Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 26 Januari 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGAN I PREUSSEN.
Rösträttsfrågan i
Preussen, som
mycket länge stått på
dagordningen, har
fått förökad
aktualitet genom de
stora
demonstrationer, som förra
söndagen förekommo
i Berlin och soin
tyvärr icke blefvo
utan blodiga
intermezzon. Stadens
socialdemokrater
hade på
förmiddagen flere hundra
möten i olika delar
af själfva Berlin och
dess förstäder. Vid
mötena talades i
starka ordalag mot
den nuvarande
regimen och dess
tydliga döfhet för
folkets kraf — starka
ord, vid hvilka
vederbörande i Berlin
sedan länge äro vana pch som merendels få gå
opå-talt förbi. Så skedde jämväl nu, men skilnaden mot
forna demonstrationer blef, att orden denna gång
efterföljdes af handling.
På uppmaning af de socialdemokratiska ledarne
satte sig mötenas deltagare på olika tider i- rörelse
inåt staden, så att de ungefär samtidigt skulle kunna
nå fram till slottet. Polisen var emellertid på sin vakt
och hade med starka patruller afspärrat alla till slottet
förande gator, en åtgärd, som från socialdemokratiskt
håll redan i och för sig framkallat kritik, alldenstund
det endast var fråga om en helt fredlig demonstration,
därvid stora skaror af Berlins befolkning ville för
monarken framlägga sina önskemål i en folkets
lifsfråga. Det berlinska polispresidiet hade
uppenbarligen icke denna syn på saken, eftersom det ställt
hela den tillgängliga polisstyrkan på benen och
dessutom gifvit kommendanten en vink om att hålla
militär beredd att rycka ut från kasärnerna, om
sammanstötningar af mera allvarlig art skulle förekomma. Och
sammanstötningar blef det — dock dess bättre icke af
sådan natur, att trupperna behöfde ingripa.
DEMONSTRATION UTANFÖR RIKSDAGSHUSET I BERLIN.
POLISEN TRÄNGER TILLBAKA DEMONSTRANTERNA.
När de väldiga demonstrationstågen hunno fram till
den inre staden, funno de alla vägar upp till
monarken spärrade. På sina håll talade polisofficerare
lugnande ord till de upprörda skarorna, som då lojalt
funno sig i myndigheternas åtgöranden och svängde
in på någon annan gata för att därefter i fred och ro
skingra sig. På ett par andra håll synes emellertid
polisen icke ha uppträdt med samma klokhet och icke
häller de demonstrerande lika eftergifvet. På dessa
punkter dröjde det icke länge förrän polisen drog
blankt och kravallen var i full gång med resultat, att
ett icke obetydligt antal personer sårades mer eller
mindre farligt. Inalles förekommo tio
sammanstötningar, men vid ingen af dessa blef någon lifsfarligt
skadad, hvilket ju i viss mån bestyrker polisens
uppgifter om att den gått fram med största möjliga
mildhet. Den hade ju endast att lyda order sedan
kan man ju, såsom redan skett, disputera om dessa
orders lämplighet och klokhet.
Med tanke på dessa händelser, som när som hälst
kunna få sin upprepning och som naturligtvis också
kunna få en allvarligare karaktär, får man beklaga,
att den preussiska
rösträttsfrågan
tydligtvis står långt
från sin lösning,
fastän
rikskanslä-ren furst von Bülow
för icke
längesedan fann sig
föranlåten att i
preussiska landtdagen
erkänna, att
rösträttsförhållandena i
Preussen kunde
vara bättre. Från
ett så vagt
uttalande och till en
verklig reform är
uppenbarligen ett
långt steg.
I Preussen spela
fortfarande de stora,
merendels adliga
godsägarne första
fiolen på alla om-
ftitc/tt: Bengt Silfversparrt-
- 267 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
