Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 32. Den 6 Maj 1906 - En målare med trollpensel. II. Af Sam Arsenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MÅLARE MED TROLL PENSEL. II.
FÖR HVAR 8 DAG AF SAM ARSENIUS.
Knappast har jag tagit två steg åt sidan förrän jag
upptäcker hans namn på en mindre tafla "PAir" och
strax invid en till med påskrift "La terre ou le
paradis terrestre". Båda voro i samma dimensioner,
ungefär 70 cm. i längd och 40 cm. i höjd.
Paradiset hade mycket gemensamt med Bataille
d’Arbelles. Icke till ämnet, ty där var det strid,
stormande strid, här frid, vindstilla, Edén. Påfågeln
släpade sin stjärt öfver lejonets ram och dofhjorten
hvilade stilla, fastän panterns svans svängde vid hans
sida. Gemensamheten låg i färgskalan, i den med
"divinatorisk finhet" förda penselspetsen, i rikedomen
på detaljer, på innehåll, på dessa outsinliga
möjligheter att hitta nytt, att upptäcka.
Öfver landskapet bredde sig mycket af paradisisk
fägring, oaktadt det icke var någon specielt exotisk
nar, kvistar och vanliga släta löfträdsblad, som endast
gifvit honom tillfälle att framställa konturerna,
midtel-nerven och mera hel belysning, utan han hade gått
betydligt mera inveckladt tillväga. Citroner, äpplen och päron
lyste på grenarna, storbladade slingerväxter klängde
efter stammarna, med tandade, flikade och urnupna
blad, på hvilka ett nät af nerver förgrenade sig,
vin-rankor snodde sig upp mot topparna, med svällande
klasar, på hvilka hvarenda drufva var uttagen och åt
hvarje särskildt blad hade han förlänat olika bildning,
läge och partiell belysning. Rosor, hvita och röda,
äntrade i vinets följe, knoppande och mera öppnade,
med hundratals kronblad, med mossa och taggar på
de böjda stjälkarna.
Han hade icke ödslat med frukterna, icke låtit
dem titta fram öfverallt, icke dekorerat sina träd så
Kliché: Kern. A.-B. Bengt Silfver»parre ATHlm—Gbg
»LA TERRE OU LE PARADIS TERRESTRE» AF JAN BREUGHEL. I Louvren.
flora, hvarken sagopalmer eller blommande mango, som
lämnat förebilder till vegetationens typer.
Taflansmidtel-del upptages af en dunge med yppigt utväxta träd,
hvilkas bladmassor möta och slingra sig i stammar
och grenar, som stiga upp från taflans båda sidor,
bildande hvar sitt hvalf omkring midtelgruppen.
Genom dessa synes luften klar och uppvärmd, soliga
ängder och lummiga parker förtona i blåa
harmonier.
Steg man några steg tillbaka, verkade dessa
trädgrupper med en beslående must och helhet, när man
nära inpå följde rundt desamma uppenbarade sig en
detaljernas mångfald, ett utförande i det allra minsta
som var fullkomligt ofattbart drifven.
Här hade målaren icke blott frossat eller snarare
späkt sig i det fin-finaste uttagande af stambark, gre-
som människor i allmänhet pynta sina julgranar efter
öfverlastandets och den symmetriska fördelningens
principer. Han hade koncentrerat. I högra kanten
och efter den öfre hade han anbringat flockar af
rosor, drufvor, och belysta citron- och päronbehängda
grenar, så att de bredde sig till en guirland, en
taflans egen omramning.
I förgrundsplanet växte blomster af mångfaldiga
slag. Liljeväxters praktfulla kalkar, vallmons lysande
kronor, riddarsporrar och stormhattar höjde sig på
långa stänglar eller böjde sig öfver tulpaner, narcisser,
konvaljer, och otaliga andra arter. Man kunde
studera som i en botanisk trädgård, söka bladformer,
blomställningar, blomhyllen, pistiller och
honungsgöm-men, och säkerligen skulle mången botaniker i dessa
samlingar finna lika noggranna detaljer som på de
— 517 —
(Forts. o. slut fr. n:r 30.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
