
i Stockholm är ju detta inneboendesystem så utbredt, att det
nästan hör till sällsyntheterna att träffa på en arbetarefamilj, som
icke hyser åtminstone en främmande person. Sju, åtta, ja flera
personer af olika kön och åldrar i lägenheter på ett rum och
kök förekommer ofta, ty de höga hyrorna och bristen på
arbetarehotell gör det omöjligt för ogifta arbetare och arbeterskor att
hyra egna bostäder, medan å andra sidan de fattiga familjerna för
att kunna betala sin höga hyreskostnad tvingas att i den vanligen
för det egna behofvet redan trånga bostaden ta emot inneboende.
Att detta medför faror i såväl moraliskt som hygieniskt afseende
för både familjerna och de inneboende är lätt att inse. Särskildt
olämpligt att bo på detta sätt blir det för de många unga flickor,
som från landsorten komma att i Stockholms fabriker och
syatelie-rer söka arbete och hvilkas låga aflöningar för det mesta tvingar
dem att bo på de sämre ställena.
För att i någon mån motverka inneboendet och bereda
unga ensamstående arbeterskor sund, hemtreflig och billig bostad
bildades i Stockholm hösten 1898 på initiativ af fröken Gerda
Meyerson "Föreningen Hem för arbeterskor". Den 1 oktober
samma år öppnades i Kungsholmsgatan 26 det första hemmet, som
efter att första året ha rymt 10 och de följande 6 åren af sin
tillvaro 24 hyresgäster nu ytterligare utvidgats med bredvid den
ursprungliga våningen liggande lägenheter och sedan 1 okt. 1905
bereder bostad åt 37 arbeterskor. Föreningens andra hem, som
öppnades 7 februari 1901 Asögatan 79 har plats för 23 hyresgäster.
Dessa hem äro icke afsedda att vara några slags räddnings- eller
uppfostringsanstalter, de få icke ha den tillfälliga bostadens,
härbergets eller hotellets karaktär, utan äro ordnade så att
hyresgästerna så vidt möjligt där kunna erfara den känsla af
trygghet och värme som ett verkligt hem kan skänka. Därför få
Hemmen för arbeterskor icke heller göra intryck af
välgörenhetsinrättningar. Hyresgästerna betala ungefär samma hyra som vid
"inneboende", d. v. s. 6—7 och 7.50 kr. i månaden, de känna alltså
att de göra rätt för sig, ehuru hemmen naturligtvis erbjuda dem en
del förmåner, för hvilka kostnaderna måste tillskjutas af
föreningen. Rummen äro för två eller tre personer, dessutom finnes ett
stort rum för fyra och tre rum för en person hvardera, där
hyres-afgiften är 10—12 kr. Hvarje rum har sin egen ingång från
tamburen eller samlingsrummet och sin egen garderob, alla äro de
fullständigt möblerade med goda sängkläder, ljusa gardiner,
handdukar och sängtäcken, och ehuru möbleringen är tämligen likartad,
få de olika rummen dock sin individuella karaktär genom
flickornas egna byråar, småsaker, taflor m. m. I hvarje rum finnes
en divan, hvars öfverdrag är hållet i omväxlande färger. I
hyrespriset ingår afgift för värme, men lyse i sofrummen få
arbeter-skorna själfva betala. Hemmen tillhandahåller lampor och
foto-génen köpes hos föreståndarinnan.
Äfven sänglinne och handdukar bestå hemmen sina
hyresgäster, men dessa måste själfva besörja rummens ordentliga
städning. Två gånger om året anställes dock på föreningens bekostnad
grundlig rengöring af hela lokalen. I hvardera hemmet finnes ett
rymligt samlingsrum med piano, böcker, tidningar, skrifbord, där
man kan skrifva sina bref, samt på Kungsholmshemmet äfven en
symaskin till arbeterskornas begagnande I synnerhet
lördagsaftnar och söndagar är det lifligt i samlingsrummet och tidtals
tages det i anspråk några kvällar i veckan för de kurser i
svenska, välskrifning, klädsömnad m. m. som anordnas. I köken är
det också lifligt i synnerhet morgon och kväll.
Kungsholmshemmet har 3 mindre kök, hemmet vid Asögatan 1 större. Här få
hyresgästerna själfva tillreda sina måltider, de flesta koka blott
frukost och kvällsvard, men många, som arbeta i närheten af
hem-met, laga äfven sin middag där. Hvarje kök har flera
gasapparater, ensamrummen på Kungsholmshemmet ha egna gasapparater.
För kokning betalas 15 öre i veckan, för fin tvätt och strykning
erlägges 10 öre af den, som på den därtill bestämda tiden
använder gasen för detta. Samlingsrum, kök och tamburer städas af
föreståndarinnorna, hvilka ha att öfvervaka ordningen i hemmen
samt bistå hyresgästerna med råd och dåd. Icke sällan slår man
sig tillsammans till gemensam söndagsmiddag, som fröken,
biträdd af ett par flickor, lagar till, ibland händer det att någon
välvillig person bjuder på middag eller kafferep, som naturligtvis
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
