Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30. Den 22 April 1906 - En målare med trollpensel. I. Af Sam Arsenius - Afliden författare - Bortgången djurskyddsvän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAC.
Omöjligt att upptäcka ett enda parti, som tydde
på genomlefvade svårigheter, eller att "anden",
säkerheten, själftilliten en enda halftimme skenat bort ifrån
mästaren; intet var öfverarbetadt, påmåladt, tjockt,
skrapadt, färgen låg lätt och klar, men ändå
tillräckligt täckande, utan att det fanns tecken till lösligt
akvarellmaner, tält och fandukar lyste i nobla,
genomskinliga, skära toner och äfvenså allt det ljusa, bleka
gula, gröna, röda och blå på saracenernas
pumpfor-made turbaner och veckrika dräkter.
I denna jättebatalj, som genomkämpades lika
stormande öfverallt, fanns det bestämda ljuscentra, vissa
grupper, som särskildt fångade genom härrskande färg,
och ljusstyrka och innehåll. 1 dalgången bakom
kalifens moskélika tält syntes hofvets, ståthållarnas,
uppvaktningens skära tält, hvilka den saracenska
lifvak-ten i klara dräkter och på hvita hästar försvarar med
ursinnigt raseri. Strax nedanför till vänster försiggår
en icke mindre mördande strid emellan som det
synes förnäma musulmän och praktfullt rustade riddare,
många beridna å glänsande hvita hästar, och så till
höger drottningen som hufvudfigur och hennes
hofdamer, alla ljusa och med solskimmer öfver sig.
Hur underligt att på denna till omfånget
begränsade träskifva kunna framställa allt detta, ettblad
urvärldshistorien, som — om det än med hänsyn till dräkter
och annat icke var historiskt troget och delvis flyttadt
fram till konstnärens egen epok, — efter hand, som man
hann att reda upp detsamma, talade som skrifvet
om ett fullkomligt öfverrumplande anfall på en stor
härs hufvudläger, som upplöste sig i ett bestämdt stra-
tegiskt läge — man uppfattade anfallen i fronten och
samtidigt en kringgångsrörelse af de turbanbekläddes
högra flank — och vissa bestämda stridsgrupper, och
som försäkrade om, att frankernas täta, djupa legioner
skulle krossa dessa oregelbundna, spridda
rytteri-choquer. Hur beundransvärdt att kunna gifva denna
massverkan, dessa krigarhorder, hvilka likt lavafloder
vältra ned efter bärgen, detta myrstacksvimmel, som
efter hand uppdelar sig i olika tablåer, samlande och
upplösande sig om och om igen, likt millioner
våg-ryggar, sammanhållna och uppgående i en hel hafsyta.
Hvilka urmakarögon, hvilket munktålamod, hvilka
utmärkt hopsatta pänslar ägde icke denne mästare,
som endast får några rader eller intet i våra
konsthistorier, inför hvars taflor intet kopieringstaffli syntes
uppställdt — det var icke lönt för någon att försöka
göra en afbildning — och framför hvilka jag icke
behöfde frukta att finna platsen upptagen, ty de sutto så
i hörnet att det var lätt nog, äfven för ögon, vanda
att späja efter museumsväggar, att halka förbi.
Han måtte nått en elefants ålder denne Brueghel,
en lång lifstid enbart att arbeta in tekniken, och en
lika lång att måla bataljen! Kanske hann han aldi ig
med att måla något annat, och denna tafla kunde ju
vara alldeles tillräcklig för ett långt målarlif, för att
låta hans namn fortlefva i tidernas tider, och för att
skaffa honom stort utrymme i konsthistorierna! Så
ungefär voro mina tankar, — jag hade alldeles glömdt
att subtrahera ned hans ålder från namnplåten å
taflan — då jag efter en halftimme eller mer kunde slitta
mig ifrån mästerverket. (Forts.)
i Kristiania framförde vårt beklagande och vår ursäkt för det
ledsamma misstaget. Som af notisens innehåll i H. 8. D. framgick,
var den skrirvtn till Kiellanos purträ.t ehuruväl ett flertal fatala
omständigheter medverkade till fe’eU begående.
AFLIDEN FÖRFATTARE.
BORTGÅNGEN DJURSKYDDSVÄN.
ALEXANDER KIELLAND.
rvixenf: Bengt Silfversparre.
I vårt senaste nummer förekom ett beklagligt misstag i
hvilket vi här bringa rättelse. Vi meddelade porträtt af den norske
författaren Arne Garborg, under förmälan att han nyligen aflidit
i Bergen, medan vi härined afsåg den jämväl norske författaren
Alexander Kielland. Vi bringa nu riktigt porträtt och vilja nämna
att — så snart misstaget märktes — vi genom Svenska
Telegrambyråns ytterst välvilliga förmedling fick meddelande härom spridt
till prässen i landet liksom vi direkt genom Norsk Telegrambyrå
Den 3 april
afled i
Stockholm fru Beata
UlrikaJosefina
Varenius, enka
efter
general-krigskommissarien Varenius,
i en ålder af
75 år.
Fru V. har i
många år utöfvat
ett energiskt arbete
i djurskyddssakens
tjänst. Hon
stiftade Svenska
kvinnoföreningen för
djurens skydd, där
hon sedermera i 25
år varit ordförande.
Genom denna
förenings åtgörande,
där fru V. var den
drifvande kraften, grundades andra föreningar, t. ex. bland
skolbarn på många ställen i landet, till djurens skydd. Otaliga
skrifvelser och småskrifter med framhållande af djurskyddssakens
vikt har genom fru Varenius’ försorg spridts i Sverige. Desslikes
har i samma syfte föredrag och slaktkurser anordnats.
Outtröttligt verksam har fru V. utöfvat ett på många sätt gagnande
arbete i den praktiska folkupplysningens tjänst.
Efter porträtt. Kluvit Bengt Silfversparre
B. U. J. VARENIUS. †
— 485 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
