Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 13 Oktober 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
och portgluggar bildade någon omväxling i det
sparsamma lefvande materialet. Husväggarna, strukna
med tunnt skär eller flackt ljusblå färg, verkade som
gamla teaterkulisser - bleknade och kantstötta,
obarmhärtigt framdragna ur skräpvindens mögelgömmor,
omildt blottade i middagens magnesiumhvita sol.
Rucklet, som utgjorde den sjuka flickans tillfälliga
bostad, gaf intryck af ytterligt elände. På ömse sidor
om den smala girden stodo tre klafbundna nötkreatur
och ofvanför dessas bäs stirrade några gluggar och
fönster, bakom hvilka människor synbarligen bodde.
1 smutsen på marken krälade två eller tre brunhyade
barnungar, spritt nakna.
Med svårighet balancerade jag mig uppför trappan,
som hängde utanpå skjulets vägg. Det skrek och
knarrade i träet för hvarje steg jag tog, ledstången
lämnade intet stöd utan gaf efter för hvarje pröfvande
försök, vajade och glippade till höger och vänster.
På öfversta afsatsen, stor som skifvan på ett
brädspelsbord, mötte mig kvinnan från Avenida de Mago.
Med trött och likgiltig min förde hon mig in i ett
litet kyffe strax lill höger. . .
Där låg Wanja — tätt under gluggen, som var
täckt med tidningspapper låg hon, magrare, blekare,
eländigare än någonsin. Hon sof; åtminstone voro
ögonlocken slutna, men då jag närmade mig
säng-inadrassen, tittade hon upp. Aningen om ett leende
af tillfredsställelse tände litet lif i blicken. Men
flickans tillstånd var efter allt att döma ytterst betänkligt.
Jag vände mig till kvinnan, som stod bakom:
— Här behöfs ju läkare.
Ett blekt småleende:
Åh, läkare, sennor, äro dyra saker–och
pängar–—
Jag tänkte på Wanjas lotterivinst och började en
invändning, men tystrade inför en rörelse af den
sjuka flickan. — Skrik och rop hördes från gåjden,
en ko råmade hjärtängsligt.
— Satans ungar, mumlade kvinnan och hasade sig
motvilligt ned för trappan.
Wanja och jag voro ensamma.
— Säg sennor är detta i sin ordning, frågade hon
i feberaktig ifver med ögonen hett glänsande, detta,
detta . . . Hon räckte mig ett aflångt papper, som
jag fann utgöra ett kvitto från Banco de Londres å
1000 "pesos, insatta på deposition med en betingad
uppsägningstid af sex månader. De voro placerade
till förmån för en person med namnet Henrik
Zolni-kowsky.
— Jo, min tös, sade jag, det duger nog, det är så
riktigt det kan vara, men . . .
— Det är för honom ... i fängelset ... när han
kommer ut . . . skrif till polismästarn, sennor ... att
han har dem . . . och pängarna växa, ja det blir en
stor summa ... det blir bra . . . bra . . .
— Men du själf? Vi måste skaffa en läkare. Vänta
bara skall du få se.
Wanjas ögon speglade ångest.
— Åh nej . . . nej . . . jag vill inte, inte det. Ty
— rösten sjönk ned till en hviskning — jag tror nu,
att det inte var rätt som han sade. Om man bara
får dö så . . . det är icke slut ... det kommer något
annat . . . något bättre . . . och ... jag är trött . . .
Hennes hufvud sjönk tillbaka, de små fingrarna
började nervöst plocka på täcket och ögonen brunno.
Ja, resten är snart berättad.
Kusken därnere fick strax köra mig till en tysk
läkare, med hvilken jag var bekant. Men det dröjde
en dryg stund innan jag kunde få honom med och
när vi kommo tillbaka till nästet, där den sjuka hystes,
fann jag, att min bortovaro räckt öfver två timmar.
Doktorn hade följt min under vägen lämnade
redogörelse för "fallet Wanja" med ett visst intresse.
— Vill hon icke lefva, kommenterade han, så
mycket sämre!
När vi mödosamt klättrade uppför trappan med den
opålitliga ledstången, hade jag en obestämd aning,
en dof förkänsla af att vi skulle komma för sent.
Så var också förhållandet. Krisen var öfver.
Wanja hade slutat.
SVENSKA MÄSTERSKAPET I
FOTBOLL.
H. H th» STor.KHnLMsritTOORAF niteAii Bengt SU/^ertparre.
uppsalakamraternas (1) och örgrytelagets (2>
målförsvarare.
Årets svenska fotbollsmäslerskap afgjordes i
söndags — den 6 — i Stockholm genom en finalmatch
mellan Örgrytarne och Uppsaliensarne. Kampen, som
motsetts med mer än vanligt intresse på grund af
båda lagens starka träning och tidigare bragder,
utföll så, att Örgrytarne med 4 mål mot 1 häfdade sin
rangplats som Sveriges bästa fotbollsspelare.
Främst af hänsyn till resp. fotografer men äfven af trycktekniska skäl är H.8. D. förhindrad att vare sig utlåna, uthyra f
_■ m eller försälja sina använda klichéer. ■ ■__’
— 27 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
