Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 42. Den 15 Juli 1906 - Newyork-dramat - »La Milo»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEW YORK-DRAMAT. — »LA MILO».
Ef^j^m. Mrs EVELYN THAW,
för hvilkens skull hennes man, millionären Thaw, under en
varieté-förestäl ning sköt arkitekten White. Den unga damen, hvilken
anses vara en af Amerikas skönaste kvinnor, var som miss Nesbit
modell och statist och hade därvid gjort den, efter hvad som
säges, illa ansedde Whites bekantskap under förhållanden som
den äkta mannen nu velat hämnas.
EN MODERN VENUS I LONDON.
BREF TILL H 8. D.
Sedan flere månader har "the talk of London"
varit den å Pavillion vid Piccadilly Circus
uppträdande "La Milo", en ung dam, som gör anspråk på
att äga en figur, den Venus själf skulle hafva
afun-dats henne.
"La Milo", under hvilket artistnamn döljer sig en tjugoettårig
australienska vid namn Montague, uppträder å scenen i e t flertal
poser hämtade frän bekanta skulpturverk för att på detta enkla
sätt bev sa sanningen af sitt påstående. Till yttermera visso
uppgifver hon en del mått, hvilka skola vara "the utmost of
perfec-tion" för en Evas dotter. Det kan ju vara intressant att här
relatera några af dessa formskönhetens påstådda standardmått:
Längd..............5 fo 8 tum
Bys ens omkrets...........37V2 „
Höfternas omkrets..........42 „
Midjans d:o ..........26 „
Höjd från foten till höften.......38’/2 „
Lårets omkrets............26
Fotens längd.............9
Längd af armen från skuldran till handleden 27
Öfverarmens omkrets.........12
Underarmens d:o .........93/é „ o. s. v.
Den närvarande årstiden är en relativt dålig tid för Londons
teatrar och varietéer, då "säsongen" är öfver och alla som det
kunna hasta ut till badorter och landtställen från Londons kvafva
gator och dammande parker. Men då vi härom kvällen tittade
in på Pavillon på dess direktörs mr Frank Glenisters vänliga
inbjudan, för att skåda den sköna uppenbarelsen, öfverraskades vi
af att finna salongen fullsatt. Jojo, det är här precis som det
var i Stockholm i våras med miss Duncan-febern. Skapelsens
herrar voro naturligtvis i öfvervägande antal, tydligen finnande
aftonprogrammets "clou" en lämplig rekreation efter cdtyarbetets
mödor.
När n:o 14 visades å den elektriska annonstaflan gick ett
sorl genom salongen, i och med att ridån gick upp, visande en
parkinteriör med en sofvande tramp å ett säte. Bakom denna
varelse stod en staty af Psyche badande sig i morgonsolens första
strålar. Illussionen var mästerlig. Att den orörliga figuren å
piedestalen var en lefvande människa, var svårt att förstå. La
Milo måste hafva gipsat sin kropp, ty icke ens det hårfina nät,
som spänts mellan salong och scen kunde hindra en minutiös
undersökning af "materielet", hvilket onäkligen bestod af gulhvit
gips. Några sekunder — och ridån gick ner. Kraftiga applåder
följde, men från ett par håll långt bort i radernas djup
förnum-mos några hush — hush! Så följde med koita pauser en hel
serie statyer af hvilka vi särskildt minnes Hebe, Venus di Medici,
en bacchant och Venus Milo. I den senare posen hade en
utmärkt bra illusion åstadkommits genom påtagandet af svarta
handskar, hvilket mot en svart bakgrund framställde armarna
som afnuggna.
Med ett ord, hvad La Milo presterade var en verklig
konstnjutning, och då idén därtill är ny och originell, har man att
förvänta en ny "stjärnas" segertåg genom kontinenten.
John.
KlicM: Bengt Silfvenparr*
»LA MILO» som Venus di Medici.
rntografl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
