Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26. Den 25 Mars 1906 - Vitalis Norström. Af Hjalmar Harald - Tvenne märkliga dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
ligiositet, som trifves i hvitmenade kyrkor på näset
vid sjön i en omgifning af "furornas dystra
sorgemusik". Religiositeten i vårt folks kyrka!
Folk och kyrka. Dessa orden i samband med
religiositeten klinga icke nog modärnt
individualistiskt, men de modärne forskarne i religionens väsen,
religionshistorikerna, skola nog tillerkänna denna
ståndpunkt en högre modärnitet än modärnitetens
målsmän på de litterära torgen. De skola hälsa den
svenske filosofen, som sin man och med dem som
edsgärdsmän skall han fria sig från beskyllningen att
vilja göra tänkandet till trons tjänarinna, som lätt den
kan misstänkas för, som i vördnad böjer sitt hufvud
för de historiska makterna.
De historiska makterna, ja, och den historiska
vyen på tillvaron det är Vitalis Norströms "patos"
och därigenom är han i djupaste mening modärn i en
tid, som har att stå på 18:de seklets skuldror, men
icke att sitta vid dess fötter. Att häfda dessa makters
och denna åskådnings berättigande, det är hans
vetenskapliga, hans filosofiska, uppgift. Och att häfda
det, så att både den i historien verkande lefvande Guden
och naturvetenskapens hedniska härskarmakt får sitt.
Till Canossa gå vi ej! Och vetenskapen ej till Tomas
Aquinas. Vi lefva efter, ej före Copernicus och Kant.
Naturvetenskapens rätt får ej trädas för nära.
Inom sin S’är, skyddad för intrång utifrån, må den
lefva fritt liksom i den svenska ståndsförfattningen de
"materiella stånden", borgare och bönder vid sidan af
de förnämare adel och präster.
"Naturvetenskapens själfbesinning" har utfört
detta redan. Dess af mekanisk kantalitet förbundna
atomer äro icke realiteter allra minst den enda sanna
verkligheten. De äro vetenskapliga hjälpmedel lika
väl som juridikens fiktioner. En atom är lika litet en
verklig minimalt liten massa, en massindivid, som ett
bolags juridiska personlighet är en verklig, en
individuell personlighet. Men de äro båda, den
naturvetenskapliga fiktionen lika väl som den juridiker,
människoandens skapelser för dess syften.
Men godtyckliga skapelser äro de ej.
Vetenskaperna ha hvar och en sin historia inflätade i det
allmänna historiska förloppet och bundet i
nödvändighetens länkar af detta. Bundna af den
nödvändighet, som uppstår när viljan af flere möjligheter gjort
en verklig och därefter de andra icke verkliga och
icke möjliga. De vetenskapliga tankeformerna äro
resultatet af människoandens anpassning efter
verkligheten i sin sträfvan att behärska denna.
På detta sätt får vetenskapen sin objektivitet, sitt
oberoende af den mänskliga individens subjektiva
godtycke, och denna objektivitet, hvilar yiterst på det stora
historiska sammanhang, hvari vi alla äro inneslutna.
Och härmed vill jag sluta dessa pänndrag till en
frihandsteckning öfver Vitalis Norström. Jag kan
synas ha tagit min uppgift lättfärdigt, när jag helt
lättvindigt sökt peka ut från fjälltopp till fjälltopp, dit
Vitalis Norström fört oss, den väg han med tung
möda vandrat öfver branter och brådjup. Jag vet, att
jag ej härmed gifvit mycket och alls intet för
vetenskapligt förestående af Norström. Hvad jag har gifvit är
en glimt af den Norströmska tankens reflex på en
hängifven lärjunges själ och därmed har jag ju gifvit
indirekt litet af Vitalis Norström själf. Och mer kan
knappast den stora allmänheten få. En karaktäristisk
skiss har jag velat ge. På den må ingen lägga
vetenskapliga vinkelhakar och söka mäta vinklar s*mt
bestämma afstånd och skärningspunkter vid Vitalis
Norströms tankelinjer. De krafven skall mästaren själf
mäta om det blir honom förunnadt att ge yttre form
åt den slutgiltiga inre enhet, han vet med sig ha
vunnit åt sin filosofi.
Hjalmar Harald.
TVENNE MÄRKLIGA DÖDSFALL.
Den 17 mars afled i Stockholm f. bibliotekaren vid k. biblio.
teket, Harald Wieselgren, född den 2 nov. 1835. Student i Lund
52, aflade W. kansliexamen 54 och ingick därefter som e. o.
amanuens vid k. biblioteket i Stockholm, men återvände till Lund och
promoverades till fil. d:r 56. Han var sedan lärare, t. f.
konsistorienotarie o. s. v., ägnade sig 56—57 i Paris åt arkivforskning,
inträdde åter i k. biblioteket, förordnades till andre amanuens 58,
Foto. Jotuuon. Gbg Kliehi: bengt änlftvrtparrt.
HARALD WIESELGREN. †
utnämndes till posten 61 och blef s. å. förste amanuens och 77
bibliotekarie, på hvilken post han verkade till afskedstagandet år
1900. W. var äfven i 13 år bibliotekarie hos hertig August af
Dalarne.
I besittning af djupgående historiska kunskaper har W. som
skriftställare särskildt gjort sig ett namn inom den biografiska
konsten. Han redigerade 57—65 "Svenskt biografiskt lexikon. Ny
följd", 66—79 "Ny ill. Tidning", har utgifvit stora biografiska arbeten
om Lars Johan Hierta och Cavour samt
flere band med mindre biografer. Ingen
svensk har som W. kunnat i
biografiens form kort o. skarpt teckna en
person på ett lefvande och belysande sätt.
W. verkade för öfrigt i yngre år för
folkupplysning. Som en af sällskapet
Iduns stiftare och dess "sekreterare",
d. v. s. allt i allom, sedan 62 gjorde
W. sig populär i vida kretsar. Hans
förmåga att hålla kvicka och roliga tal
var också allenastående, och en stor
humorist var han alltid.
Af utprägladt frisinnadt skaplynne
var W. en man för sig, som icke krökte
rygg för någon. Han var en af
hufvudstadens mest kända och omtyckta
personer, och vännen Haralds bortgång
har vållat sorg och saknad hos många.
H. 8. D. har tidigare bringat
helsidesporträtt.
Som vi i senaste n:r nämnde afled
den 12 mars skådespelerskan fru
Helfrid Kinmansson, f. Torsslow, och
meddela vi här ett senare porträtt.
—411 —-
Efter porträtt. Klichë: Bengt Silfversparre. -
HELFRID KINMANSSON. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
