Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 22 December 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKAS STILLAHAFS-POLITIK.
Den amerikanska flottans färd till Stilla hafvet
tilldrager sig hela världens uppmärksamhet pä grund
af insikten om att det förr eller senare måste komma
till en kraftmätning mellan Japan och den stora
republiken. Förhållandet mellan de båda staterna har
alltsedan rysk-japanska krigets afslutande blifvit sämre
dag för dag, och trots diplomaternas försäkringar om
motsatsen består borta vid Stilla hafvets stränder en
stor och hotande krigsfara, som ingalunda förminskas
genom amerikanarnes beslut att förflytta sin marina
tyngdpunkt från Atlanten. Många försäkra, att denna
åtgärd företages som en direkt följd af den fruktan
för ett japanskt anfall man i Washington uppammat
sedan det i somras såg ut som om den lille gule
mannen skulle på allvar fatta humör öfver de
förolämpningar, för hvilka han gång på gång blef utsatt
i staterna vid Stilla hafvet, framför allt i Kalifornien,
där man icke ville släppa hans barn i de hvites skolor.
Det amerikansk-japanska mellanhafvandet är således
en rasfråga. Det gäller om de hvite eller de gule
skola ha herraväldet öfver Stilla hafvet, och det lider
väl intet
tvifvel, att en
seger för Japan
i ett
eventuellt japanskt-ameiikanskt
krig skulle
medföra en
allvarlig fara för
den hvita
rasens ställning i Asien. — Man får vara glad åt, att både Japan och
Nordamerikas Förenta stater för närvarande ha vid makten folk, som
uppenbarligen icke önska ett krig. Nordamerikanske krigsministern,
Taft, har helt nyligen besökt Tokio och därvid offentligt gifvit starka
uttryck åt sina och sina regeringskollegers förhoppningar om att
tvistefrågorna måtte kunna ordnas på fredlig väg. Blir Taft, såsom många
tro, väld till president efter Roosevelt, torde han från Hvita huset komma
att föra en försonlig politik. Men ingen vet ännu, hur presidentvalet
kan utfalla, och Amerika vill vara beredt på det värsta. Det är
tydligen anledningen till flottans stora färd mot farvatten, där republiken
förut aldrig trott sig behöfva hålla flytande fästningar.
Amerikanarna ha på Filippinerna en förträfflig flottbas, och de ha
varit så förutseende, att de där ha ordnade stora reparationsverkstäder,
bl. a. försedda med världens största flytdocka, Dewey, hvars färd från
Atlanten genom Suezkanalen på sin tid mycket omtalades. Flottans
hufvudstation torde emellertid blifva San Francisco, där man föibereder
stora befästningsarbeten. Detta är äfvenledes fallet på flera andra ställen
vid kusten, och allt tyder således på, att republiken
håller sitt krut torrt och med en viss säkerhet motser
ett nappatag med de segervana små gule.
AMERIKANSKE KRIGSMINISTERN TAFT.
Efter ett porträtt taget då han nyligen besökte Petersburg.
tfter fotografier Klicht t Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—OBf.
NEWYORKS HAMN, där deneskader som den 16 december afseglade till Stilla hafvet förberedde sin affärd. — Slagskeppet
Connecticut. — Öfverst t. h.: Amiral Evans|("Fighting Bob"), befälhafvare öfver Stillahafseskadern.
- 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
