Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 25. Den 18 Mars 1906 - Edvard Welander. Af Gösta Åhman - Svenskt sändebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDVARD WELANDER.
AF MED. LIC. G. ÅHMAN.
Professorn i syfilidologi vid Karolinska institutet
i Stockholm, medicine doktor Edvard Welander fyllde
den 4 mars 60 år. Då H. 8. D. med anledning häraf
nu meddelar hans porträtt, torde det vara lämpligt att
kasta en blick på denne märkesmans, såsom vi vilja
hoppas, ännu långt ifrån afslutade lefnadsgärning.
Welander kom genast såsom nyblifven läkare i
början af 1870-talet att ägna sina krafter åt studiet af
de veneriska sjukdomarna, hvartill han fick anledning
i egenskap af läkare å Stockholms stads och läns
kurhus och vid allmänna garnisonssjukhuset. Några år
var han äfven bataljonsläkare vid Andra lifgardet.
Från 78 till 88 var han läkare vid Stockholms
besiktningsbyrå och gjorde under denna tid med sitt
lefvande och människovänliga intresse de iakttagelser
och studier öfver prostitutionens sociala orsaker och
hygieniska vådor, som sedan fingo uttryck i en lång
serie af skrifter med värdefull statistisk utredning.
Medicine doktor blef han 1880 och docent i
Syfilidologi 1884, öfverläkare för det då nyinrättade stora
sjukhuset S:t Göran 1888 och professor 1894. Yttre
utmärkelser hafva ej saknats; Welander är bland annat
ledamot af Kungl, vetenskapsakademien.
Welander åtnjuter internationellt rykte såsom
vetenskaplig forskare och skriftställare i sitt fàck. Här
kan ej vara lämpligt att uppräkna den långa rad af
vetenskapliga afhandlingar och uppsatser hvarmed han
riktat litteraturen, men något af det märkligaste torde
dock böra nämnas. I början af 1880-talet började
Welander de undersökningar om "kvicksilfrets
upptagande i och afskiljande ur människokroppen", som
publicerades i Nordiskt Medicinskt arkiv. 1886. Denna
grundläggande undersökning efterföljdes under årens
lopp af en hel serie andra som i sin ordning gåfvo
anledning till en massa kontrollerande arbeten Europa
rundt, hvilka senare i allt väsentligt bekräftat
Welan-ders undersökningsresultat. Härigenom har vår
kunskap om kvicksilfrets absorption och elimination ur
människokroppan och om dess biverkningar på njurar
och andra organ blifvit väsentligen fullständigad och
denna vår kunskap är nu af elementärt grundläggande
natur i specialistens åskådningssätt. Dessa
undersökningar gåfvo äfven rent praktiska resultat i afseende
på behandlingstekniken i det att de föranledde såväl
i Sverige som utomlands en del bekväma
modifikationer af den utvärtes kvicksilfverbehandlingen, hvilka
i lämpliga fall vunnit användning och erkännande.
På sjukhuset S:t Göran utbildade han sin s. k.
"värmemetod", hvilken har befunnits särdeles
användbar på sjukhus och sparar mycken tid.
Mycken uppmärksamhet har Welander ägnat
prostitutionsfrågan och de åtgärder som kunna och böra
vidtagas för att freda samhället från de veneriska
sjukdomarnes ohejdade spridning. I en massa uppsatser
och föredrag i Svenska läkaresällskapet har Welander
gent emot den s. k. "federationen" häfdat samhällets
rätt och plikt att ingripa och genom ett kontrollerande
öfvervakande efter förmåga begränsa vådorna af den
yrkesmässiga prostitutionen. Under denna kamp mot
federationen leddes Welander in på ett rent
medi-cinskt-historiskt författareskap och sålunda tillkommo
hans "Blad ur prostitutionens historia i Sverige" och
"Bidrag till de veneriska sjukdomarnes historia i
Sverige", den förra en stridsskrift sammanfattande hans
polemik mot federationen, den senare ett klassiskt
historiskt verk af bestående värde. Welanders
författareskap sträcker sig för öfrigt öfver de flesta
områden af hans fack, äfven in på hudsjukdomarnes.
Sedan många år är han en af de flitigaste
medarbetarne i "Archiw für Dermatologie und Syphilis" som
utges i Prag och är den förnämsta facktidskriften i
Europa.
I de internationella kongresser som under årens
lopp hållits för att utreda prostitutionsfrågan har
Welander alltid varit en ifrig deltagare och af den
kom-mittée som för närvarande arbetar för att i vårt
fädernesland ordna prostitutionens reglementering på ett
såväl ur humanitär som hygienisk synpunkt mera
tillfredställande sätt är han den mest framstående
ledamoten.
Som akademisk lärare har Welander nu en rätt
lång bana bakom sig. Tyvärr är den kliniska
undervisningen i hans ämne långt ifrån tillfredsställande
ordnad och det är egentligen endast den unga staben
af f. d. assistentläkare som till fullo veta hvad han
varit såsom lärare. Nyblifna licentiater hafva alltid
täflat om äran och fördelen att få blifva hans
underläkare och har han därför ställt rätt höga kraf
på sina adepter, men så har han också gifvit dem långt
mer än han tagit. Förutom en grundlig utbildning
har han äfven förstått meddela dem sin egen kärlek
och entusiasm för läkarekallet. Från hans klinik och
under hans ledning hafva hans lärjungar i
facklitteraturen blifvit i tillfälle att publicera månget värdefullt
arbete.
Att Welanders stora rykte som vetenskapsman i
förening med hans blida människovänliga väsen skulle
förskaffa honom en stor privatpraxis vid sidan af hans
verksamhet som akademisk lärare och sjukhusläkare
är naturligt och det är då lätt att förstå att
arbetsbördan stundom till men för hans hälsa öfverstigit måttet
af hans krafter.
I sin praktiska läkareverksamhet liksom i sitt
författareskap har han uppställt som sitt mål icke
allenast att hjälpa, utan framför allt att förekomma. Det
hem för hereditärsyfilitiska barn som han åstadkommit
var alltid en af hans favoritidéer. Dessa barn äro
nämligen icke allenast själfva beklagansvärda, utan
äfven en stor social fara, då de utan ett sådant hem
i trångbodda bostäder med s. k. "inneboende" etc.
eljes med nödvändighet skulle sprida smitta. Tack
vare Welander har nu detta hem i Stockholm redan
många år utöfvat en utan tvifvel välsignelsebringande
verksamhet.
Mycket vore att tillägga, men ofvanstående strödda
data torde vara nog att förklara att Sveriges läkare
och alla som känna hans lifsgärning, nu med
tacksamhet, stolthet och glädje lyckönskat vår berömde
landsman till de uppnådda 60 åren.
Gösta Åhman.
SVENSKT SÄNDEBUD.
Till svensk
minister i S:t Petersburg,
efter grefve H.
Wrangel som förflyttats
till London,
förordnades den 12 mars
öfversten och chefen
för F.
Lifgrenadier-reg. Edvard
Brändström, som
samtidigt utnämndes till
gen.-major i a. Född
1850, var 85—91
militärattaché i
Petersburg, alltifrån hvilken
tjänstgöring B.
ansetts gifven till
någon framstående
diplomatisk post.
Efter portritt. Kliché: Bengt Silfversparre.
P. H. E. BRÄNDSTRÖM.
– 394 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
