Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 37. Den 10 Juni 1906 - Hos jesuiter. Af Mari Mihi - Bombattentatet i Madrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
delgifva dem en bråkdel af sin kunskap för att tiga
med resten.
Skolan var inrättad fullkomligt efter engelskt
mönster, en slags kastiljanskt Eton eller Harrow med
gossarna helinackorderade. Utom lärosalar och
sofrum fanns där en mängd lokaler för zoologiska,
botaniska och kemikaliska samlingar, ett särdeles
rikhaltigt bibliotek, ett vackert kapell, uppfördt i gotik,
liksom alla de andra byggnaderna.
Medan vi vandrade omkring i kollegiet, kom då
och då någon liten bråkig och klarögd parfvel
springandes för att tala med rektor, för att fråga honom
om något eller för att rapportera något viktigt, någon
benig lixa, som inlärts eller någon seger i bollspelet.
Och rektorn nickade och smålog och klappade dem
på hufvudet och tyckte att det var bra. Det framgick
alldelts tydlige, att detta förhållande af otvungenhet,
af förtrolighet, af gemensamt intresse i lek och arbete
var det karaktäristiska för uppfostringmetoden.
Jesuitfäderna draga ungdomens hjärtan till sig
och behålla dem. När ynglingen vuxit till man och
gått ut i striden, så påminner han sig de lyckliga
barndomsåren samt återvänder då och då till sina
fordna lärare för att smekas af en fläkt af
morgonfriden, för att finna stöd och råd eller för att säga
till dem: befall och jag lyder! — På detta sätt
skapas den spanska hög-klerikalismen.
Här och hvar i salarna hängde porträtt af män,
omgifna af eldslågor, män med utstungna ögon eller
afhuggna lemmar. Jag förmodade att detta var
fantasibilder af fordna troshjältar, medeltida helgon och
undergörare.
— Åhnej, forntiden tillhörde de ej änJå, menade
Boyesen. Somliga af dem voro knappast äldre än
jag. De äro martyrer, som generalen sändt ut till
mörkö lande, till Tibet och Afganistan, till Borneo
och Abyssinien, män hvilka dödt för sin tro, såsom
så många tusende af oss gjort och komma att göra.
Och han korsade sig inför martyrernas bilder!
En månad förut hade jag en afton suttit i en
salong vid Rue de Candolle i Genève hos m:me
Bo-grade-Plékhanoff, hustru till de ryske
socialdemokraternas ledare. Vi hade talat om Leo Deutsch, som
nyligen utgifvit sin bok "Sexton år i Sibirien", och
om fader Gapon, hvilken passerat Geneve några
dagar förut, och hvilken madame förklarade vara en
individ alldeles utan betydenhet, en aktör, som under
en timme spelat en stor roll på en märklig dag och
som därför erhållit en viss sensationell ryktbarhet.
Så tog hon fram ett album och visade mig sina
ungdomsvänner, sina kamrater, studenter och
studentskor vid Petersburgs universitet. Där var en ung
flicka, som nyligen dödt på Sachalin, där Pierowska,
som hängdes efter Alexander Il:s mord, där Krapotkin
själf, där en som afrättats i Odessa, här en annan
som gick till döden i Kieff, dessa två sitta på
Schlüssel-burg och man vet ej ens om de ännu lefva . . .
Begåfvade, älskvärda, ofta gynnade af yttre
omständigheter, rikedom, skönhet, en social ställning,
hade de kunnat gå den jämnaste och angenämaste
väg genom lifvet. Men detta var den enda vägen
för dem!
Och jag kunde inte underlåta att jämföra
jesuitmartyrerna och nihilisterna, korsets och den röda
fanans stridsmän, så lika och dock så olika. Hvad
var det som kom dem att välja vägen till döden, att
gå den en i sänder, att spela sin roll, att förkunna
sitt evangelium, att kasta sin bomb?
Ack, hvad är det väl, som drifver målen in i
ljuslågan för att dö där!
- fotografi.
BOMBATTENTATET I MADRID: D*t fönster (X) genom hvilket bomben kastades.
Klichi: Beitff? SQfnergparr*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
