Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Den 16 Augusti 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOTTEN VON KRÆMER.
I en själfbiografi, som
den i dagarne åttioåriga
skriftställarinnan Lotten
von Kræmer lämnat för
ett tiotal år sedan, tycker
man sig förnimma tonen
af en brusten lifsglädje,
en resignerad klagan
öfver att lifvet icke tagit
den högsta formen. Hon
har dock af sitt rika lif
kunnat gifva så mycket
af varmhjärtad,
harmonisk konst, af inåt- och
utåtspejande iakttagelse,
att man har svårt att
förstå hur ett brustet sinne
skulle kunnat dana något
sådant.
Hennes författarskap
faller inom rymden af
ungefär fyrtio år. 1865
debuterade hon med
"Fantasi-klängväxter kring
verklighetens stam", en
samling novelletter.
Påföljande år utkom ’Tankar
i religiösa ämnen", en del
särdeles fint tänkta utkast
i centrala lifsfrågor i
ny-rationalistisk anda. Flera
diktsamlingar har
allmänheten mottagit af hennes
hand, särskildt att nämna
"Ackorder" 1870, "Nya
dikter" 1882 och senast
1902 "Fragment jämte
Det är helt visst inga för den
svenska allmänheten obekanta
drag de här återgifna af den
vida läste folklifsskildraren och
humoristen Henrik Wranér,
som nu för alltid slutit sina
ögon.
Sverige har på de senaste
åren förlorat flere af de män,
som mest lagt sig vinn om att
söka i böckerna återspegla det svenska folklynnet i dess gemytligaste,
bondtrygga och litet småsluga form — och de andra arter af folkgemyt,
som mest träffas på en rätt jämnstruken kulturell nivå: en Sigurd, en Thure
S. och nu sist en Henrik W. — Dessa tre ha nog en i grund och botten
rätt likartad färg öfver sina folkskildringar — den starkaste koloraturen hos
Thure S., den jämnaste humorn hos Sigurd, och den lugnaste trovärdigheten
kanske hos Henrik W. Deras litterära stil och lokalitetsförkärlek frånsedda
är väl hufvudskillnaden mellan de tre blott Sigurds större popularitet.
Klithi: B*ngt Sll/Mrtparre.
LOTTEN v. KRÆMER, 80 år.
Men äfven Henrik
Wranér hade sin stora och
gifna läsekrets, som skola
sakna honom och hans
kåserier i jultidningar,
kalendrar och publikationer
af flere slag. Lättläst och
fängslande som W:s
berättelsekonst var, kan det
ju heller ej förundra, att
hans ej få i bokform
utkomna verk, därtill
präglade af förståelse och
konkret lefvande som de äro,
vunnit så månget öra för
sig.
"Stuesnackochstätte-slams", "Hvardagsmat
och gilleskakor",
"Storgubbar och stackare",
"Raringar och ragator"
äro några af den flitige
skriftställarens många
verk, af hvilka åtskilliga
äro skrifna på en
modifierad skånedialekt. Härtill
komma hans många
barnhistorier och
öfversättningar af barnberättelser.
I "Svensk läraretidning"
fungerade W. sedan 1897
som redaktionssekreterare,
och äfven där medhann
han ett mångsidigt och
värdefullt arbete.
För data se n:r 31
innevarande årgång.
andra dikter". Samtidigt med
denna sista diktsamlingen
utkom novellboken "Nästa gång".
Äfven som dramatisk
författare har hon uppträdt med
framgång, och en samling
reseskisser "Bland skotska berg
och sjöar" vunno publikens
stora bevågenhet. 1877
grundade hon tidskriften "Vår tid*
af hvilken tre årgångar
utkommo.
Lotten von Kræmer är född
den 6 augusti 1828 på
Djurgården vid Stockholm och är
dotter till sedermera
landshöfdingen i Uppsala, friherre
Robert von Kræmer.
HENRIK WRANÉR. †
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfversparre.
UNGDOMSPORTRÄTT AF LOTTEN v.
KRÆMER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
