Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 8 April 1906 - Det nyaste Uppsala. Af W—r S—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAC.
DET NYASTE UPPSALA.
Heidenstam har visst någon
gång sagt, att Uppsala
öfvervägande verkar tysk småstad.
Denna definition på den
urgamla bildningshärden vid Fyris
är nog också ganska träffande.
De ledsamma gatuprofilerna
med sina låga stillösa hus utan
ålder leda minsan icke vandrarens
tanke till det faktum, att den mark
han trampar är i eminent mening
historisk. Det finns alltför få
gränder med grönfuktade höga
plank, bakom hvilka mossiga
päron- och äppleträd fälla sina
hvita blommor under de ljusa
vårnätterna, allt för få
minnestaflor, som komma främlingen att
i stilla eftertanke häjda sina steg.
Öfverhufvud taget allt för få
monument öfver den gamla
lärdomsstadens lysande förflutna, dess
insatser under seklerna i
vetenskapens världshistoria. Jag har
aldrig lyckats upptäcka mer än
en enda fläck, som i alla väder
och under alla årstider tycks mig
äga makten att stämma fantasi
och känsla i historisk samklang — den geometriska
månghörning, hvilken begränsas af Gustavianum,
Ärkebiskopshuset, Odinslund, Trefaldighetskyrkan,
Värmlands nation, Skytteanum och Domkyrkan.
Den öfriga öknen af sten och trä, i hvilken för
några år sedan endast funnos några få oaser —
slottet och ett par nationspalats — har emellertid på
senare tider fått ett öfverraskande stort antal nya
hvilopunkter för ögat.
När det första moderna stenpaläet — ett litet
mästerverk i svensk herregårdsrenässans — växte upp
i elegant hvit resning bland Agatans banala
"sten-upplag", var det liksom de goda Uppsalaborna fingo
ögonen öppna och sågo att de voro nakna — på
skönhet. Och sedan — — —
Ja, den som icke varit i Uppsala på senare tider
måste förundra sig. Bankpalats i ädel och värdig stil,
institutionsbyggnader utan ett spår af sömnväckande
linjestelhet, för att icke tala om de nybyggda och
restaurerade privathus, hvilka icke kunna annat än
glädja ett vaket
skönhets-sinne.
Frågar man så
en hederlig
Up-salabo, hvem
som är mästaren
till den eller
den nya
byggnaden, kan man
vara säker på,
att bemälde
herre med ett
belåtet uttryck
lakoniskt svarar:
Stenberg.
Äfven om
detta skulle vara
sanning med
modifikation,
eller rent ut
sagt lögn, har
dock den
mannen urder de
fem år ha ar-
ea. KiMf: Bengt Silfversparre.
TURE STENBERG.
Det nyaste Upsalas" arkitekt.
FOLKSKOLENYBYGGNAD I UPPSALA. Arkitekt:
betat på Fyrisstadens försköning,
uträttat så mycket, att hans namn
funnit ett orubbligt Fäste i det
allmänna medvetandet. Lika
populär som hans resliga gestalt är
ute på gatorna och i
umgänges-lifvet, lika populära ha också
"Stenbergs hus" blifvit bland alla
som glädja sig åt gamla Uppsalas
yttre utveckling.
De egenskaper som
känneteckna Ture Stenberg som
skapande arkitekt, ha synts mig vara
en vaken blick frigjord från
akademiskt trånga synpunkter, en fri
och ädel smak för formens icke bara
skönhet utan äfven anpassning
efter omgifningen, grundlighet samt
en nästan öm omsorg om äfven
d5 minsta detaljers fulländning.
Dessa egenskaper ha också på
ett eklatant sätt kommit till synes
vid de af honom för en tid sedan
afslutade restaureringsarbetena på
Uppsala slott, hvilka skaffat
länsstyrelsen moderna ämbetslokaler.
landshöfdingen en furstlig
"statsvåning", och ur en gapande
förödelse framtrollat en af de vackraste salar i Norden,
den här afbildade landstingssalen, en storslagen
komposition i Johan 111:s stil med tak och väggar i hvit
stuck efter mönster, hopsamlade från Kalmar slott
och Katarina Jagellonicas grafvård i Uppsala
domkyrka. Vidare kunna antydningsvis påpekas
representationsvåningens charmanta gemak med kolossal
-spislar af täljsten, grekisk och italiensk marmor, de
siden imiterade väggarne med svenska konungaporträtt,
de magnifika marmortrapporna, de i smakfulla
lapidar-mönster inlagda förstugorna och trappafsatserna saml
den nyuppförda terrassen af rödaktig Upplandsgranit
med dess ståtliga entré.
Som ett synnerligen välförtjänt erkännande af dei
insiktsfulla at bete han nedlagt vid den pietetsfulla
restaureringen af det gamla Wasaslottet, erhöll
arkitekten Stenberg vid senaste decemberstjärnfallet
Nordstjärneorden — en sällsynt utmärkelse för en arkitekt
utan "officiell" ställning.
Ture Stenberg
föddes den 20
januari 1863.
Efter aflagd
mogenhetsexamen
vid Norrköpings
högre allmänna
läroverk 1882
vann han
inträde vid
Tekniska högskolan 1883 samt
aflade
afgångsexamen viddess
fackskola förär
kitekter våren
1887.
Stugan blef
honom
emellertid för trång här
hemma, och
samma år
"krossade" han At
lanten för att i
luictJ: Bengt SUfvertpam.
T. Stenberg.
— 449 —
Efter porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
