Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 8 September 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGENS ÅTERFÄRD TILL STOCKHOLM.
Pá återresan till
hufvud-staden efter
västkustvistelsen dröjde konungen en dag
Öfver i Eriksberg, i närheten
af Åby järnvägsstation, för
att besöka drottningen. I
Åby uppvaktades konungen
vid sin ankomst
aflands-höfding Douglas,
generalmajor Uggla m. fl.
Äreportar voro resta på flera
ställen af vägen till
Eriksberg. Den 30 au g. fort-
satte konungen
från Åby resan
till Stockholm för
att åter öfvertaga
regeringen.
ERIKSBERG, där
drottningen den 30
augusti mottog
besök af sin gemål på
återfärd till
hufvud-staden.
KONUNGENS
BESÖK HOS
DROTTNINGEN A
ERIKSBERG: Vid Åby
järnvägsstation.
URSPÅRAD.
FÖR HVAR 8 DAG AF S-d.
Det tjöt i skorstenarne, det slet i fönsterhakarna.
Stormen hade brutit lös. Den svepte om hörnet af
den stora hyreskasern, i hvilken äfven jag hade min
bostad.
Jag låg makligt utsträckt på soffan med en nyss
utkommen bok i handen, men jag läste icke, jag låg
och lyssnade på stormen. Med en känsla af välbehag
svepte jag nattrocken tätare omkring mig. Det var
en skön sak, att en kväll sådan som denna ha ett
hem, ett varmt och ombonadt hem. Och det
skönaste af allt var, att jag kunde hoppas på att få vara
fullkomligt ostörd, ty hvem skulle väl våga sig ut i
ett sådant hundväder?
Plötsligt spratt jag till vid en ringning på
tamburklockan. Dörren, som ledde från mitt rum till
tamburen, stod öppen. Jag låg kvar på soffan med
spända hörselnärver. Gamla Ann-Sofi, husets
trotjänarinna, gick med sin långsamma, litet släpande
gång mot dörren för att öppna. Hon bredde ut
sig i dörröppningen, synbarligen fast besluten att
ingen släppa in. Jag hörde henne mumla någonting
om: "I morgon mellan 11—12". Hon gjorde
samtidigt en rörelse som för att stänga dörren men be-
gick därvid den oförsiktigheten att stiga jämt så
mycket åt sidan att den utanför stående kunde lotsa sig
jn. Utan ett ord steg han in i tamburen, tog med
afsiktlig långsamhet af sina, som jag sedan såg,
klacklösa galoscher, satte ifrån sig paraplyn och lade upp
hatten på hyllan.
Jag hade rest mig från min liggande ställning och
satt och iakttog honom.
Han var af medellängd, svartskäggig, med. något
af vagabond öfver hela sin person.
Plötsligt stod han framför mig och räckte mig
oge-neradt sin hand.
— Tar du emot en gammal skolkamrat så här på
kvällkvisten, fast han just inte är visitklädd?
Han mönstrade sin dräkt med en blick på samma
gång ironisk och godmodig. Den slitna, våta
sommar-öfverrocken satt som fastklistrad på hans magra kropp,
benkläderna voro fransade nedtill och ,den vänstra
skön hade en lång spricka. Jag var så upptagen af
att göra dessa iakttagelser, att jag glömde mina
enklaste skyldigheter mot honom.
Han tog min tystlåtenhet för afslag, såg bittert och
hånfullt på mig och slungade ut sina ord som i tomma luften.
— 774 —
Bfter jotografier^
iQichi; Bengt Silfvenparrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
