Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. Den 31 December 1905 - Gustaf Johan Anton Dunér - Ett svenskt snabbskriftsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf johan anton dunér.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sextiofem år fyllde den 20 dec. öfverfältläkaren
Gustaf Johan Anton Dunér, född i Billeberga
församling i Malmöhus län, där fadern var prosten och
kyrkoherden i Billeberga och Tirups församlingar, fil. d;r
Nils Dunér.
Student i Lund 1835, blef D. med. kand. i Uppsala
1868, med. lic. därstädes 1871 och promoverades till
med. d:r i Lund 1874.
D. ägnade sig tidigt åt härens osh flottans tjänst.
Underläkare vid allm. garnisonssjukhuset i Stockholm
1862—67, blef han 1865 stipendiat i fältläkatekåren,
var vid 1866 års möte extra läkare vid Bohusläns
regemente, somrarne 1868 och 1869 uppbördsläkare vid
Skärgårdsartilleriet, blef 1870 stipendiat i flottan samt
var somrarne 1870 och 1871 uppbördsläkare vid flottan.
Efter att 1871-72 tjänstgjort som amanuens vid
Serafimerlasarettets kirurgiska afdelning, utnämndes D.
1872 till 2:a bat.-läkare vid Kronobergs reg. blef 1874
2:a bat.-läkare vid Svea art.-regemente samt
tjänstgjorde 1874—77 som sjukhusläkare vid Allm.
garnisonssjukhuset i Stockholm.
Han utnämndes 1880 till l:a bat.-läkare vid Svea
art.-reg.. blef 1881 reg.-läkare vid Lifreg. dragoner,
1885 reg.-läkare vid Svea trängbataljon och slutligen
1896 till öfverfältläkare i medicinalstyrelsen — en syn-
nerligen viktig och ansvarsfull post, som D. beklädt
med stort nit och framstående skicklighet.
D. företog såsom Hwassersk resestipendiat en
vetenskaplig resa till Österrike, Italien och Frankrike
hösten 1872 till sommaren 1873 och såsom
innehafvare af resestipendiet för militärläkare en vetenskaplig
resa till Rumänien, Italien, Spanien och Frankrike
1877-1878 och vat härunder anställd i rumänisk krigstjänst
såsom chefläkare vid ett rumäniskt fältsjukhus i
Tumu-Magurelli en tid af året 1877. På uppdrag af
regeringen reste D. våren 1879 till sydöstra Ryssland för
att taga kännedom om en där utbruten pästartad
sjukdom, o. s. v.
Klart är, att den framstående fältläkaren dels
såsom sekreterare, dels som medlem deltagit i åtskilliga
kommitteers arbeten inom den militära hälsö- och
sjukvårdens område.
År 1872 blef D. led. af Svenska läkaresällskapet,
1875 af Svenska militärläkareföreningen samt 1881 af
K- Krigsvetenskapsakademien. Han är sedan 1881
sekreterare i Svenska militärläkareföreningen.
D. har från trycket utgifvit en mängd uppsatser
i Hygiea, Nord. med. arkiv, Tidskrift i militär
hälsovård, o. s. v.
Utmärkt skicklig amatörfotograf är D. ordf. i
Fotografiska föreningen.
ett svenskt snabbskriftsystem.
När vi häromdagen i dagsprässen läste att
"Melins stenografi" vunnit den 35 svenska Handelsskolan
för sitt system, satte vi oss i förbindelse med
uppfinnaren, kapten Olof Melin. Detta, att en särskildt
för svenska språket uppgjord snabbskrift i Sverige
vinner framgång vid sidan om — ja kanske framför
— i hela världen i öfrigt tillämpade system, det är ett
godt tidens tecken.
Det visar en glädjande
tendens däråt att vi
ändtligen vilja göra rättvisa åt
hvad svenskt är. På
samma gång vi ville
presentera ett porträtt af den
svenska snabbskriftens
framgångsrike skapare och lämna
några data om honom,
önskade vi meddela en kort
sakrik framställning af
snabbskriftens betydelse i
allmänhet och om Melins system
i synnerhet. Beträffande det
senare har M tillmötesgått
med en kortfattad uppsats
i ämnet som säkerligen
skall finna allmänt intresse.
Beträffande personliga
uppgifter kunna vi meddela
följande:
Redan som helt ung
officer studerade M. med stor
ifver Gabelsbergers
stenografi, och var på 80-talet,
under tiden för kampen
mellan Arends’ och
Gabelsbergers system, v.
ordförande i svenska
gabelsber-gerska stenogralförbundet,
samt utgaf en lärobok för
militärer i Gabelbergers
system.
Han lärde sig äfven
Arends system, men fann
att detta var Gabelsbergers
Foto. Jonason. Gbg.
betydligt underlägset. Efter att hafva studerat ett
flertal modärna stenografiska system kom M. slutligen
till den öfvertygelsen, att nu för tiden, då
stenogra-fien är till ej blott för yrkesstenografer, måste den
vara enkel och lättläst och utan alla de äldre
systemens inkrånglade regler. I öfrigt bör en svensk
stenografi icke vara öfversatt från något främmande språk,
utan tecknen böra vara fördelade på så sätt, att de
mest lättskrifna och tydliga,
gifvas åt de ljud hvilka
förekomma oftast i
svenska språket.
I öfverensstämmelse
härmed gick M. till arbetet,
och började med att
uppgöra en frekvenstabell på
100,000 ord ur löpande
svensk text, hvilken tabell
sedermera fullständigats och
nu upptager tillsammans
800,000 ord.
Med hjälp af dessa
frekvensundersökningar ha de
olika tecknen kunnat
fördelas så att maximum af
snabbskrifvenhet vunnits,
och trots sin enkelhet har
denna svenska snabbskrift
visat sig användbar äfven
då krafvet på
snabbskrifvenhet varit det högsta
tänkbara.
Resultatet af detta arbete
blef den 1892
offentliggjorda "Förenklad
snabbskrift" .
I 35 (d. v. s. nästan
samtliga) svenska handelsskolor
har "Melins stenografi
antagits som läroämne, och
af läroboken utgår i
dagarne det 30:de tusendet.
Född 1861 är M. kapten
vid Elfsborgs regeme nte
Kliché; Bengt Silfversparre.
O. W. MELIN.
Uppfinnare af "Melins stenografi".
— 214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
