Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. Den 28 Januari 1906 - Wolfgang Amadeus Mozart. Af Olallo Morales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wolfgang amadeus mozart.
(* 27 JAN. 1756 † 5 DEC. 1791.)
Kliché: Bengt Silfversparrer
MOZART efter Roedig.
unge Mozart väckte utomordentligt uppseende som
pianist, orgelvirtuos, improvisatör och komponist. Här
utgaf han sina första arbeten, fyra sonater för violin
och piano. Efter fem månaders vistelse i Paris begaf
sig familjen till England och Holland, öfverallt
mottagen med samma entusiasm. Åren 1767 tillbrakte
Mozart i hemmet för att genom allvarliga studier
fullända sin konst samt vände därefter jämte familjen
åter till Wien, där han nu liksom förut på det mest
smickrande sätt mottogs vid Josef II:s hof. Vid detta
andra besök i Wien visade sig dock redan början till
de intriger och ränker, hvilka förbittrade senare delen
af Mozarts lif. Därför ställer sig Mozarts ljusa
barndomstid i en så bjärt motsats till hans på försakelser
och motgångar uppfyllda mannaålder. < <
Endast tolf år gammal skref han i Wien 1768 på
käjsarens önskan sin första opera "La finta semplice",
men uppförandet af densamma förhindrades af intriger
som icke ens käjsaren förmådde omintetgöra.
Lyckligare resultat gaf en resa till Italien 1769, som sträckte
sig ända till Neapel och hvarvid Mozart skördade
största beröm af samtidens främsta mästare och erhöll
de högsta utmärkelser. I Milano skref han en
karnevalsopera, "Mitradate, re di Ponto", som uppfördes
med stormande bifaH under den 14-årige
kompositörens egen ledning. År 1771 skref han på Maria
Te-resias uppmaning "Ascanio in Alba", en s. k.
teatralisk serenad och året därpå komponerade han en ny
serenad. "Il sogno di Scipione" samt slutligen
operan "Lucio Silla". Dessa arbeten voro emellertid
skrifna i den tidens italienska smakriktning, hvilken
följdes af nästan alla operakomponister — med un-
Hela musikvärlden bereder sig
i dessa dagar att värdigt fira
150-årsminnet af Mozarts födelse.
Detta tonkonstens rikast
begåfvade snille har varit af en
betydelse för musikkulturen, som
halftannat århundrade ej kunnat
förringa. I vår tid, de mekaniska
underverkens tid, automatiseras
all individualitet genom den
svind-landlande teknik, som utvecklas
å alla områden. Äfven vår
tonkonst har blifvit en maskinprodukt,
hvari den materiella tekniken allt
mer får ersätta den musikaliska
känslan. Vi längta efter natur i
konsten, efter musik framsprungen
ur hjärtat och ej endast ur de
grubblande tankarnes verkstad.
Den grekiska skönhetstypen har
blifvit en grimas, som ju mer
förvriden och onaturlig den är, ju
mer förvåning och uppmärksamhet
väcker den. Vi få gå tillbaka till
Mozart för att drömma om det
klassiska skönhetsidealet, om
melodiens genius, om Elysiums glädje.
Mozarts musikhistoriska
betydelse och korta, men
växlingsrika lif, må här med några ord
framhållas. I namnet Mozart
förenas det högsta och ädlaste af tre
stora kulturländers tonkonst. Den
tyska, italienska och franska
musikens utveckling å skilda banor
och områden var en särdeles
gynnsam omständighet vid Mozarts
framträdande. I det katolska
Italien och det protestantiska
Tyskland hade den andliga musiken
genom Palestrina, Bach och
Hän-del nått sin högsta utveckling, i
Tyskland hade den själfständiga
instrumentalmusiken genom Haydn erhållit rikare
former och uttrycksmedel, och såväl inom de italienska
och franska som tyska skolorna visade den hastigt
uppblomstrande operan utvecklade former och
nationella drag — den italienska skolan med dess
förhärskande formalism och melodik samt dess beräkning
på vokala verkningar, den franska med dess djupare
dramatiska syften och deklamatoriska stil samt den
tyska med dess grundliga harmoni och uttrycksfullhet.
Ätt samla dessa spridda strålar, att till en enhet
sammansätta tonernas konst blef Mozarts mission. Han
representerade icke endast de olika nationella
riktningarne utan äfven hvar och en af de musikaliska
stilarterna, och var han därför lika stor i den allvarliga
kyrkostilen som i den komiska operan, i konsertstilen
som i kammarmusiken, i den tragiska operan som i
romansen och visan. Därigenom öfverträffade han i
universalitet alla sina föregångare och samtida.
Wolfgang Amadeus Mozart föddes den 27 januari
1756 i Salszburg i Tyrolen, där hans fader Leopold
var vice kapellmästare hos ärkebiskopen. Leopold
Mozart var en duktig musiker, en utmärkt lärare samt
en praktisk världsman, och ägnade sig förträfflligt till
att uppfostra och utbilda den begåfvade sonen.
Tillsammans med sin flera år äldre syster Maria Anna
(Nannerl) erhöll Mozart sin första pianoundervisning
af fadern, som vid sonens sjätte år fann båda eleverna
så försigkomna, att de kunde uppträda offentligt.
Resan gälde först München, sedan Wien, och på båda
ställena skördade de unga virtuoserna det största
bifall. Kort efter återkomsten till Salzburg beslöt man
företaga en ny resa och denna gång till Paris, där den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
