Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 21 Januari 1906 - Carl Wahlund. Af C. J. Engström - Tunnelraset vid Uddevalla - Hedersgåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
kortade kommit hans lärjungar eller snarare
medstu-derande tillgodo. Ty Carl Wahlund är framför allt
kamraten. Det säges om honom att han delar sin
tid mellan sina böcker och sina vänner, och han har
endast vänner. Hans lyckliga ekonomiska ställning
har satt honom i stånd att samla det förutnämnda
omfattande biblioteket, som åtminstone för en del år
sedan bl. a. ansågs innehålla hvarje rad som då fans
tryckt af och visst äfven om medeltida fransk litteratur.
Carl Larsson har en gång i en illustrerad
skildring af Wahl >nds sammanträffande med Gånge-Rolf,
byggd på för ändamålet särskildt upptäckta dokument,
uppställt den djärfva tesen, att W. "af princip aldrig
läser böcker af senare datum än 1200-talet".
Uppgiften tarfvar måhända metodisk kritik. Säkert är,
att innehållet på professor Wahlunds bokhyllor var af
minst lika sällsynta och utsökta årgångar som det i
hans vinkällare. Ty han är icke blott sina vänners
vän utan också emellanåt deras gästgifvare. Genom
allt detta och genom sina förbindelser i utlandet,
särskildt Paris, på hvars boulevarder han är lika
hemmastadd som i Bibliothèque Nationales salar och
korridorer, har han blifvit en sammanhållande länk ej blott
mellan nordens och söderns romanister, utan ock i
alldeles speciell mening bland de förra, inbördes
åtminstone inom Sverige, och vid deras studievistelser
i den franska hufvudstaden har hans inflytelserika
rekommendation varit många af dem till stor hjälp.
Slutligen kan nämnas att han varit president för
Uppsalaafdelningen af Alliance Frangaise sedan dess
stiftande 1890, stiftat Nyfilologiska sällskapet i
Stockholm och är riddare af Nordstjärnorden och franska
hederslegionen.
C. J. Engström.
tunnelraset vid uddevalla.
hedersgåfva.
En storartad födelsedagsgåfva, bestående
af en fullständig bordsservis i silfver (väg.
100 kilo.) öfverlämnades den 20 jan. till
konsul N. Persson i Helsingborg, på hans
70-årsdag. (Se V. Portr.-Galleii). Gåfvan
kom från 9 b >lag.
De större pjäserna utgöras af tvenne af
arkitekten Ferdinand Boberg komponerade
jardinièrer, den ena föreställande "Land",
den andra "Vatten" (se bilden nedan).
Båda pjäserna äro besatta med ädla
stenar och äkta pärlor och kompositionen är
hållen i olika motiv såsom vågsvall och
hafsväxter, ormbunksblad m. m. Dessa
konstalster ha va.it utställda vid den
nyligen afslutade konstutställningen i Venedig.
En annan större pjäs föreställer "Luften",
och ett par mindre pjäser "Elden".
Foto. Lundbäck, Uddevalla. KHcM i Krm. A -B Bmøt SUfrmvarrt Sthlm-ObQ
INGÅNGEN TILL TUNNELN fotograferad strax efter raset.
■o. nrAU 8 l’A G. Kliché: Hengt üUJversparre.
Den 12 jan. på e. m. inträffade en svår olycka i det s. k.
Kålberget strax invid Uddevalla där f. n. en tunnel framspränges
för Bohuslänska längdbanan. På bergets östra sida hade
spräng-ningsarbetarne sprängt sig in cirka 80 meter, och vid tillfället
befunno sig därinne omkring 15 arbetare.
Intet skott hade lossats på omkring 2 timmar. Plötsligt,
utan att arbetarne hunno ana det, började hela stenmassor af
sig själfva rasa ur berget ned pä arbetarne, som naturligtvis
hals öfver hufvud rusade ut i det fria. Utkomna funno de
emellertid att två af kamraterna blifvit efter. De syntes icke
alls till inne i tunneln och då man ropade på dem,
men ej erhöll svar, förstod man att en olycka
träffat dem. Tre andra hade också skadats, men
dem hade man lyckats föra undan, under det de
två kvarlämnade, som man sedan erfor, blifvit
begrafna under stenmassorna. Försök att iniränga i
tunneln för att rädda omöjliggjordes genom nya
ras. Af de skadade har en arbetare sedan aflidit.
Anledningen till olyckan tillskrifves, att berget
varit mycket löst samt att det funnits talrika
sprickor, hvilka underlättat en förskjutning ar
stenmassorna. Rasets häftighet kan man göra sig en
föreställning om genom uppgiften, att de båda
kvarlämnade arbetarne begrafts under en två meter hög
stenmassa.
— 263 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>