Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 26 Januari 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR B, DAG
råden. De ha dikterat en tullagstiftning, som hvilar tung
öfver landet, och de ha förstått att i vida kretsar af
landtbefolkningen sprida den föreställningen, att adeln
är inbegreppet af nationens ädlaste och mest oumbärliga
krafter, folkets ära och stolthet. De anse sitt
öfver-herravälde som en ren historisk nödvändighet, och
de försvara med näbbar och klor sina privilegier mot
hvarje angrepp. Icke utan oro ha de sett en annan
mäktig klass växa i styrka: de rika köpmännen och
industriidkarne, som kräfva sin and^l af makten. De
ha dock varit kloka nog att icke stöta sig med dessa,
utan ha knutit ett förbund, som stärkt båda
parternas ställning. Inför denna godsägarnes,
storköpmännens och de storindustrielles fasta borg stå de
frisinnade tvekande och spörjande, och bakom dem
skymtar socialdemokraternas kompakta massa. Det är
klart, att det förr eller senare måste komma till strid
på skärpen, men för en sådan saknar det tyska
frisinnet ännu så länge tillräckliga krafter och har, som
bekant, måst ingå ett slags förbund med regeringen,
dock utan att hittills häraf ha haft den minsta glädje.
Det har påpekats, att detta förbund endast skadar de
frisinnade, så att deras ideal förlora sin lockelse för
folkets flertal och alltmera drifver detta öfver i
armarne på socialdemokratien. De frisinnade
föreningarne ha också börjat alltmera resa sig mot det
onaturliga förbundet, som väl en vacker dag inom
öfver-skådlig framtid springer sönder. Då öppnas
slussarne, och vi få tvifvelsutan upplefva allvarliga strider,
som väl endast kunna sluta med att Preussen rycker
upp i de modärna rösträttsstaternas led.
KHrhl Kern. A -B Bruti stlfvertparrt Sthlm—Øt*
ARMIDA SENATRA. ALJASCHA SCHKOLNICK. HANKA PETZOLDS.
Det vore orätt att säga, att svenskarne utan vidare
godtaga utlandets omdömen och uppskattande af alla
konstnärer på det ena eller andra området. Tvärtom
ha vi väl rätt ofta tillfälle att vid den ena och andra
celebritetens hitkomst göra en stilla omvärdering af
de ryktbara namnens betydelse.
Så hände det nu senast i hufvudstaden, då man
där fann sig föranlåten att något tumma på klangen
af fru Hanka Petzolds namn som framstående pianist,
hvartill hon af kontinenten dekreterats. Detta hindrar
dock ej att hennes föredrag får beröm såsom
prägladt af allvarligt och godt förstående af de verk hon
söker tolka. Men rutinen förmenas väl mycket taga
öfverhanden öfver känslan i hennes spel. Om fru Petzold
alltså icke i Sverige mottagits med samma entusiasm
som mångenstädes på kontinenten, har hon dock
visat att hennes rykte ej varit helt utan fog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
